Kombination av plikt och frivillighet ska ge fler svenska soldater

Tillräckligt många har inte sökt sig till det svenska försvaret sedan värnplikten gjorts frivillig. Nu ska en modell med en kombination av frivillighet och plikt införas. Bild: Roni Rekomaa

En ny form av värnplikt föreslås i Sverige där ett försvar helt baserat på frivillighet lett till en brist på över 7 000 soldater. Mönstring blir det redan nästa år.

STOCKHOLM

Sverige avskaffade den allmänna värnplikten 2010 och blev så det första land i Norden att göra det. Beslutet fattades med knapp övervikt i riksdagen.

I stället infördes ett yrkesförsvar, enligt Försvarsmaktens eget förslag. Tonvikten låg då, som man tänkte, på olika internationella operationer.

Men omvärlden har förändrats och lösningen har lett till stor brist på soldater. Behovet att rekrytera är 4 000 per år men utfallet har varit bara 1 500.

Enligt den utredning som Annika Nordgren Christensen på onsdagen överlämnade till försvarsminister Peter Hultqvist saknas 800 kontinuerligt tjänstgörande soldater och 6 600 tidvis tjänstgörande. Vad gäller officerare är läget enligt Nordgren Christensen så "alarmerande" att behovet underskrids redan år 2020. Vidtas inga åtgärder räcker personalreserven inte till vid kris eller krig, konkluderar hon.

Förslaget är därför att män och kvinnor födda 1999 och 2000 redan nästa sommar ska kallas in till mönstring. De ska välja ut baserat på ett så kallat beredskapsunderlag som alla 18-åringar redan nu ska fylla i.

I januari 2018 ska de första sedan rycka in. De första åren handlar det om 4 000 personer men mängden ska öka för att stanna vid 8 000 per år.

Modell är en blandning av frivillighet och plikt – där frivillighet är en bas men där den resterande mängd som behövs plockas ur beredskapsunderlaget och kallas till värnplikt.

Motivation är en viktig faktor.

– Intresset finns där och är stort. Vi ska håva bland dem som är intresserade, sade Annika Nordgren Christensen på en presskonferens.

Det svenska krigsförbandet består fullt mobiliserat av 59 000 personer.

Finska försvarsmakten hade i slutet av 2014 drygt 13 000 anställda medan kring 20 000 gjorde sin beväringstjänstgöring.

I Finland är tjänstgöringstiden 165, 255 eller 347 dagar. I Sverige planeras den vara 9–12 månader.

Samtidigt har det uppenbarligen inte räckt till hittills. Därför föreslår utredningen bättre ekonomiska villkor för dem som rycker in, ungefär motsvarande 480 euro per månad.

Principen bäst lämpad gäller, alltså behandlas män och kvinnor i mönstringen på samma sätt utan skilda kvoter eller anpassade krav. I Norge har det, enligt Annika Nordgren Christensen, lett till cirka 30 procent kvinnor bland dem som rycker in.

I dag vilande

Nordgren Christensen talar om en annan säkerhetspolitisk situation än då värnplikten avskaffades, eller tekniskt sett lades vilande, för sex år sedan – efter 109 år av allmän värnplikt.

Utredningen går nu på remissrunda och försvarsminister Peter Hultqvist säger att han hoppas på en överenskommelse över partigränserna, även om han säger att beslutet att aktivera värnplikten ligger i regeringens händer.

– Jag hoppas vi kan finna en väg till ett mer robust, stabilt och fungerande personalförsörjningssystem.

Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid universitetet i Lund, säger till nyhetsbyrån TT att utredningen visar att systemet inte fungerat från början.

– Det är egentligen först med det försämrade säkerhetsläget som bubblan har spruckit, säger han.

Men enligt honom räcker den mängd man planerar att kalla in inte till för att förstärka det svenska försvarets operativa förmåga även om han ser det som ett positivt första steg.

Enligt en undersökning som Dagens nyheter publicerade i går är 60 procent av de tillfrågade för värnplikt.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bred efterfrågan på stugor gynnar den som vill sälja

Mer läsning