Klimatmedvetenhet ska odlas redan i lågstadieklasserna

Frågor kopplade till klimatförändringen ska läras ut i skolan, enligt läroplanen. Nu jobbar Finlands klimatpanel för att anpassa undervisningen till lågstadiet.Bild: Mostphotos

Finlands klimatpanel tar fram verktyg för att införa klimatfostran i lågstadiet. – Undervisningen måste fokusera på konkreta lösningar utan att skapa ångest, säger Ilkka Ratinen.

Läroplanen för den grundläggande undervisningen noterar klimatförändringen, närmare bestämt 4 gånger på 473 sidor, under rubriken "Nödvändigheten av en hållbar livsstil". Enligt en utredning som Finlands klimatpanel gjort är variationerna stora mellan skolorna. Vissa skolor behandlar temat djupare, andra ytligt.

– Det beror väldigt mycket på läraren, säger Ilkka Ratinen.

Han är biträdande professor vid Lapplands universitet och driver Finlands klimatpanels projekt för klimatfostran. Projektet, vars tvååriga pilotskede började vid årsskiftet, går ut på att hjälpa lärarna att ta in klimatfostran i lågstadiet. Utifrån en enkät om lågstadielevers kännedom om klimatfrågan gäller det att lägga ribban lagom lågt.

– Enkäten visar att många barn förväxlar nedskräpning i haven och andra miljöproblem med klimatförändringen, säger Ratinen.

Tillsammans med lärarstuderande utarbetar Ratinen pedagogiska metoder och verktyg för att ta upp klimatfrågan i lågstadiet. Han medger att det blir tufft eftersom helheten är komplicerad.

– Det lönar sig inte att gå in på klimatförändringens fysik i lågstadiet. Det är bättre att konstatera att människan lever på ett sätt som orsakar utsläpp av växthusgaser, och att det orsakar klimatförändringen, säger han.

Sedan gäller att diskutera hur elevernas vardag är kopplad till klimatfaktorer, som kostval, resor eller boende.

– Man måste förenkla och göra eleverna uppmärksamma på hur deras egna val i vardagen kan göra en skillnad. Till exempel i sexan klarar de enkelt av att räkna ut sitt eget klimatavtryck på nätet, säger Ratinen.

Demokratifostran

Ilkka Ratinen säger att klimatmedvetenheten mycket väl passar in i läroplanen och i den moderna pedagogiken där undervisningen korsar ämnesgränserna. Klassen kan exempelvis räkna ut sina totala utsläpp, bestämma sig för att minska dem och sedan fundera ut bästa sätt att göra det – om det exempelvis går lättare att cykla mer eller att justera dieten.

– Det är nyttigt för alla elever att inse att deras egen värdegrund inte alltid matchar andras. Det skapar dialog och det blir som att simulera beslutsfattande i ett miniatyrsamhälle. Det är demokratifostran där klimatfrågan utgör substansen, säger Ratinen.

Under pilotskedet testar man ett antal metoder i flera klasser. Efter responsen från eleverna ska konceptet slipas, och senare anpassas också för högstadier och gymnasier. Men två utgångspunkter är kristallklara från början:

– Klimatfostran måste vara lösningsinriktad och hoppingivande. Det får inte skapa ångest.

Hur gör man det då merparten av klimatnyheterna är negativa?

– Det är en sann utmaning, men det finns ändå mycket positivt att ta fasta på. Finland har en klimatlag och världen har ett Parisavtal. Även om det är långt till målen finns det positiva signaler. Samtidigt måste man undvika ogrundad optimism och hålla sig till fakta.

Så lyckas du vid köp av däck

Här är Euromasters tipslista med fem punkter. 15.10.2018 - 10.18