Kol i åkern

Om forskarna lyckas utveckla metoder för att långvarigt binda mera kol i odlingsmarken runtom i världen så kanske vi kan bromsa upp växthuseffekten lite.

Hur man skall lyckas minska näringsämnesbelastningen från åkrar till vattendrag är något som jordbrukare, forskare och miljöorganisationer har grubblat på i flera årtionden. Som professor Alf Norkko berättade i HBL för några veckor sedan så verkar riktningen nu ändå vara på väg åt rätt håll, då det gäller Östersjön. Kvaliteten på vattnet håller på att förbättras, men det är ännu en lång väg och många år av arbete innan vattenkvaliteten blir bra igen.

Det är nämligen så att vattendrag, stora som små, anpassar sig långsamt till förändringar. Om belastningen på vattendragen ökar tar det lång tid innan vattenkvaliteten försämras så mycket som den borde göra med tanke på utsläppen. De komplicerade biologisk-kemiska processerna i vattnet skapar en buffert som fördröjer förändringen. På samma sätt tar det också lång tid för vattenkvaliteten att bli bättre i ett vattendrag, även om belastningen fås ner.

Nu börjar alltså då resultatet av jordbrukarnas miljöarbete så småningom synas i vattendragen. Det har till exempel gått ungefär 20 år sedan användningen av fosforgödsel minskades rejält då jordbrukets miljöstödssystem togs i bruk. Då det gäller Östersjön har nya avloppsreningsverk tagits i bruk i de gamla östländerna, viket haft en stor inverkan på utsläppsnivån. Dessutom har flera hotspots åtgärdats, som exempel gipshögarna vid gödselfabriken Kingisepp i sydöstra Finska viken som årligen läckte ut över 1 000 ton fosfor i havet. Den belastning som tyvärr ännu länge finns kvar i Östersjön är internbelastningen, det vill säga de näringsämnen som frigörs ur bottenslammet och som det är väldigt svårt att göra något åt på kort sikt.

För jordbrukets del är de stora, enklare, åtgärderna för att minska näringsämnesbelastningen redan genomförda. Nu gäller det att ha tålamod att vänta på resultaten. Vad som nu är viktigt för jordbruket är till exempel att vidta åtgärder för att förbättra strukturen i marken. En åker med god struktur hanterar nederbörden bra och ger goda skördar som utnyttjar näringsämnena.

Det som forskarna fått upp ögonen för är kolinnehållet i marken. Genom ensidig odling har innehållet av organiskt material, läs kol, i många jordar minskat, vilket bland annat gör att markstrukturen blir sämre och näringsämnena lättare lakas ur. Mindre kol i marken gör att skördarna blir sämre och vattenhushållningen i marken försämras. Samtidigt är det ett av de viktigaste uppdragen i världen just nu att hitta lösningar för hur klimatförändringen kunde stävjas, genom att binda mer av den koldioxid som kommer ut i atmosfären. En dellösning kanske finns i odlingsmarken. Om forskarna lyckas utveckla metoder för att långvarigt binda mera kol i odlingsmarken runtom i världen så kanske vi kan bromsa upp växthuseffekten lite.

Det som kommer som bonus för oss som bor runt Östersjön är att mera kol i marken samtidigt förbättrar markens egenskaper så att utsläppen av näringsämnen till vattendragen minskar.

Mikael Jern agronom som leder Västankvarn gård i Ingå

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning