Inte bara koalan behöver vänner

Omfattningen av förödelsen klarnade när Australiens skogsbränder placerades på Europas karta. Bilderna på förstörda hus och förkolnade djur fastnade på näthinnan. Vi bevittnar en mänsklig, ekonomisk och ekologisk katastrof.

Australiens fauna innefattar unika djurarter. De har olika slags kängurur, vombater och de märkliga näbbdjuren. Lägg till världens största krokodiler, alla möjliga tänkbara reptiler och spindlar. Det rika urvalet av arter gör Australien till ett av de mest biodiversa länderna i världen.

Uppskattningarna om antalet djur som har bränts ihjäl varierar, men i vilket fall som helst talar vi om massiva förluster.

Skogsbränderna är dock inte det enda hotet mot den biologiska mångfalden. I Australien, liksom på alla andra håll, hotas arterna mest av människans framfart. Vi tar i bruk allt större arealer, vilket förstör djurens livsmiljöer. Vi överanvänder naturresurser. Våra föroreningar skadar och dödar. Allt detta sker varje dag, på alla de ställen där människan har fått fotfäste.

Under min forskarkarriär har jag studerat miljöbrott, människans ansvar för naturen och rätten till miljö som en mänsklig rättighet. Jag borde därmed ha en analytisk uppfattning om de mekanismer som leder till utarmning av artrikedom. Trots det berörs jag speciellt starkt av de brännskadade koalorna. Deras söta väsen förklarar inte helt mina känslor. Jag reagerar, eftersom djurens öde plötsligt blir så konkret och individualiserat.

När elden är lös är alla och allt i fara. Sympatin för koalorna förklaras kanske till en del av att de delar den här erfarenheten uttryckligen med människorna. Elden föröder utan hänsyn. Den bränner upp såväl människors hem som koalors eukalyptusträd. Allt levande förenas inför denna makabra förstörelse.

När bränderna i Australien härjade som värst nåddes vi av ryktet att koalorna nu är nästintill utrotade. Uppgifterna har senare konstaterats som förhastade. Det intressanta i sammanhanget är emellertid att koalans skyddsstatus var känslig redan före bränderna. Internationella naturskyddsförbundet har kategoriserat koalan som sårbar, vilket betyder att den inte är akut hotad, men löper en stor risk att dö ut i ett medellångt tidsperspektiv.

Koalan behöver vänner, men det gör många andra också. FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald rapporterade i fjol våras att en miljon arter hotas av utrotning. Många av dem kan försvinna redan inom de närmaste decennierna. Den här kunskapen har inte chockerat oss i lika stor grad som de dramatiska bränderna.

Om något fenomen uppfattas som ont i sig, är det lätt att förfasas över dess destruktiva följder. Det är betydligt svårare att hantera de negativa konsekvenserna av de vardagliga handlingar som har ett för människan försvarbart motiv. Det är precis den här utmaningen som naturskyddet står inför. Vi måste inse hur det till synes alldagliga och rentav nyttiga påverkar den biologiska mångfalden.

Priset blir högt om vi inte stävjar den ogynnsamma utvecklingen. Föreställ er hur jobbigt det blir om bin och humlor försvinner för gott. Där står vi sedan, utan våra frukter och blommor.

Elina Pirjatanniemi professor i folkrätt och föreståndare för Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi

Annons: Förvaringstjänster ny nisch för Grabbarna Flytt

Finlandssvenska företaget Grabbarna Flytt har på sina fem år vuxit så det knakar. Förutom flyttservice och logistiska tjänster åt både privathushåll och företag kan man som nyhet nu också erbjuda förvaring. 14.2.2020 - 10.44

Mer läsning