Kojonkoski: Toppidrotten behöver mera pengar

Mika Kojonkoski var besviken över de uteblivna framgångarna i Rio och lyfte efter alla tiders sämsta finländska OS-insats ett varnande finger inför framtiden. – Om inte de resurser vi har till vårt förfogande ökar inför OS i Tokyo kommer resultatet inte att bli mycket bättre.

Dagen efter att Antti Ruuskanen avslutat den finländska OS-insatsen med en sjätteplats stod toppidrottschefen Mika Kojonkoski vid OS-byns portar i ett regnigt och grått Rio de Janeiro och försökte sammanfatta den finländska insatsen och orsakerna till att det rent resultatmässigt blev alla tiders sämsta blåvita insats i OS.

Fakta

Finländska OS-resultat

Finland representerades av 54 idrottare i Rio de Janeiro. Här är samtliga blåvita resultat.

Badminton:

17) Nanna Vainio (2 förluster).

Boxning:

60 kg: 3) Mira Potkonen (2 segrar, 1 förlust).

Brottning:

58 kg: 10) Petra Olli (1 seger, 1 förlust).

66 kg: 15) Tero Välimäki (1 förlust).

85 kg: 11) Rami Hietaniemi (1 förlust).

Bågskytte:

Recurve: 33) Taru Kuoppa (14:e i kvalet).

Recurve: 33) Samuli Piippo (54:e i kvalet).

Cykel:

Linjelopp, 136,9 km: 51) Lotta Lepistö 4.03.34

Tempo: 29,7 km: 17) Lepistö 47.06,52.

Friidrott:

Maraton: 51) Anne-Mari Hyryläinen 2.39.02.

3 000 m hinder: 47) Sandra Eriksson 9.56,77.

100 m häck: 18) Nooralotta Neziri 13,04 (försöken 12,88),

Höjd: 26) Linda Sandblom 189.

Stav: 13) Minna Nikkanen 455, 24) Wilma Murto 430.

Tresteg: 12) Kristiina Mäkelä 13,95 (kvalet 14,24).

Spjut: 31) Sanni Utriainen 53,42.

400 m häck: 20) Oskari Mörö 49,75 (försöken finskt rekord 49,04),

Spjut: 6) Antti Ruuskanen 83,05 (kvalet 82,20), 21) Tero Pitkämäki 79,56, 27) Ari Mannio 77,73.

Slägga: 8) David Söderberg 74,61 (kvalet 74,64).

50 km gång: 23) Jarkko Kinnunen 3.55.43. Aleksi Ojala diskvalificerades, Veli-Matti Partanen avbröt.

Golf:

44) Ursula Wikström 294 (+10), 69+71+81+73, 48) Noora Tamminen 295 (+11), 73+76+72+74.

21) Mikko Ilonen 281 (–3), 73+69+66+73, 43) Roope Kakko 286 (+2), 72+76+68+70.

Gymnastik:

Artistisk gymnastik, herrar, mångkamp: 35) Oskar Kirmes 84,123.

Rytmisk gymnastik, mångkamp: 21) Ekaterina Volkova 67,515.

Judo:

60 kg: 17) Juho Reinvall (1 förlust).

Ridsport:

Fälttävlan: 31) Elmo Jankari/Duchess Désirée 100,80.

Segling:

Laser radial: 5) Tuula Tenkanen.

RS:X: 10) Tuuli Petäjä-Sirén.

49er FX: 17) Camilla Cedercreutz och Noora Ruskola.

Finnjolle: 15) Tapio Nirkko.

Laser standard: 26) Kaarle Tapper.

470: 15) Joonas Lindgren och Niklas Lindgren.

Simning:

100 m rygg: 24) Mimosa Jallow 1.01,58.

200 m medley: 25) Tanja Kylliäinen 2.14,97, 400 m medley: 25) Kylliäinen 4.45,33 finskt rekord.

100 m bröst: 18) Jenna Laukkanen 1.07,35 finskt rekord, 200 m bröst: 14) Laukkanen 2.25,14 finskt rekord (försöken 2.25,52).

4x100 m medley: 11) Finland 4.01,61 (Jallow, Laukkanen, Emilia Pikkarainen, Hanna-Maria Seppälä).

