Armbrytning om frivillig skolsvenska klar – så här ska försöket förverkligas

Beslutet om frivillig skolsvenska gäller högst 2200 elever.Bild: Jannica Luoto / HBL arkiv

Beslutet om frivillig skolsvenska gäller högst 2200 elever från och med hösten 2018 – och kommer att leda till en hel del följdeffekter. Regeringen blev klar med sin armbrytning om både yrkesskolreformen och språkförsöket på måndagen.

Regeringen har fattat beslutet att högst 2200 skolelever ska omfattas av experimentet med frivillig skolsvenska.

Lagförslaget om språkexperimentet ska nu ut på remiss. Försöket inleds först hösten 2018, för att kommunerna ska ha tid att ansöka om att vara med.

Det gäller i praktiken fyra procent av den årskull som annars skulle inleda sina svenskstudier då, det vill säga femte- eller sjätteklassister. Hela årskullen består av 58 000 elever.

Eftersom det är en rättighet för de enskilda eleverna att få läsa svenska även om skolan ingår i experimentet, kommer skolorna i praktiken att vara tvungna att anordna undervisning i svenska redan om en elev i skolan väljer det. Skolorna måste också försäkra sig om att både eleverna och deras föräldrar är medvetna om vad språkförsöket innebär och vad det kan ha för följder, eftersom språkkraven för tjänstemannasvenska finns kvar.

Via försöket kommer Undervisningsministeriet att mäta hur det påverkar elevernas val, inlärning och resultat och hur det påverkar de fortsatta studierna.

– Storleksordningen 2 200 är vald för att det ändå är strax under fyra procent av årskullen, men ger tillräcklig omfattning för att kunna ge information om försöket, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml).

Vad kostnaderna för försöket blir är ännu oklart, säger ministern till HBL och hänvisar till att de ska preciseras efter att förslaget varit på remissrunda.

Språkkraven kvar – följder i högskolorna

De elever som eventuellt väljer bort svenskan kommer också att kunna välja bort dem på andra stadiet – i yrkesskolor och i gymnasier.

Om eleverna söker sig vidare till universitet och högskolor kommer de via en ansökningsprocess att kunna befrias från svenskan om de vill – men de har också rätt att få utbildning i tjänstemannasvenska, för att ha samma möjligheter till jobb som alla andra. Språkkraven för vissa tjänster luckras nämligen inte upp.

Det här vållar i framtiden nya utgifter för Undervisningsministeriet, som förbereder sig på att stödja den grundläggande undervisning i svenska som kan behövas vid högskolorna då experimenteleverna når dit.

Regeringen behandlade språkförsöket i samband med beslutet om yrkesskolreformen på måndagen (se mer om yrkesskolreformen i faktarutan), eftersom de båda frågorna kopplats ihop av Sannfinländarna i den interna armbrytningen.

Sannfinländarna hade veterligen krävt att språkförsöket måste bli tillräckligt omfattande, för att de i sin tur ska godkänna yrkesskolreformen. Sannfinländarna jublade på Twitter strax efter lunchtid då armbrytningen var över.

Försvarsminister Jussi Niinistös (Sannf) medarbetare Petteri Leino twittrade genast om försöket med frivillig skolsvenska:

– Äntligen får språkförsöket luft under vingarna, skriver Leino strax efter att regeringen kom överens om yrkesskolreformen.

Centern och Samlingspartiet nöjer sig med att inte kommentera några känslor. Undervisningsministern har själv varit orolig för att försöket ska påverka jämlikheten mellan olika elevers möjligheter.

– Vi har haft det här i regeringsprogrammet, och Samlingspartiet följer regeringsprogrammet, säger Petteri Orpo (Saml) kortfattat.

– Likaså Centern, kommenterade statsminister Juha Sipilä (C).

SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson säger till FNB att det varit väntat att det blir ett språkförsök, och att förslagen måste behandlas av grundlagsutskottet.

"Vi kan leva med det här"

– Det var väntat att det blir någon typ av språkförsök. Vi kan nog leva med det här. 3,7 procent är inte hemskt mycket, säger Henriksson.

– För Sannfinländarna tycks det här försöket stå ovanför hur man ska öka sysselsättningen och hur man ska få en vettig vårdreform, säger hon.

Folktingets ordförande Thomas Blomqvist säger å sin sida till FNB att språkförsöket är en onödig övning som kommer att medföra kostnader för kommunerna, om skolor ska erbjuda nya språk samtidigt som de elever som vill läsa det andra inhemska har rätt att göra det om de vill. Blomqvist är ändå nöjd med begränsningarna på försöket, och att det gäller bara elever som skulle ha börjat läsa svenska 2018.

FAKTA

Yrkesskolorna ska ha mindre närundervisning, mera praktik

Yrkesskolreformen, som godkändes av regeringen på måndagen, minskar på närundervisningen och ökar praktiktiderna.

Antalet examenstitlar minskar från nuvarande 360 till 150 examina, men de blir bredare än nu. Enligt förslaget får den studerande större valfrihet att specialisera sig inom examen.

Grunderna för finansieringen ändras så att systemet ska sporra till att minska avbrotten i studierna, att öka praktiktiderna, att förkorta utbildningstiderna och att rikta utbildningen till sådana utbildningsområden där det finns ett arbetskraftsbehov.

I praktiken får alltså skolorna i framtiden bara hälften av finansieringen som grundfinansiering, en tredjedel kommer från antalet utexaminerade och resten från resultatet efter studielivet: hur väl eleverna kommer int ill vidare utbildning eller får jobb.

Målet är att den nya lagen ska träda i kraft vid årsskiftet. 

Regeringen skar ned finansieringen till yrkesskolorna med 190 miljoner redan i budgeten för 2017.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00