Kiasmas plåt skickas till observatorium i Göteborg

Kiasmas takplåt får nytt liv. Bild: Antti Aimo-Koivisto/Lehtikuva/Cata Portin/HBL-arkiv

Så kan återvinning också gå till. Den zinkplåt som prytt det böjda yttertaket på Kiasma i Helsingfors kommer att användas av en högskola i Sverige.

Museet för nutidskonst, Kiasma, renoveras för tillfället både ut- och invändigt. Nu har ägaren Senatfastigheter kommit på hur zinkplåten som finns på taket kan återanvändas.

En del av plåten skickas till högskolan Chalmers observatorium i Göteborg. Där ska den användas som fönster- och listplåtplätering i en ny servicebyggnad.

Men materialet kommer också till användning på hemmaplan.

Till exempel kommer fasaden på den nya Sorttiministationen vid återvinningscentralen i Björkby i Vanda att draperas i zinkplåt. Stationen, som är ett ettårigt test av Helsingforsregionens miljötjänster (HRM), öppnar i höst.

"Å ena sidan är priset på återvunnet material mera förmånligt än nytt material. Å andra sidan uppstår nya arbetsmoment då man använder återvunnet material. Även om plåtarna plockas loss hela från Kiasmas fasad måste vi räta upp dem och klippa kanterna så att de blir raka" säger projektchef Jari Virmanen på Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) i ett pressmeddelande.

Zinkplåtarna skärs loss för att de ska vara så hela som möjligt. De lastas sedan försiktigt på lastbilsflak och skickas till Sverige och Vanda. Bild: Antti J. Ahola/Rakennus Oy

Vid starten av Kiasmas renovering kartlade Senatfastigheter vilken typ av rivningsmaterial som uppstår, och hur stora mängderna blir. Målet är att det uppstår så lite oanvändbart byggavfall som möjligt.

"Cirkulärekonomin handlar om attitydförändring. Man borde beakta både byggnadens och byggmaterialets hela livslängd redan i planeringsskedet", säger byggherrechefen Selja Flink på Senatfastigheter i pressmeddelandet.

Hon liknar också sökandet efter företag som tar emot återvunnet byggmaterial vid att lägga ett pussel. Det kan vara så att det bara finns ett företag som tar emot mineralull. Och det företaget tar sedan inte emot ett annat material.

"I egenskap av statlig aktör har Senatfastigheter både en möjlighet och en plikt att föregå med gott exempel inom cirkulärekonomin i byggbranschen. Det trots att det kräver mera jobb", säger Flink.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Akademen - en modern klassiker

Mer läsning