Klimatförändringen för med sig extremväder

Extremt väder runtom i världen har under den senaste tiden haft bedrövliga konsekvenser för människan. Störtregnen i Japan är ett tragiskt exempel. Vid Meteorologiska institutet betonar man att samhället måste förbereda sig för sådana fenomen. Där kommer klimatforskningen till nytta.

FAKTA

Extrema väderfenomen 2018

Några exempel på platser i världen som drabbats av extrema väderfenomen de senaste månaderna:

Rekordskred på Island

Juli – efter osedvanligt mycket regnande inträffade ett stort jordskred häromdagen i Hítardalur på västra Island. Det tros vara det största skredet i landets historia.

Skyfall i Japan

Juli – i Japan har hela byar drabbats av översvämningarna där vattnet nått upp till överkanten av trafikljusen. Nära 200 människor har omkommit efter det värsta regnoväder som Japan upplevt på 30 år.

Bränder i USA

Juli – starka vindbyar och hög temperatur gjorde att en kraftig skogsbrand spred sig snabbt i Kalifornien. Omkring 3 200 boende tvingades evakuera sina hem. Branden är en av tiotals som har härjat i västra USA den senaste tiden.

Översvämningar i Rumänien

Juni – kraftiga skyfall drabbade Rumänien i början av juli. Översvämningarna påverkade omkring hundra städer.

Stormar i Indien

Juni – stormar med vindar på kring 30 meter per sekund härjade i norra Indien under våren och orsakade stor förödelse. Över 200 personer miste livet.

Torka i Västafrika

Maj – torkan slog hårt mot skördarna i Sahel-området i Västafrika. Matbrist hotar i framförallt Tchad, Mali, Burkina Faso och Mauretanien.

Häftiga regn i Somalia

April – tiotusentals somalier som befinner sig på flykt tvingades se sina tillfälliga hem förstörda i översvämningar Över 425 000 personer har drabbats av de häftiga regnen.

Översvämningar i Kroatien

Mars – Kroatien drabbades av kraftiga översvämningar efter att floden Lika svämmade över.

Källa: TT

Norra Europa präglas av hög temperatur och torka. En dag i juni steg temperaturen i en stad i Oman till cirka 42 grader. I går rapporterades det om ett jordskred i Afghanistan där minst tio människor omkom. Samtidigt har skyfallen i Japan krävt nära 200 människors liv.

Extremväder är enligt forskaren Heikki Tuomenvirta vid Meteorologiska institutet inget nytt när det gäller klimatförändringen.

– Intensifieringen av värmeböljor och andra extremväder hänger ihop med klimatförändringen. Klimatförändringen innebär en förhöjning av temperaturen och en ökning av atmosfärens förmåga att innehålla fukt och få till stånd extremfenomen.

Däremot är det mycket svårare att säga att enstaka väderfenomen direkt beror på klimatförändringen eller att definiera klimatförändringens roll i uppkomsten av ett enskilt fenomen, säger Tuomenvirta. Han är gruppchef för enheten för forskning av väder och klimatförändringens effekter vid Meteorologiska institutet, där forskare bland annat fokuserar på extrema väderfenomen och som har beredskap inför klimatförändringen.

Väderfenomen varierar hela tiden. Att konstatera att klimatförändringen gjorde att ett enskilt skyfall var särskilt kraftigt är något man bara kan visa i efterhand med hjälp av exempelvis statistiska utredningar. Tuomenvirta säger att uppkomsten av ett extremt väderfenomen ofta behöver ett visst utgångsläge i till exempel atmosfär, hav eller jordmån och på det sedan en lämplig väderutveckling. Klimatförändringen kan ändra på någon av dessa komponenter och på så sätt påverka hur ett extremt väder blir till.

Den mest relevanta frågan är inte om ett enskilt extremt väder berodde på klimatförändringen, utan om klimatförändringen leder till en ökning av vissa väderfenomen, som störtregn. Och det vet forskarna att klimatförändringen gör, konstaterar han.

– Vi vet att klimatförändringen ökar på extrema fenomen i vädret, som värmeböljor och störtregn. Samhället måste förbereda sig för dem. Där kommer vetenskapen till nytta för samhället.

– Det pågår väderfenomen på många olika områden som orsakar skada åt människor, natur och egendom. Det visar på att många samhällen är sårbara för väderfenomen.

Bränder härjade i Kalifornien i början av juli. Bild: Lehtikuva/AFP/Josh Edelson

Hur ska samhället då veta vilka väderfenomen de behöver förbereda sig för? Tuomenvirta förklarar att väderprognoserna för en begränsad tid framåt ger förhandsvarningar om till exempel fara för vind eller översvämningar. Därutöver kan forskning som följer med klimatförändringen med ett längre tidsperspektiv producera information om att sannolikheten för att vissa fenomen i världen ökar.

Därför måste samhället förbereda sig för sådana förändringar. Det innebär stora utmaningar för speciellt utvecklingsländer.

Tuomenvirta lyfter fram två smygande fenomen som särskilt skadliga för människan på lång sikt. För det första leder den stigande havsvattennivån till översvämningar som skadar infrastruktur. På vissa håll i världen leder de till att salt havsvatten hamnar på åkrar eller i det söta grundvattnet. För att tackla de skadliga följderna krävs stora investeringar. Medan ett land som Nederländerna kan skydda sig finns det andra länder som inte har resurser till det.

Den stigande havsnivån är speciellt akut till exempel i Asien med stora folkmängder, i många kustregioner och för de små önationerna i Stilla havet, säger Tuomenvirta.

För det andra orsakar förändringarna i regnmängd skador för människan. På en del platser ökar regnmängden och på andra minskar den. Speciellt torkan är skadlig för jordbruket. På jordklotets norra halva, norr om tropikerna, ser klimatförändringen ut att öka torkan. I Europa talar vi om zonen kring Medelhavet, där temperaturen under somrarna stiger och regnen under vintrarna minskar.

Översvämningar i Rumänien har på senaste tiden har drabbat omkring hundra städer. Bild: Lehtikuva/AFP/Adrian Catu

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00