200 m fritt: 21) Matias Koski 1.47,40, 400 m fritt: 42) Koski 3.35,57.

100 m fritt: 42) Ari-Pekka Liukkonen 50,14, 50 m fritt: 23) Liukkonen 22,25.

100 m bröst: 38) Matti Mattsson 1.02,45, 200 m bröst: 16) Mattsson 2.12,99 (försöken 2.10,09)

Skytte:

Trap: 10) Satu Mäkelä-Nummela 66.

Trap: 11) Vesa Törnroos 116.

Taekwondo:

57 kg: 9) Suvi Mikkonen (1 seger, 1 förlust).

Tyngdlyftning:

63 kg: 10) Anni Vuohijoki 192 (ryck 85 + stöt 107).

85 kg: 19) Milko Tokola 320 (145+175). (FNB)

– Framgången här är en besvikelse. Vi både trodde och tänkte att vi skulle klara oss bättre, säger Kojonkoski.

Mira Potkonens brons blev den enda medaljen Finland vann i OS i Rio de Janeiro. Så dåligt har blåvita idrottare aldrig presterat sedan Finland deltog i OS för första gången 1908.

OS 2016 blev också första gången Finland varken vinner silver eller guld och tredje gången det inte blev något OS-guld.

I Aten 2004 och i London 2012 blev det inte heller några guld. I Peking 2008 räddade trapskytten Satu Mäkelä-Nummela den blåvita äran genom sitt överraskningsguld.

Aten var den tidigare bottennoteringen då Finland tog två silver medan OS i London resulterade i ett silver och två brons.

– Vi får hoppas att det också för med sig något gott. Det finns en stor vilja att nå framgångar. Men sanningen är den att vi måste jobba hårdare för att få fram flera potentiella idrottare. I dag har vi få potentiella medaljkandidater och så hoppas vi väldigt mycket, säger Kojonkoski.

Sedan preciserar han lite vad han menar.

– Då vi siktar mot OS i Tokyo om fyra år måste vi få 40 trovärdiga projekt på fötter. Det ska vara projekt där idrottare och tränare känner att de gör jobb som är i världsklass. Av dessa 40 projekt blir 20 potentiella framgångar i Tokyo och då kan vi räkna med fem medaljer, säger han.

Det finns ändå ett inte så litet men på vägen till att ha 40 OS-projekt av den klassen som Kojonkoski efterlyser.

– Det kräver betydligt mer resurser än de vi har i dag. Om vi har liknande resurser som vi har i dag blir resultatet inte mycket bättre om fyra.

– Man kan inte tro att man kan nå världstoppen med små resurser.

Problemet för Finlands del kan alltså sammanfattas med brist på resurser, det vill säga pengar. Då toppidrottens förändringsgrupp publicerade sin slutrapport om hur man lyfter finländsk idrott tillbaka mot världstoppen skrev man att budgeten för OS-idrotten år 2016 skulle vara 21 miljoner.

Kojonkoski berättar att situationen tre år efter att rapporten publicerats inte riktigt motsvarar visionen.

– Vi är kvar på samma nivå som vi var då målet slogs fast – 10 miljoner euro.

Är det ens rimligt att förvänta sig större framgångar om man har en blygsam budget till sitt förfogande? Det är klart att vi i Finland riktar lite avundsjuka blickar mot Sverige, Danmark och Norge som tog 11, 14 respektive 4 medaljer i Rio de Janeiro. Speciellt som man från olympiakommitténs håll har en framtidsplan under namnet "Vision 2020" enligt vilken Finland ska vara det bästa nordiska landet om fyra år.

– Det är främst en vision som ska visa att vi har en gemensam riktning, säger Kojonkoski lite trevande.

– Om man ser på medaljtabellen här är den kanske inte realistisk. I jämförelsen med Danmark är vi långt efter. Men i vinter OS är situationen den motsatta.

Det har under OS höjts en del röster för att Finland kanske borde börja koncentrera sig på färre grenar i stället för att fördela de knappa resurserna vitt och brett. Tanken är att ett litet land ska rikta sina resurser mot några fokusgrenar som sedan ska ge resultat.

– Kanske vi har försökt få en lite för stor bit av kakan. Men djupanalysen får vänta. Den gör vi då vi fått lite perspektiv på det här, säger Kojonkoski.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33