Ohelig allians kan fälla Sveriges regering på måndag

Bild: Jessica Gow/Lehtikuva/AFP

Stefan Löfven står inför sin värsta politiska kris under de sju år som han har varit statsminister. I riksdagen finns det nu en majoritet för att avsätta regeringen Löfven. Det har aldrig hänt att ett statsråd eller statsminister har fällts på det här sättet i Sverige.

Det ena partiet har sina rötter i det kommunistiska partiet, det andra i gamla nazistiska kretsar. Ändå är det Vänsterpartiet och Sverigedemokraternas samspel som har lett till att Stefan Löfven kan förlora makten i Sverige.

I Sveriges riksdag fungerar systemet så att när 35 ledamöter av 349 går samman och kräver en misstroendeomröstning så ska den genomföras. För att fälla en minister eller en regering krävs 175 ledamöter. Så när Vänsterpartiets ordförande Nooshi Dadgostar meddelade att partiet inte längre har förtroende för statsministern spurtade Sverigedemokraternas gruppordförande Henrik Vinge i väg för att sätta i gång processen. Vänsterpartiet kunde inte göra det ensamt eftersom de bara har 27 ledamöter.

Det tog inte länge förrän Kristdemokraternas Ebba Busch och Moderaterna med Ulf Kristersson hakade på för att få bort Löfven.

Att han försvinner är ändå inte helt klart eftersom det nu finns två alternativ, om inte Löfven med årtiondens erfarenhet av fackföreningsförhandlingar inom Metall-facket, kan övertyga Vänsterpartiet att inte "rösta rött" – för ett misstroende.

Om det inte går att förlikas så kan Löfven avgå före omröstningen och då blir det antingen nyval, det kallas extraval här i Sverige, eller talmansrundor. Då för talmannen Anders Norlén förhandlingar med partiledarna i riksdagen för att hitta konsensus bakom en kandidat. Efter valet 2018 fördes talmansrundor i fyra månader innan Löfven utnämndes till statsminister. Att falla i en misstroendeomröstning skulle vara ett enormt bakslag för Löfven – det har försökts 11 gånger sedan 1980-talet och aldrig lyckats.

Ett extra val ska ordnas inom tre månader och då fortsätter regeringen som en övergångsregering för att hålla Sverige flytande. Det som gjorde Moderater och Kristdemokrater måttligt intresserade av att jubla över ett misstroende är att om det blir val i höst så kommer den regeringen att sitta ett år eftersom det ordinarie riksdagsvalet är inprickat i september 2022.

Själva sakfrågan delar också partierna som kommer att rösta för ett misstroende, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vill inte införa den så kallade fria hyressättningen medan Moderaterna och KD är för det.

Om SD:s speluppfattning inte är särskilt välutvecklat så lider regeringspartiet Socialdemokraterna lite av samma åkomma. Vänsterpartiet har ända sedan januariavtalet offentliggjordes 2019 sagt att de inte går med på marknadshyror och att man kommer att försöka fälla regeringen om det här drivs igenom.

Det finns ett annat moment i överenskommelsen på 73 punkter som grämer vänstern. Det är den så kallade "förnedringsklausulen" som stipulerar att Vänsterpartiet inte får ha någon som helst inblandning i regeringspolitiken. Den skrevs bara om Vänsterpartiet, inte om Sverigedemokraterna, vilket har irriterat tidigare ordförande Jonas Sjöstedt och hans efterträdare Nooshi Dadgostar.

"Förnedringsklausulen" innebär också att Löfven inte kan ta kontakt med kollegan Dadgostar eftersom han då skulle bryta mot avtalet på två punkter. Det ena är att ge Vänsterpartiet inflytande över regeringspolitik, det andra är att svika stödpartiet Centern som är det parti som kräver att hyresmarknaden åtminstone till en viss del ska avregleras.

Liberalerna som också är ett av januaripartierna är givetvis skräckslagna över möjligheten att det blir extraval eftersom partiet ligger långt under röstspärren på fyra procent. Å andra sidan har Liberalerna lierat sig med Moderaterna för att få en ny statsminister i stället för Löfven men i misstroendeomröstningen på måndag har de sagt att de röstar grönt - för den sittande statsministern.

Nooshi Dadgostar är säkert inte helt nöjd med situationen eftersom det finns en sannolikhet att det borgerliga blocket tar makten i Sverige medan hennes favorit för statsministerposten fortfarande är Stefan Löfven.

Men den som verkligen träder försiktigt i den politiska gungflyn är Löfven själv som kanske leder en övergångsregering efter klockan 10 svensk tid på måndag eller har avgått.

Om så är fallet har han en vecka på sig att bestämma om det ska bli extraval eller talmansrundor. Eller så klarar han sin tredje misstroendeomröstning.

Richard Nordgren Nordenkorrespondent

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning