Kolneutralitet brådskar, men ingenting görs

Kärnkraftmotståndet har tvingat forskningen och utvecklingen på sparlåga. Utan det hade Olkiluoto 3 troligen köpts av Asea Atom och kunde redan ha varit i drift i flera år.

Kolneutralitet innebär bland annat att fossila bränslen vid elproduktion ersätts med utsläppsfri energi såsom vatten-, vind-, sol-, våg- och kärnkraft som i huvudsak ger el. Därför borde el betraktas som basenergi.

Länder som gör el med kärn- och vattenkraft har lägre utsläpp än de som satsat i huvudsak på förnybar vind- och solenergi som kräver reglerkraft. Exempelvis 2016 var utsläppen enligt CO2 emission intensity – European Environment Agency i Sverige 13, i Frankrike 59, i Tyskland 440 och i Danmark 166 gram koldioxid per kilowattimme. Tysklands höga utsläpp förorsakas av brunkolet, medan Danmark producerar reglerkraft med naturgas och biomassa. Finlands utsläpp var 113. Elproduktionens och konsumtionens utsläpp kan ses i realtid på adressen https://www.electricitymap.org

Sverige har planerat att lägga ned kärnkraften. Det skulle kräva två gånger större vind- och solkraftkapacitet än eleffektbehovet samt vattenkraft som kan leverera all el vid svag vind. Stark vind skulle ge elöverskott för export, produktion av vätgas med mera.

Finland kunde ersätta fossilt bränsle med vindkraft genom att fyrfaldiga vind- och solkraftkapaciteten och genom att öka vattenkraftens toppeffekt till det dubbla jämfört med dagens medeleffekt. Vind- och solkraften kan inte ökas avsevärt över den nivån utan tillgång till andra reglerkraftkällor.

Vind- och solkraft med vätgasreservkraft kunde vara ett alternativ, något som Hamburg testar. Två tredjedelar av vindkraften blir då el och en tredjedel förluster i reservkraftprocessen. Vätgas kan även ersätta kol vid ståltillverkning. Om Tyskland ville avveckla brunkolet med denna metod borde landet fyrfaldiga sin vind- och solkraftproduktion. Motsvarande borde Danmark nästan fördubbla sin vind- och solkraft.

Kärnkraftmotståndet har tvingat forskningen och utvecklingen på sparlåga. Utan det hade Olkiluoto 3 troligen köpts av Asea Atom och kunde redan ha varit i drift i flera år. Dagens kärnreaktorer utnyttjar endast 1 procent av uranets tillgängliga energi. Om kärnforskningen hade fortsatt normalt i Sverige, Tyskland, England, USA och i andra länder skulle vi kanske i dag bygga breadreaktorer som kan utnyttja all tillgänglig energi i uranet och ge avfall med fördelaktigare halveringstider. Farorna med kärnkraft bör inte underskattas, men framför allt inte demoniseras.

Vi använder ungefär lika mycket energi för uppvärmning som vår elkonsumtion. Fjärrvärme för tätorter kunde tas från kärnkraftverk, där samproduktion av el och värme skulle öka verkningsgraden avsevärt.

Kolneutralitet är brådskande, men i praktiken görs ingenting av betydelse – det finns inte ens planer för åtgärder. Motståndet mot Nordstream 2 försinkar Tyskland från att kunna halvera utsläppen från sin elproduktion. Överdrivna säkerhetskrav försenar kärnkraftbyggen.

Tack vare Olkiluoto 3 och planerade Hanhikivi blir Finland nästan självförsörjande på el. Därtill behövs en utsläppsfri gigawatt för elbilar och några till för övrig elektrifiering och produktion av syntetiska bränslen för flyg, sjöfart och industriprocesser.

Arne Nylund, diplomingenjör, Esbo

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning