Kommer stimulanspaketet för sent?

Stimulanspaketet skulle ha en positiv inverkan både på miljön och på ekonomin, speciellt för de sydeuropeiska länderna. Men stimulanspaketet har även minst fyra outredda frågeställningar.

EU har beslutat att ta upp ett lån på 750 miljarder euro för att stimulera den europeiska ekonomin efter coronan. Lånet ska finansieras av medlemsländerna i proportion till ländernas storlek och styrka. I de preliminära beräkningarna står Finland för 9,5 miljarder euro, om man använder folkmängd som fördelningsgrund. Även lägre belopp såsom 6,6 miljarder euro har angetts. Stimulanspaketet skulle ha en positiv inverkan både på miljön och på ekonomin, speciellt för de sydeuropeiska länderna. Men stimulanspaketet har även minst fyra outredda frågeställningar.

För det första våndas många över att Finlands statsbudget aldrig verkar komma i balans. För två år sedan kändes det möjligt att sy ihop det dåvarande underskottet efter att Finland i mer än ett decennium löpande täckt underskotten med nya lån. Nu uppstår frågan hur de gamla lånen skall återbetalas när det kommer 9,5 miljarder euro till?

Det andra problemet är att EU-lånet ska återbetalas mellan 2028 och 2058. Det betyder att när de sista amorteringarna betalas är nog de flesta politiker, som i dag ska binda den kommande generationens händer, redan pensionerade. Det enda rätta vore att de som i praktiken ska återbetala lånet, det vill säga dagens tjugo- och trettioåringar, skulle få fatta beslutet om de verkligen är villiga att ta lånet.

Det tredje bekymret är timingen. Stimulanspaketet kom till för att mildra coronans följder. Till sommaren är en stor del av den europeiska befolkningen vaccinerad och vi har i bästa fall nått en flockimmunitet. Då kan man undra om inte hela stimulanspaketet kommer för sent? Kanske det inte alls behövs?

Den fjärde frågan är mer en spekulation. Tänk om det vore så att Finland verkligen hade råd att ta ett lån på 9,5 miljarder euro för att stimulera ekonomin. EU-lånet är ungefär lika mycket som staten budgeterat i inkomstskatt från privatpersoner för 2021. Åtminstone i teorin kan man spekulera vad som skulle hända ifall regeringen beslöt, att i stället för att skicka pengarna till medlemsländerna i EU, använda lånet till att finansiera ett helt år utan inkomstskatt för privatpersoner! Alternativt skulle man kunna få halva skatten reducerad under två år? Med tanke på skattesänkningar gjorda i USA torde resultatet även hos oss vara mycket positivt. Med en stark ekonomi i Finland kan man sedan, om man vill, hjälpa andra EU-medlemmar. Som man säger på flygbolagen: De vuxna ska först ta på sig syrgasmasken för att sedan kunna hjälpa de svagare.

Lars Strang, filosofie doktor, Esbo

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Jordnära studier drar fullt hus på Keuda Saaren kartano

Mer läsning