Klimatforskningen skyndar på politikerna

HFC-föreningar används främst i luftkonditionering. Apparaturen har blivit betydligt vanligare och utvecklingen väntas fortsätta då allt fler människor i utvecklingsländer har råd att kyla ner sina hem. Framöver måste apparaterna drivas med andra medel än klimatgaser. Bild: EPA / DIMITRA LOUVROU

Trots tre politiska genombrott fortskrider klimatförändringen. Beroende på hur klimatavtalen verkställs förutspår meteorologen allt mellan "mindre bra och katastrofalt" klimat för seklets andra hälft.

Makthavarna har radat upp tre betydande klimatuppgörelser på kort tid. Utöver Parisavtalet har världens länder precis enats om att fasa ut fluorkolväten (HFC-föreningar), och flygbranschen har lovat utveckla sitt eget system för utsläppshandel.

HFC-beslutet betecknas som historiskt – forskarna likställer det med att minska koldioxidutsläppen med 70 miljarder ton till 2050 (eller att stänga hälften av Kinas kolkraftverk). Det kan bromsa uppvärmningen med 0,5 grader till slutet av seklet.

– Tajmningen är viktigast. Alla steg i rätt riktning är välkomna, säger Ari Laaksonen, chef för klimatforskningen vid Meteorologiska institutet.

HFC-föreningarna används främst i kylanläggningar och luftkonditionering. De är betydligt mer kortlivade än koldioxid, men upp till tusen gånger effektivare växthusgaser.

– Om de fasas ut underlättas det övriga utsläppsmålet med en halv grad. Hittills har HFC-gasernas inverkan varit försumbar jämfört med koldioxidutsläppen, för de är så nya, säger Laaksonen.

HFC-beslutet togs för en vecka sedan i Rwandas huvudstad Kigali under Montrealprotokollet, som har kallats världens effektivaste miljöavtal. Det förbjöd klorfluorkarboner (CFC) på 1990-talet för att rädda ozonskiktet. Det lyckades, men ersättande HFC visade sig bidra till växthuseffekten.

Torka och blötsnö

I dag finns ny teknik för att ersätta HFC, men de länder som är mest beroende av luftkonditionering menar att den nya tekniken är dyrare och sämre. Enligt Kigaliuppgörelsen ska de utvecklade börja utfasningen. Utvecklingsländerna följer efter i två heat, när den ersättande tekniken har blivit bättre och billigare (se grafiken).

HFC-utfasningen är en långsam process, men den ger snabba resultat. Koldioxiden är däremot långlivad växthusgas, och inte ens drastiska utsläppsreduktioner ger snabba resultat. Därför kan klimatförändringen inte stoppas tvärt, bara bromsas. Så gott som dagligen kommer vetenskapliga rapporter som visar hur klimatförändringen fortsätter. Här är några färska plock:

• Klimatförändringen har fördubblat arealen brandhärjad skog i västra USA, enligt en uppsats i PNAS. En av forskarna, Park Williams, säger i ett pressmeddelande från Columbia University att "skogsbränderna blir större oberoende av hur hårt vi bekämpar dem, och orsaken är tydlig, klimatet".

• De peruanska Anderna har förlorat 48 procent av sin ismassa på 40 år, uppger universitetet Rio Grande do Sul i Brasilien för New Scientist. Anderna hyser över 95 procent av världens tropiska glaciärer, som förser stora delar av Sydamerika med färskvatten.

• Klimatförändringen gör milda och nederbördsrika vintrar vanligare i Finland. Det ökar risken för blött snöfall som tynger träden och orsakar skogsskador och fler elavbrott i östra och norra Finland, enligt Östra Finlands universitet och Meteorologiska institutet.

• Arktis istäcke, en viktig klimatindikator, krympte till 4,14 miljoner kvadratkilometer när det var som minst i september, och månadens medelvärde blev 4,72 miljoner kvadratkilometer. Siffrorna är näst minst respektive femte minst sedan satellitmätningarna inleddes 1979. De tio minsta höstisarna har uppmätts under de tio senaste åren. Isens utbredning har minskat med 13 procent per årtionde, enligt den amerikanska istjänsten NSIDC.

– Ju längre det dröjer att verkställa klimatavtalen desto mer nyheter av det här slaget är att vänta, säger Ari Laaksonen.

Kamp mot tiden

Medan politikerna jublar över sina överenskommelser påpekar forskarna att det brådskar att verkställa dem och faktiskt strypa utsläppen. Avsikten med Parisavtalet är att bromsa uppvärmningen till 2 under grader, helst 1,5 grader, över förindustriell nivå, men löftena avtalet bygger på räcker inte till för målet.

Under det rekordvarma fjolåret låg vi (med väderfenomenet El Niños hjälp) 1 grad över förindustriell nivå. Forskarna har räknat ut hur mycket växthusgaser vi kan fortsätta att släppa ut om vi vill bromsa temperaturstegringen till en given nivå. Enligt Carbon Brief som populariserar klimatforskning når vi obönhörligen 1,5 grader på sikt om vi fortsätter att släppa ut växthusgaser på nuvarande nivå i bara fem år till. Med 20 års ytterligare utsläpp på dagens nivå är vi på sikt dömda till 2 grader.

Trots att de beräkningarna inbegriper en viss osäkerhet menar Ari Laaksonen att den stora bilden är tydlig.

– Vi vet att uppvärmningen fortsätter länge till, hur länge och hur intensivt beror på utsläppsminskningarna, även om klimatmodellerna naturligtvis inte är perfekta.

Säkert och osäkert

I en utbildningsvideo för studerande (ilmasto.nyt) populariserar bland andra fysikprofessorn Markku Kulmala vid Helsingfors universitet huvuddragen kring vad forskningen vet och inte vet om klimatförändringen: vi vet att uppvärmningen till största delen är antropogen, att den fortsätter, att havsytan stiger främst av värmeexpansionen, att nederbörden ökar och fördelas ojämnt, och att det skapar sociala och ekonomiska problem.

Men ingen kan prognostisera klimatet exakt. Hur uppvärmningens positiva och negativa återkopplingsmekanismer påverkar varandra och helheten är oklart, till exempel: Om permafrosten smälter frigörs metan – men ökar detta uppvärmningen ytterligare eller blir Sibirien snarare en enorm, grönskande kolsänka?

– Att vi inte vet allt betyder inte att vi inte borde göra någonting, säger Markku Kulmala på videon.

Dyster prognos

Där väderrapporten för morgondagen slår in med större sannolikhet än femdygnsprognosen är det tvärtom för klimatprognoser: Finlands klimat om 10–20 år är klart svårare att prognostisera än det globala klimatet om 50–100 år. Men inte heller globalt och på sikt vet vi hur uppvärmningen påverkar molnighet, vindhastighet, extremväder eller högre havsvattennivå.

– Vi vet att havsytan stiger allt snabbare, men i vilken mån Antarktis och Grönland kommer att bidra vet vi inte, säger Ari Laaksonen.

Så på ett ungefär, hur ser en global klimatprognos ut efter 2050?

– Beroende på utsläppen blir det någonting mellan mindre bra och katastrofalt.

FAKTA

Ersättaren får ny ersättare

Tidigare användes klorfluorkarboner (även kända som CFC-föreningar eller freoner) i kylskåp och luftkonditionering. Genom Wienavtalets Montrealprotokoll från 1987 beslutade man att fasa ut dem under 1990-talet för att de bröt ned ozonskiktet.

De ersattes med fluorkolväten (HFC-föreningar, ibland även kallade freoner) som inte skadar ozonskiktet. HFC-gaserna är konstgjorda gaser som lever i snitt 15 år i atmosfären, vissa bara några veckor eller månader, andra flera tiotals år. De är upp till tusen gånger effektivare växthusgaser än koldioxiden, men utgör högst 1 procent av alla växthusgasutsläpp. Bruket ökar dock kraftigt.

Därför beslutade man nyligen att fasa ut också HFC-föreningarna. Nya ersättare kunde vara ammoniak eller ditmetyl.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning