Kommuner höjer avgifterna inom vården

Särskilt höjs outnyttjade mottagningstider, läkarintyg för körkort och tandvård. Bild: Kristoffer Åberg

De flesta fastlandskommuner har höjt klientavgifterna inom social- och hälsovården, framgår det av Kommunförbundets enkät om kommunernas och samkommunernas klientavgifter.

I början av juni i år utredde Kommunförbundet höjningarna av kommunernas och samkommunernas klientavgifter inom social- och hälsovården och vilka effekter höjningarna har på kommunernas inkomster. Enkätresultaten beskriver situationen för 218 kommuner, vilket motsvarar 73 procent av fastlandskommunerna och 88 procent av befolkningen.

- Kommunerna och samkommunerna har höjt klientavgifterna på olika sätt, en del har endast gjort en indexhöjning, medan andra har höjt jämnstora avgifter maximalt, det vill säga med nästan 30 procent. Å andra sidan finns det kommuner som endast har höjt priset på vissa tjänster eller höjt priset mindre än maximalt, säger Tarja Myllärinen, direktör för enheten social- och hälsovård vid Kommunförbundet.

Tandvård och läkarintyg för körkort har blivit dyrare

- Separata höjningar gäller främst avgifter för outnyttjad mottagningstid som inte avbeställts, läkarintyg för körrätt samt olika slags tandvård. Däremot har avgifterna för dagkirurgi och psykiatri samt sjukhusens poliklinikavgifter höjts minst, framhåller Myllärinen.

I de kommuner som besvarade enkäten varierar jouravgiften vid hälsocentralen för närvarande mellan 22,10 och 28,10 euro och sjukhusens poliklinikavgifter mellan 32,10 och 41,70 euro, beroende på hemort. Läkarintyg för körrätt kostar 47,70-61,80 euro i de kommuner som besvarade enkäten.

Hur mycket en kommuninvånare betalar för att anlita social- och hälsovården exempelvis vid besök på en hälsostation bestäms i klientavgiftsförordningen. Där bestäms hur mycket kommunen maximalt får ta ut för en viss tjänst. Kommunerna bestämmer själva om de tar ut den högsta möjliga klientavgiften eller inte.

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning