Kommunikationsproffs på Hankenseminarium: Vi måste bli lika duktiga marknadsförare som Donald Trump

Framtidsdiskussion. Anne Korkiakoski deltog i en paneldiskussion vid Hanken Business Forum 2017 i Helsingfors i går.Bild: Karl Vilhjálmsson

Finland måste bli betydligt bättre på att kommunicera vårt kunnande. Det var ett av nyckelbudskapen vid Hanken Business Forum 2017 som i går tog sikte på framtiden för finskt näringsliv med anledning av landets 100-årsjubileum.

Hur ser styrelse-, marknadsförings- och kommunikationsproffset Anne Korkiakoski på fenomenet Donald Trump?

– Hans framgång handlar om varumärke och kommunikation, liksom vid lämna-sidans seger i brexit-omröstningen. Trump känner sin målpublik mycket väl, må det sen handla om lastbilschaufförer – och anpassade budskapet därefter. Väljarna behandlar politik som om det vore dokusåpa. Också Finland måste bli bättre på att marknadsföra sitt budskap, sa Korkiakoski vid det engelskspråkiga seminariet vid Hanken i Helsingfors.

Försäljningsinstinkten saknas i finländarnas DNA, vårt kunnande är underutnyttjat och vi gömmer undan våra innovationer, menar Korkiakoski. Hon har en bakgrund bland annat på Kone, Kämp Group och Kalevala Koru.

– Finland har tagit fram otaliga innovationer, men vi har sällan förädlat dem till kommersiella framgångar. Världens konsumenter fattar inte rationella köpbeslut utifrån pris eller teknisk kvalitet, det handlar snarare om känslor. Kostnad och värde är inte synonymer.

Ökenvandringen är över

Ett bolag som bittert fått erfara denna läxa är Nokia. Bolaget har på senare år ömsat sitt skinn samt amputerat mobilbenet och utforskar nya möjligheter inom bland annat hälsovårdsteknik. Huvudarkitekten bakom transformationen är styrelseordförande Risto Siilasmaa.

– Digitalisering betyder två saker. Under ytan finns enorm effektivitet. Men tillämpas den på alla dimensioner i det mänskliga livet och i samhället så blir samtidigt toleransen, kapaciteten att utstå fel och misslyckanden, mycket snävare, inleder Siilasmaa.

I dag krävs helt ny kompetens inom alla gamla, lågteknologiska bolag. Inom datatekniken är utvecklingen exponentiell, snarare än linjär. Artificiell intelligens verkar ännu ligga långt in i framtiden, men mycket snart kan den svepa över hela affärslivet.

– Finland är väl positionerat för att nyttja läget. Tack vare den nordiska samhällsmodellen kan vi bevara en känsla av värdighet hos många vars jobb kommer att transformeras eller försvinna. Allt fler kommer att slita mycket hårt för att hitta en bra heltidsanställning: marknadsförare, jurister, revisorer, bokförare ...

Siilasmaa är övertygad om att många arbetstillfällen på banker, juristbyråer och läkarmottagningar kan ersättas av robotar i en handvändning, rentav så att slutresultaten förbättras eftersom algoritmer är snabbare och mer träffsäkra än människan då det gäller att samla in, kombinera och tolka data.

Anorexi föder inte framgång

Att tillverka en mobiltelefon eller en designväska kostar en bråkdel jämfört med försäljningspriset. Ändå verkar man i Finland respektera bolag som tillverkar tunga industriprodukter och rynka på näsan åt sagolikt lönsamma företag inom konsumentprodukter som Ikea eller H&M, framhäver Korkiakoski.

– Konkurrenskraft handlar inte om pris, ifall du då inte råkar sälja bulkprodukter. Konkurrenskraft ska bygga på marknadsföring och skapa värde genom design, användarupplevelse och varumärke.

För att tävla med länder som Tyskland och Sverige vore borde Finland sporra tillväxthunger hos näringslivet, men enkäter visar är enbart fem till sju procent av bolagen i vårt land ute efter att öka omsättningen, anställa eller bli globala. Samtidigt som bolagsledningen fokuserar på kortsiktig kostnadskontroll så har finska företag kapat sina marknadsföringsbudgetar åtta år i streck.

– Finska bolag spenderar cirka 2 procent av omsättningen på marknadsföring. I USA är siffran över 7 procent inom B2B-segmentet samt mer än 10 procent inom konsumentprodukter, illustrerar Korkiakoski.

Tackbrev till den lilla människan

Det digitala arbets- och affärslivet genomsyras av blixtsnabb förändring, otrygghet och allmän villrådighet. Men vänder man på steken så framstår Finland som ett utmärkt land att leva och verka i. Åtminstone om man får tro Ilkka Kivimäki, partner vid Inventure och ordförande för teknik- och företagsmässan Slush samt Kasvuryhmä (ett nätverk där 187 medelstora bolag med en samlad omsättning på 12,9 miljarder euro sparrar varandra för att fördubbla sin omsättning fram till 2020).

– Då jag talar om företagarattityd ser jag framför mig en person som vet att den har framtiden i sina egna händer. Någon som är redo och villig att ta risker, som tar ansvar för sig själv och människorna omkring.

Framgång skapas inte bara av visionära vd:ar eller pådrivande ägare.

– I min definition på företagarattityd ingår även alla människor som ser förändring och är redo att sätta sig själva på spel för att skapa den. Vare sig det handlar om små eller stora bolag. Här ingår också alla som jobbar inom den offentliga sektorn för att utveckla vårt land. De får inte alltid erkännandet de förtjänar, noterar Kivimäki.

Siilasmaa står för en tröstande slutkläm:

– Jag är en paranoid optimist. Jag är inte bekymrad för framtiden. Det är det bästa sättet att leva: att alltid vara beredd på alla eventualiteter, men samtidigt vara övertygad att man kommer att lyckas.

Hur du kan få en låg låneränta

När man tecknar ett lån finns det många lånegivare som tycks ge bra villkor, men som sedan tar ut både dolda räntor och oförutsedda avgifter. Trots att det idag är riktigt vanligt att ta lån så kan det vara svårt att veta vad man ska leta efter och tänka på när man lånar pengar. Därför sammanfattar vi här några av våra bästa tips för att hjälpa dig att hitta rätt i lånedjungeln. 14.6.2018 - 14.03