Klimatkrisen löser sig, men kanske inte utan problem – Finland är ett av länderna där temperaturförändringen är tydligast

Ny teknologi och innovationer kan lösa klimatkrisen. Det anser Juhani Damski, generaldirektör för Meteorologiska institutet. Dessutom ser han affärsmöjligheter i klimatförändringar. – Det ligger till exempel pengar i att ta hand om flyktingströmmarna.

Vädret och värmen har varit ett av sommarens absolut främsta samtalsämnen. Så här varm har juli inte varit på mer än hundra år.

Många glömmer ändå bort att vädret också var det främsta samtalsämnet förra sommaren. Då var sommaren svalare än normalt och det regnade mycket.

Både den ovanligt varma och den ovanligt kalla och regniga sommaren är tecken på samma fenomen. Klimatet har förändrats, inte bara i Finland utan globalt. Klimatförändringen och den globala uppvärmningen är företeelser som berör alla, och problem som inte kan lösas nationellt utan måste lösas genom internationellt samarbete, säger Juhani Damski, generaldirektör för Meteorologiska institutet.

Klimatförändringen är ingenting som skett plötsligt över en natt, utan är en följd av utvecklingen under flera tiotals år. Men de senaste åren har takten accelererat och hela problematiken ramlat i famnen på oss.

Det positiva är att problemet är identifierat och att de flesta är eniga om att optionen att inte göra något för att stoppa uppvärmningen inte existerar, framhåller han. Samtidigt är klimatförändringen inte ett fenomen som är enkelt att förklara, sammanhangen är komplexa och absoluta sanningar är svåra att föra i bevis.

– Vetenskapen är så tillvida speciell att man aldrig kan säga att någonting definitivt är på ett visst sätt. Man kan säga hur det ser ut i skenet av vad vi vet nu, men man vet aldrig om senare forskning kommer med nya upptäckter. Det vetenskapliga samfundet är ändå näst intill enigt om att den höjda koldioxidhalten i atmosfären är en följd av mänsklig aktivitet och att den globala uppvärmningen beror på den ökade mängden koldioxid, säger han.

"Vi lever med en innovationsskuld. Vi har skapat problem vi inte har de tekniska möjligheterna att avhjälpa, en skuld som de följande generationerna får ta hand om genom att hitta de lösningar som krävs."

Grunden ligger i att koldioxid och övriga växthusgaser värmer upp atmosfären och haven. Den uppvärmningen för i sin tur med sig klimatförändringar och väderfenomen, ibland extrema sådana, och förändrar villkoren för olika näringsgrenar. De senaste åren har till exempel lantbruket i Finland varit hårt drabbat.

Men Damski tror på att teknologisk utveckling och innovationer råder bot på många problem, inom lantbruket, men också inom andra näringsgrenar.

– Vi lever med en innovationsskuld. Vi har skapat problem vi inte har de tekniska möjligheterna att avhjälpa, en skuld som de följande generationerna får ta hand om genom att hitta de lösningar som krävs.

Tillräckligt stora problem skapar också utvägar, tror meteorologens generaldirektör. Luftföroreningarna i de stora kinesiska städerna börjar vara så problematiska att Kina måste hitta sätt att komma tillrätta med dem. Och då kan det mycket väl hända att man hittar en lösning som resten av världen också drar nytta av.

Det ligger affärer i klimatförändringar, sådana som vi inte är medvetna om ännu, menar han – och syftar inte på den cleantech som redan blivit ett företagsbegrepp.

– Det ligger till exempel pengar i att ta hand om flyktingströmmarna. Att råda bot på och ta hand om klimatförändringen blir dyrt och ju senare vi sätter in åtgärder för att motverka den, desto dyrare blir det.

Bild: TT

Det blir bara regnigare

Just nu lever vi i en tid där förändringarna i vädret fortsätter. Det blir fuktigare och regnmängderna ökar även om man inte skulle tro det efter den här sommaren. Riskerna för stormar och översvämningar ökar.

Det gäller att minnas att slutsatser inte kan dras genom att göra jämförelser från ett år till ett annat, påminner Damski. Ser man på utvecklingen i ett längre perspektiv har varje årtionde i Finland sedan 1850 varit varmare än föregående decennium.

– Finland är ett av de länder där temperaturförändringen är tydligast. Just nu har vi en global uppvärmning på en dryg grad, i Finland har det i medeltal blivit ännu varmare, något som syns speciellt i form av varmare vintrar. Också värmeböljor kommer oftare än hittills, även i framtiden.

Ett land med stora vädervariationer som Finland måste också i fortsättningen ha beredskap för både för värme och kyla, påpekar Damski. Vi kan till exempel inte lägga upp våra isbrytare, de behövs fortfarande. Det gäller att vara redo för alla eventualiteter och att ha en krisberedskap, något sådant som avvikande väder finns helt enkelt inte.

Han understryker att det är nödvändigt att stoppa uppvärmningen och att det måste ske globalt. Därför är internationella klimatmöten och gemensamma klimatavtal så viktiga. Parisavtalet från 2015 ser han som en vändpunkt i det internationella klimatarbetet och de möten som följt på det som nödvändiga uppföljningar. Att det sedan finns länder som av politiska skäl stundvis tvekar då det gäller att följa avtalen ser han inte som ett så stort problem eftersom det är frågan om ett långsiktigt arbete. Men alla länders insatser behövs.

Bild: Maija Hurme

Skuldbelägg ingen

Klimatarbetet involverar politiska värderingar på alla plan. Beskattningen är ett effektivt sätt att styra allt från energiproduktion och trafiklösningar till konsumtionsbeteende. Politiska beslut för finländsk del är till exempel andelen biokomponenter i trafikbränslen, stöd till elbilar och beslutet att förbjuda användningen av kolkraft 2029.

Det finns också mycket som var och en kan göra på ett personligt plan. Det gäller helt enkelt att se över sina konsumtionsvanor. Att äta mindre kött och att använda kollektivtrafik eller cykel i stället för att köra bil är sådant som Juhani Damski nämner som exempel.

– Men man ska inte skuldbelägga någon eller skapa onödiga motsättningar, det gäller att se allt i ett större perspektiv, matvanor är till exempel väldigt personliga. Det lönar sig ändå att ge det vegetariska en chans. Den diskussion som förs är hur som helst bra och ger alla en chans att utmana de invanda mönstren, säger han.

Människan är anpassningsbar och har anpassat sig till det allt varmare klimatet. För många afrikanska staters del innebär anpassningen att folk flyttar bort från länder där jordbruket inte längre bär sig eller har blivit väldigt svårt. Det här är ett av skälen till de flyktingströmmar vi ser i dag och det kan bli ett problem som bara blir värre, tror Damski.

– Människan kan anpassa sig, men det går inte att be en isbjörn att anpassa sig när polarisarna smälter, påpekar han.

Ny rapport i höst

I höst kommer den internationella klimatpanelen IPCC att publicera en rapport om vad som händer när den globala uppvärmningen når 1,5 grader och vad som skall till för att stoppa den där.

Rapporten beställdes av klimatmötet i Paris och enligt Juhani Damski får man fundera över vilka nya åtgärder som krävs när man väl sett vad rapporten kommer fram till.

– Det här är ett arbete som inte blir klart, vi får helt enkelt acceptera att det är halvgjort mest hela tiden, säger han.

Bild: Maija Hurme

Bild: Maija Hurme

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00