Kollaps hotar Nordens elnätssamarbete

Tvistefråga. Vem ska i slutändan bestämma om den nordiska kraftbalansen? Ett förslag från stamnätsbolagen i Sverige och Norge vill koncentrera beslutsfattandet till länderna. Bild: Mostphotos / Thomas Möller

De nordiska stamnätsbolagen har råkat i luven på varandra. De svenska och norska bolagen vill bestämma över balansen i elnäten, något Finland och Danmark protesterar mot. Det är frivilligt för dem att vara med, kontrar svenskarna.

Fingrids vd Jukka Ruusunen skräder inte orden då han talar om den nya modell för balansreglering som Svenska kraftnät och Norges stamnätsbolag Statnett lagt fram.

– Jag vet inte varför de har föreslagit den här modellen, det kanske är en fråga om att utöva makt, säger Ruusunen.

Elnäten i Norden är sammankopplade genom ett flertal olika förbindelser och Norden fungerar som en marknadsplats med en gemensam elbörs, Nordpool. Så sent som i slutet av augusti undertecknade Fingrid och Svenska kraftnät ett avtal om en ny växelströmsförbindelse i norr som enligt båda bolagen effektiverar balansregleringen.

Då hade redan förslaget till ny modell för balansregleringen skickats till Finland och Norge.

För att elnäten ska fungera krävs att produktion och konsumtion hela tiden är i balans. Om någon produktionsanläggning plötsligt får något fel och den el som producerats faller bort måste elen snabbt ersättas med produktion på annat håll. Samma sak gäller om konsumtionen till exempel en kall vinterdag är ovanligt stor, då behövs mera el i näten.

De nordiska stamnätsoperatörerna är de som ansvarar för att systemet fungerar. De kan till exempel ta i användning så kallad reglerkraft eller förhandla om att någon stor elkonsument drar ner sin konsumtion om det behövs.

Beslutsfattandet flyttar

Förslaget från de svenska och norska stamnätsbolagen innebär enligt Ruusunen att de skulle ta över beslutsfattandet då det gäller att avgöra frågor om hur balansen ska regleras. Finland kunde visserligen balansera sitt kraftnät nationellt, men besluten om hur det skall ske fattas på annat håll.

– Förslaget strider också mot finsk lag. Ansvaret för att kraftsystemet i Finland ska fungera ligger enligt lagen hos Fingrid, säger Ruusunen.

De nordiska stamnätsbolagen har diskuterat frågan hela sommaren, men enligt Ruusunen har man i Sverige och Norge inte lyssnat på argument från Finland och Danmark.

Balansregleringen påverkar ändå inte den nordiska elhandeln i normallägen. Finland importerade till exempel i fjol stora mängder el från Sverige och den importen har ingenting med balansregleringen att göra. De olika elproducenterna är inte parter i tvisten mellan stamnätsbolagen.

Inte heller påverkar regleringen den reservkraftskapacitet som finns i Finland. Det den däremot påverkar är den speciella marknad som finns för reglerkraft.

Danmark illa ute

Får Sverige och Norge som de vill skulle stamnätsbolagen i de länderna kunna bestämma vilken reglerkraft som används för att balansera det nordiska elnätet. Ruusunen är rädd för att det skulle gynna reglerkraft i Sverige och Norge och degradera den finländska produktionen. Inte heller skulle finländarna få vara med och bestämma om det blev aktuellt att begränsa konsumtionen på något håll.

Det här leder enligt Ruusunens bedömning i förlängningen till att hela systemet blir mindre effektivt och till att elpriset för slutanvändarna stiger.

– Kan vi inte komma överens om hur balanseringen ska skötas måste vi ta frågan till EU-kommissionen, säger Ruusunen.

Frågan om reglerkraft är större för Danmark än för Finland eftersom vindkraft står för mer än 40 procent av den danska elproduktionen. Danskarna behöver därför norsk vattenkraft för att reglera ojämnheter.

Önskvärt att Fingrid är med

Svenska kraftnäts driftschef Erik Ek talar i allmänna ordalag om det gemensamma ansvar hans bolag och norska Statnett redan har för systemet. Ett nytt sätt för balansreglering behövs, anser han.

– Det här är ett förslag till framtida nordisk balansering som omfattar hur balansen kan utformas på ett bra sätt enligt EU:s framtida krav. Svenska kraftnät och Statnett utför de här uppgifterna i dag, säger Ek

Ek konstaterar att samarbetet är frivilligt, men att marknaden mår bra av att vara så stor som möjligt. Utgångspunkten är att Fingrid ansluter sig till samarbetet.

Ruusunen ser utgångspunkten på ett annat sätt. Enligt honom skulle han bryta mot både finsk och EU:s lagstiftning om han skrev under det svensk-norska förslaget. Energimarknadsverket konstaterade i sitt utlåtande i veckan att förslaget strider mot lagen.

– Fingrid skriver inte under ett avtal med den marknads- och förvaltningsmodell som nu föreligger. Vi måste börja från tomt bord och komma fram till en gemensam modell, säger Ruusunen.

Han konstaterar att EU:s regler är entydiga. Förändringar i balansmodellen ska beslutas enhälligt mellan parterna. De nya EU-reglerna träder i kraft nästa vecka.

Frågan om det nordiska stamnätssamarbetet som har långa anor blir nu en politisk fråga. I torsdags träffades stamnätsbolagens högsta ledningar utan att nå enighet även om Ek talar om ett konstruktivt möte. Kommer inte politikerna överens är det anrika samarbetet i fara.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning