Rapport: Finland kan behöva upp till tiotusen nya vindkraftverk

Om Finland ska nå sina klimatmål måste produktionen av utsläppsfri el öka rejält. Sitrarapportens energiekonomiska modeller begränsar inte utbyggnaden av kärnkraft, utan räknar med att produktionsökningen görs kostnadseffektivast om man satsar på landbaserad vindkraft. Bild: Mostphotos

För att Finland ska nå sina klimatmål måste elproduktionen fördubblas. Ska det göras så förmånligt som möjligt kan Finland behöva upp till tiotusen nya vindkraftverk, enligt en rapport som jubileumsfonden Sitra tagit fram.

Fossila bränslen inom industri, trafik och uppvärmning måste ersättas med utsläppsfri elproduktion för att Finland till lägsta pris ska kunna nå målet om klimatneutralitet till 2035 och bli koldioxidnegativt kort efteråt.

Omställningen låter sig göras med teknik som finns eller är under utveckling, och utan att förbränningen av biobränslen ökar på sikt. Det säger jubileumsfonden Sitras färska rapport Enabling cost-efficient electrification in Finland. Den har skrivits av energiekonomer på bolagen Compass Lexecon och Enerdata samt Villmanstrands tekniska universitet.

– I våra scenarier tillåter vi inte bioenergin öka från dagens nivå för att inte äventyra skogens roll som kolsänka, säger Gerald Aue på Compass Lexecon.

All energiproduktion kan inte ersättas med elektricitet, men till exempel fordonsparken, industriprocesser och fastighetsuppvärmning kan elektrifieras mer. Rapporten uppskattar att Finlands elförbrukning kommer att fördubblas från nuvarande 86 terawattimmar till 168 TWh 2050.

Då måste elproduktionskapaciteten öka från 20 till drygt 70 eller drygt 80 gigawatt, enligt två alternativa scenarier i rapporten. Det första utgår från direkt elektrifiering. Det senare kallas Power to X och inkluderar konverterings- och lagringstekniker, vilket förutsätter en större elproduktion.

Oberoende – för att omställningen ska ske till lägsta pris beräknar rapporten att den mesta kapacitetsökningen behöver komma från landbaserad vindkraft.

– Kärnkraften spelar en viktig roll i dag och kommer att göra det i några årtionden till. Men när vi ser på de kostnadseffektivaste sätten att bygga ut elproduktionen på längre sikt är den landbaserade vindkraften etta, säger Janne Peljo på Sitra.

Vinden blir störst

Rapporten skissar på en utbyggnad av vindkraft så massiv att Finlands hela elproduktionsmix skulle förändras. Då vindkraften i dag står för cirka 10 procent av elproduktionen skulle den närma sig 75 procent 2050. Sitra påpekar att till exempel Danmark redan i dag producerar över hälften av sin el med vind.

Vattenkraften kan inte byggas ut nämnvärt, den havsbaserade vindkraften är dyrare, solenergins andel väntas förbli obetydlig och skogsbiomassan kan inte expandera nämnvärt utan att äventyra kolsänkan. Kärnkraften är det enda reella alternativet, men beräknas vara klart dyrare.

Industrins Krafts två äldre reaktorer på Olkiluoto väntas få fortsätta i drift till 2038 respektive 2040. Den nybyggda tredje reaktorn ska enligt planerna kopplas till elnätet nästa år. Bild: Roni Rekomaa/Lehtikuva

Rapportens lönsamhetskalkyler visar att vindenergiproduktionen på land kan öka hela 15-falt, från 8 till 121 TWh på 30 år.

– Vindkraften kan stå för tre fjärdedelar av Finlands elproduktion 2050 helt enkelt för att alla andra sätt att öka den utsläppsfria elproduktionen är dyrare, säger Gerald Aue.

Janne Peljo påpekar att det finns flaskhalsar om vindkraften ska expandera stort. Produktionen måste anpassas till försvarets krav och tillstånd måste beviljas smidigt, trots ett visst motstånd mot vindkraftsetableringar i närheten av bostadsområden.

Hur många nya vindturbiner skulle Finland behöva för att förverkliga det här scenariot, Janne Peljo?

– På sin höjd ungefär tiotusen, men den uppskattningen är mycket grov och utgår från att turbinerna byggs med dagens teknik och har nuvarande kapacitet. Jag gissar ändå att tekniken utvecklas och kapaciteten per turbin ökar med åren, och i så fall behövs klart färre.

Med tanke på att klimatpolitiken behöver en social acceptans och alla inte gillar vindkraft, hur rimligt är det?

– Den sociala acceptansen är viktig, men vi utgår från att kostnadseffektivitet också väger tungt. Om utbyggnaden av vindkraft begränsas av olika anledningar kommer motsvarande energiomställning att kosta mer.

Brådskar med vätestrategi

Eftersom det inte blåser hela tiden och eftersom energibehovet varierar måste en kraftig utbyggnad av vindkraft följas upp av mer flexibla system inom både utbud och efterfrågan. Dessutom måste man investera i lagring av energi och i energiöverföring. Stamnätet måste stärkas, men inga större satsningar behövs på eldistributionsnäten utöver de nuvarande planerna.

Bild: Gabriella Torres Airava

Blir Finland vindkraftsberoende är lagring av energi i form av Power to X ett alternativ. Elektricitet kan omvandlas till väte och tillbaka, men det kostar pengar och kräver mer energi. Alternativt behövs mer kärnkraft, batterier och importerad el, vilket kan göra omställningen dyrare.

– Slutsatsen är att Finland i varje fall har goda förutsättningar för att elektrifiera sina energisystem i större utsträckning, och det på ett kostnadseffektivt sätt, säger Gerald Aue.

Lika klart är att väteekonomin behöver en strategi.

– Beslutsfattarna måste ta fram en klar framtidsvision och Finland sätta fart på väteekonomin. Och så behöver vi skapa en marknad för negativa utsläpp, säger Janne Peljo.

Här är BECCS ett centralt begrepp. Det betyder att man vid förbränning av biobränslen, som räknas som klimatneutrala, tar till vara och lagrar de faktiska koldioxidutsläppen från förbränningen. Det kostar, men tanken med en reglerad marknad är att den som skapar de här negativa utsläppen ska gottgöras för klimatinsatsen.

"Tekniskt möjligt"

Matti Kahra, klimat- och energipolitisk expert vid Nordea och tills nyligen i motsvarande roll vid Finlands Näringsliv EK, bedömer att Sitras rapport ligger i linje med industrins klimatfärdplaner. Elproduktionen väntas öka, möjligen rentav fördubblas till 2050.

– Det beror på hur mycket man satsar på vätetekniken. Tilläggsbehovet är mindre om man går in mer för direkt elektrifiering, säger han.

Eftersom ökningen enligt dagens kalkyler sker förmånligast med vindkraft är industrin införstådd med en framtid där elmarknaden präglas av kraftigare prisväxlingar. Industrin måste lägga om sina processer efter det, säger Kahra.

Han bedömer också att det är en allmäneuropeisk uppskattning att vindenergin har den största tillväxtpotentialen eftersom den är förmånligast.

Hur låter tanken på tiotusen nya vindkraftverk i Finland?

– Tekniskt är det förstås möjligt. Tekniken utvecklas och kapaciteten per turbin har fördubblats de senaste tio åren. Fortsätter den öka behövs inte fullt så många turbiner.

– Utbyggnaden är snarare en samhällelig och politisk fråga. Accepterar samhället en så stor utbyggnad av vindkraft och kan turbinerna fördelas jämnare regionalt? I dag har vi mycket vindkraft i väst och nästan ingen alls i öst.

Kahra påpekar att kärnkraften, som är oberoende av väder och vind, förväntas spela en betydelsefull roll i Europa i även framtiden.

– Vi kan forma framtiden som vi vill. Inget hindrar oss från att satsa på serietillverkade småskaliga reaktorer.

Sitrarapportens modellering utgår från att kärnreaktorn Lovisa 1 fortsätter i drift till 2037, Olkiluoto 1 till 2038 samt Lovisa 2 och Olkiluoto 2 till 2040. Nybygget Olkiluoto 3 förväntas kopplas till nätet 2022.

Flera detaljer inklusive tidtabellen för Fennovoimas reaktorplaner på Hanhikivi-udden i Pyhäjoki bedöms vara så pass osäkra att projektet inte räknas med som säkerställd produktionskapacitet i Sitras rapport.

Rapporten presenterar två scenarier. I scenariot för direkt elektrifiering byggs ingen ny kärnkraft efter Olkiluoto 3. I scenariot Power to X som inkluderar väteekonomi eller andra konverterings- och lagringsmetoder byggs 700 MW ny kärnkraft fram till 2040, antingen i form av en tryckvattenreaktor eller som flera serietillverkade småskaliga reaktorer (SMR).

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning