Klimatbarometer: Sjuttio procent av finländarna kräver skärpt klimatpolitik

Otaliga ungdomar skolstrejkade för klimatet i fredags och krävde tuffare klimatpolitik. Nu visar en nationell klimatbarometer att 70 procent av finländarna vill att makthavarna skärper klimatpolitiken efter riksdagsvalet. Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

En överväldigande majoritet av finländarna vill skärpa klimatpolitiken snabbt. Samtidigt säger de flesta nej till dyrare bensin eller en skatt på kött- och mjölkprodukter, visar en färsk klimatbarometer.

Finländarnas klimatmedvetenhet har ökat ansenligt på fyra år, visar årets klimatbarometer. Hela 81 procent anser att det brådskar att bromsa klimatförändringen, och 70 procent kräver att nästa regering skärper klimatpolitiken. Det är en klar ökning från våren 2015 då 52 procent krävde tuffare klimatpolitik inför riksdagsvalet.

Tre fjärdedelar uppfattar klimatförändringens påverkan i andra delar av världen som ett säkerhetshot mot Finland. Över 60 procent anser att de rika länderna har en skyldighet att hjälpa de fattigare att lösa klimatkrisen, och att en större andel av Finlands utvecklingspolitik ska riktas till klimatåtgärder.

Men så snart man ser på möjliga åtgärder för att driva en tuffare klimatpolitik, som högre skatt på bensin eller en eventuell skatt på kött och mjölkprodukter säger en majoritet nej. Bara en tredjedel är med på förslaget att förbjuda nya bensin- och dieselbilar på 2030-talet.

– Det är uppmuntrande att finländarna förstår problemet och ansvaret på global, nationell och individuell nivå. Vi har kommit till en punkt där vi vet att något måste göras, men inte vad, säger sociologen Marja Järvelä, professor emerita vid Jyväskylä universitet och medlem av Finlands klimatpanel.

Hon har forskat i hur finländarna uppfattar klimatförändringen.

– Jag har väntat på ett genombrott i trettio år och nu kom det, säger hon.

Den attitydförändring barometern visar på sätter prägel på valrörelsen inför riksdagsvalet nästa månad. Klimatet tar för första gången plats bland valfrågorna.

– Jag tolkar barometern som att det ändå inte råder någon större krismedvetenhet. Jag skulle snarare tala om en kulturchock då folk ställer krav på politikerna att göra något utan att riktigt veta vad, säger Järvelä.

Enligt barometern anser tre fjärdedelar av finländarna att EU ska föregå med exempel i internationell klimatpolitik också om det går ut över unionens konkurrenskraft. Över två tredjedelar anser att Finland ska vara en föregångare inom nya utsläppssnåla lösningar. 44 procent av de tillfrågade säger sig rösta på en riksdagskandidat som jobbar aktivt för att bromsa klimatförändringen.

Det är främst ungdomar, högtutbildade, kvinnor och anhängare av De gröna eller Vänsterförbundet som talar för ambitiös klimatpolitik medan Centerns och Sannfinländarnas anhängare är mest skeptiska. En klar majoritet (59 procent) bedömer att klimatförändringen också medför hot mot ekonomin men en betydligt större majoritet (80 procent) anser att den också skapar nya möjligheter för innovationer och tekniska lösningar, vilket kan skapa nya jobb och förbättra Finlands konkurrenskraft.

Enligt FN:s klimatpanel har världens medeltemperatur ökat med ungefär en grad sedan industrialiseringen, mest på grund av människans utsläpp av växthusgaser. Men enligt klimatbarometern tror ändå bara 58 procent av finländarna att forskarna är eniga om orsakerna till uppvärmningen, låt vara att även detta innebär en klar ökning från 2015 då en dryg tredjedel trodde att det rådde konsensus.

– Jag undrar om folk blandar samman det vetenskapliga samfundets enighet kring klimatförändringens orsaker med forskarnas uppfattningar om de vettigaste metoderna för att hejda förändringen, säger professor Markku Ollikainen som leder Finlands klimatpanel.

Två av fem flyger mindre

Trots att nästan tre fjärdedelar (72 procent) anser att klimatsmarta produkter är allför dyra uppger över hälften att klimatmedvetenheten har påverkat deras konsumtion. Får man tro barometern har över hälften minskat på sin elförbrukning och nästan hälften köper numera mindre bruksvaror av klimatskäl. Av de som har egen bil säger 43 procent att de har börjat köra mindre och knappt 20 procent att de planerar att göra sig av med bilen inom fem år.

Omkring 40 procent uppger sig flyga mindre än förut av klimatskäl och en lika stor andel tänker göra så inom fem år. Knappt hälften (45 procent) säger sig ha flugit under det senaste året.

Inställningen till klimatinsatser varierar stort enligt inkomstnivå och hemort. I huvudstadsregionen är folk generellt mer positiva till klimatåtgärder än i glesbygden. Högre inkomst korrelerar också med större vilja att motarbeta klimatförändringen.

Marja Järvelä vädjar till politikerna att inte rida på tudelningen i valrörelsen, utan att i stället försöka lösa ekvationen.

– Egentligen visar barometern på en tredelning. Grovt taget en tredjedel av finländarna har aktiverat sig i klimatfrågan medan en annan tredjedel betvivlar alla åtgärder. Den sista tredjedelen däremellan är de som nu frågar vad vi egentligen borde göra.

TNS Kantar har tagit fram klimatbarometern på uppdrag av styrgruppen för statsförvaltningens klimatkommunikation. Barometern bygger på drygt 1 000 finländares svar i en webbpanel under den första veckan i februari. Felmarginalen uppges vara plus/minus 3 procentenheter.

Artikeln har uppdaterats.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning