Klimatfrågan politiseras allt mer – "Det har skett en tydlig förändring de senaste 15 åren"

EVA:s undersökning visar att 71 procent av finländarna anser att klimatförändringen är vår tids största miljöhot, ett hot som omedelbart måste bekämpas i alla länder. Arkivbild. Bild: SPT

Finländarna blir alltmer delade vad gäller åsikter kring bekämpningen av klimatförändringen. Men trots det står 71 procent av finländarna fast vid att klimatförändringen är vår tids största miljöhot, ett hot som omedelbart måste bekämpas i alla länder.

Sedan 2006 har det skett en tydlig förändring vad gäller synen på klimatförändringen i Finland.

För 15 år sedan var klimatfrågan ännu inte politiserad, men i dag är den det, säger Näringslivets delegation EVA:s nationalekonom Sanna Kurronen.

EVA:s färska undersökning visar att alltfler anhängare av högerpartier anser att klimatförändringen inte är ett så allvarligt hot. Speciellt har åsikterna ändrat bland Sannfinländarnas anhängare.

År 2006 ansåg 87 procent av dem som stödjer Sannfinländarna att klimatförändringen är vår tids största miljöhot, och att den snabbt måste börja bekämpas i alla länder. I den nu aktuella undersökningen var endast 31 procent av den åsikten.

Inom Centern, Svenska folkpartiet och Samlingspartiet har siffran sjunkit med omkring 10 procentenheter under de senaste 15 åren, men fortfarande ansluter sig över 70 procent av partiernas anhängare till åsikten att klimatförändringen är vår tids största miljöhot.

– Det är såklart inte exakt samma personer som besvarat undersökningen, men förändringen är ändå tydlig, säger Kurronen.

Inom Socialdemokraterna, Vänsterförbundet och De Gröna har klimatoron hållits på ungefär samma nivå som tidigare.

Pruta på klimatmål efter coronakrisen?

Enligt Kurronen har politiseringen av klimatfrågan inte skett över en natt.

Processen kunde urskiljas redan 2006 och har fortgått jämnt sedan dess. Efter finanskrisen 2008 kunde man dock enligt henne se att politiseringen ökade mer än tidigare.

I samband med den aktuella undersökningen tillfrågades deltagarna även om de anser att man efter coronakrisen borde pruta på klimatmålen och i stället fokusera på att höja sysselsättningsnivån i landet.

Frågan tudelar finländarna. 43 procent svarade att de håller med om påståendet, medan 45 procent var av motsatt åsikt.

– Anhängare av högerpartier hörde till gruppen som var villiga att pruta på klimatmålen, medan speciellt Vänsterförbundets och De Grönas anhängare inte sade sig vara villiga att göra det, säger Kurronen.

Hon ser en risk för att klimatfrågan kommer att politiseras ytterligare i Finland. Motsättningarna är enligt henne tydliga speciellt mellan Sannfinländarna och De Gröna.

– Men man kan också gå åt det andra hållet. Om man inför varje väljargrupp konkret lyckas lyfta fram vilka risker klimatförändringen innebär för just dem så tror jag på mer liksinnade åsikter.

Dessutom betonar Kurronen att åtgärder som bekämpningen av klimatförändringen leder till inte alltid får riktas mot samma befolkningsgrupp, eftersom det leder till ytterligare tudelning.

Totalt 2 059 finländare deltog i undersökningen som genomfördes i våras. Felmarginalen är 2-3 procentenheter i bägge riktningar.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning