Köld och isolering i Putins Gulag

Mängder av människor engagerade sig för Oleg Sentsov under hans fängelsetid, bland annat utanför Rysslands ambassad i Prag i Tjeckien i augusti 2018. Arkivbild. Bild: Petr David Josek/TT-AP

Han har upplevt det moderna Gulag, nästan hungerstrejkat sig till döds och isolerats för att knäckas.Ukrainske filmregissören Oleg Sentsov vittnar om livet i Vladimir Putins fångläger vid ishavet.

Orden smattrar han fram, minen är skarp och något tålamod för småprat har han inte alls.

– Sätt i gång, manar Sentsov när det är TT:s tur i raden av intervjuer intill EU-parlamentets plenisal i Strasbourg.

Oleg Sentsov har just fått ta emot parlamentets finaste pris – Sacharovpriset för tankefrihet – och avverkar nu i rask takt den internationella presskåren på plats.

Ukrainske filmregissören Oleg Sentsov fick den 26 november till sist ta emot sitt Sacharov-pris i EU-parlamentet i Strasbourg. Bild: Jean-Francois Badias/TT-AP

Priset är för i fjol. Fast då satt han i ett högsäkerhetsfängelse vid Norra ishavet, dömd i Ryssland till 20 års fängelse för förberedelse till terrorbrott.

Behandlas som djur

– Det var svårt. Det var det värsta av alla ställen jag satt på under de fem åren. Och det var inte bara på grund av att det ligger i polartrakterna med vinter i nio månader och minus 30 grader, berättar Sentsov om tiden i Labytnangi vid floden Ob.

– Det är ett gammalt läger från Sovjettiden som byggts bara för ett ändamål: att knäcka folk psykologiskt. Och det gäller fortfarande.

Riktigt så illa som på Sovjettiden är det ändå inte i president Vladimir Putins ryska fångsystem.

En gammal kyrkogård för tyska krigsfångar vid ett av Stalintidens läger i Vorkuta i norra Ryssland. Bara några mil bort satt Oleg Sentsov i fånglägret i Labytnangi. Arkivbild. Bild: Ivan Sekretarev/TT-AP

– I dag får man bättre mat. Folk svälter inte ihjäl. Tidigare dog folk av köld. Det gör de inte längre. Barackerna är hyfsat varma och man tvingas inte hugga träd längre. De slår dig inte lika mycket längre. Men inställningen till fångarna är densamma. De behandlar dig som ett djur, som någon som inte har några rättigheter, förklarar Sentsov.

– Systemet försöker trycka ner dig hela tiden. Den ryska fångvårdens mål är att utradera den person du är.

Hungerstrejk

Sentsov dömdes 2015 för terroranklagelser som han hela tiden har tillbakavisat. Under fotbolls-VM i Ryssland i fjol försökte allehanda människorättsorganisationer få det internationella fotbollförbundet Fifa att reagera.

Men inte mycket blev sagt. Och ännu mindre hördes till fånglägret i Labytnangi.

– Ni måste förstå att jag inte bara var isolerad fysiskt utan också informationsmässigt. Men ett litet eko av det sipprade ändå ner.

Ukrainske filmregissören Oleg Sentsov (mitten) intervjuas på löpande band efter att ha fått EU-parlamentets Sacharovpris i Strasbourg. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Strax före VM inledde Oleg en hungerstrejk för att öka pressen på Ryssland. Han tappade 20 kilo och uppgavs vara nära döden, när han gick med på att äta igen, efter 145 dagar.

Han var beredd på att dö. Eller snarare så förstod han att det kunde bli så.

– Bara den som är självmordsbenägen är beredd att dö. Men den som går ner i fiendens skyttegrav och blir beskjuten med maskingevär förstår att den kan dö – även om den inte vill det. Så var det med mig, säger Sentsov.

Löfven på väg

I höstas blev han ändå benådad och hemskickad efter en fångutväxling mellan Ryssland och Ukraina. Han är nu framför allt inriktad på att återuppta sitt filmskapande, kombinerat med arbete för mänskliga rättigheter.

Politiken försöker han hålla sig ifrån.

Demonstranter i Moskva krävde sommaren 2018 att den då livstidsdömde Oleg Sentsov skulle släppas. Arkivbild. Bild: Evgeny Feldman/TT-AP

– Jag kan bara prata om mig själv och vad jag har gjort. Jag ger inga råd, prognoser eller kommentarer om andra människor, är exempelvis det enda han vill säga om det besök som statsminister Stefan Löfven (S) gör i Ukraina på onsdag.

Sentsov är född och uppvuxen på Krim och etnisk ryss – precis som majoriteten på halvön. Men när det gäller statstillhörigheten är han fullständig ukrainsk.

– Vi är ett land i krig. Det kanske är svårt för er att förstå som inte har varit i krig på många år. Men för oss är det enklare. Vi vet vilka som är våra allierade genom ett enkelt svar på frågan: vem tillhör Krim? Sanningen är kort och enkel: Krim tillhör Ukraina. Allt annat är en lögn, säger Oleg Sentsov.

Gulag kom under sovjettiden att bli det vedertagna namnet på Sovjetunionens system med fångläger över hela landet. Egentligen är det en förkortning för Överstyrelsen för lägren (på ryska Glavnoje Upravlenie Lagerej) som var den myndighet som instiftades 1934 för att administrera dåtidens fång- och arbetsläger.

De första lägren öppnades bara några månader efter bolsjevikernas maktövertagande 1917. Inledningsvis fängslades präster, tsarryska officerare och tjänstemän. På 1930-talet började lägren fyllas på allvar under Stalins utrensningar i framför allt Kommunistpartiet och försvaret.

Fram till Josef Stalins död 1953 beräknas upp mot 30 miljoner människor ha passerat genom lägren. Därefter minskade antalet fångar och förhållandena blev bättre. Ända in på 1980-talet fanns dock uppskattningsvis omkring 10 000 politiska fångar i sovjetiska läger.

De mest ökända lägren låg på Solovetskijöarna i Vita havet, kring Vorkuta och Norilsk vid ishavskusten, längs Kolyma-floden i nordöstligaste Sibirien och kring staden Perm vid Uralbergen.

Många gamla fängelser och läger används fortfarande av den ryska fångvården.

Oleg Sentsov är född 1976 i Simferopol på Krim-halvön och etablerade sig som filmregissör i slutet av 2000-talet. Långfilmen Gamer från år 2011 – om en ung man som spelar datorspel – visades på flera festivaler och fick bland annat de ryska kritikernas pris vid festivalen i Chanty-Mansijsk 2012.

Under vintern 2013 och våren 2014 var Sentsov starkt engagerad i protesterna mot Ukrainas ryssvänlige dåvarande president Viktor Janukovytj och det ryska övertagandet av Krim som följde sedan Janukovytj flytt landet. När Sentsov försökte hjälpa ukrainska soldater som omringats i sina baser på Krim greps han den 11 maj 2014 och anklagades för att ha förberett terrordåd.

Gripandet och den efterföljande rättegången – som hölls i Moskva – ledde till stora internationella protester, men slutade ändå i att Sentsov sommaren 2015 dömdes till 20 års fängelse. Fyra år senare släpptes han i en fångutväxling mellan Ryssland och Ukraina och kunde återvända till hemlandet.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning