Bybor i Lääne-Nigula i Estland anklagar Kekkilä för miljöbrott

Mare Urbas (till höger) och Vahur Hargats är förgrymmade över Kekkiläs torvbrytning och den usla vattenkvaliteten i byn Salajõe. Bild: Mikael Sjövall/SPT

Det finska torv- och trädgårdsbolaget Kekkilä anklagas för att ha kontaminerat grundvattnet i Lääne-Nigula kommun i nordvästra Estland. En rättstvist mellan kommunen och Kekkilä avgörs nästa vecka i högsta domstolen i Tartu.

Mare Urbas företräder den lokala byaföreningen Salajõe külaselts i Lääne-Nigula i närheten av Hapsal. Hon är bekymrad över Kekkiläs torvbrytning i sina hemtrakter.

Fakta

Kommunen Lääne-Nigula

Lääne-Nigula kommun i nordvästra Estland har cirka 7 500 invånare.

Kommunen bildades i kommunsammanslagningar som genomfördes 2013 och 2017. Kommunen består bland annat av de forna svenskbygderna Nuckö och Rickul.

Lääne-Nigulas kommunstyrelse stoppade Kekkiläs utvidgningsplaner 2017.

Kekkilä tog tvisten om torvbrytningen till domstol. Bolaget förlorade i första instans, men vann i den andra rättsbehandlingen.

Högsta domstolens domslut offentliggörs den 9 oktober.

– Torvbrytningen förorsakar utsläpp till den underjordiska floden Salajõe som i sin tur har förorenat grundvattnet och gjort livet surt för många av oss som bor här. Vattnet i en stor del av brunnarna i byn har missfärgats på grund av Kekkiläs utsläpp. I vissa fall är vattnet så förorenat att det ser ut som kaffe, säger hon.

Vi träffas vid Salajões vindpinade busshållplats i duggregnet. På andra sidan vägen har Kekkilä riggat upp en splitterny, grällgul skylt med texten Kekkilä Professional och anvisningen att vägskälet till bolagets fabrik i Nyby ligger 400 meter norrut.

– Torvbrytningen förorsakar också en försurning av vattendragen och höjer halterna av organiska ämnen, vilket har en negativ inverkan på brunnsvattnets kvalitet och de lokala fisk- och kräftbestånden, säger Urbas och suckar uppgivet.

Avrinningen från myrmarkerna bildar underjordiska vattenströmmar som tar med sig fasta partiklar, men det har inget med vår produktion att göra, säger Raoul Johanson, produktionschef på Kekkiläs fabrik i Nyby.

Hon plockar fram en karta för att visa hur myrmarkerna och Kekkiläs torvtäkter omsluter hennes hemby Salajõe.

Salajõe by omsluts av myrmarker och torvtäkter. Kekkilä vill utvidga torvbrytningen till bybornas förtret. Bild: Mikael Sjövall/SPT

– Kekkilä vill utvidga sina utgrävningar och grunda nya torvtäkter på statens mark i de nordligaste delarna av myren. Om den här utvidgningen blir verklighet så skulle utsläppen fortsätta att smutsa ned vattendragen och grundvattnet i minst 35 års tid.

Rättstvist om torvbrytningen

Utöver Salajõe har också invånarna i Nyby och Ingby drabbats av Kekkiläs torvbrytning. Kommunen har klassificerat de tre byarna som ett problemområde med undermålig vattenkvalitet. För två år sedan satte Lääne-Nigulas kommunstyrelse stopp för Kekkiläs planer att utvidga torvbrytningen så länge som produktionens inverkan på grundvattnet inte har retts ut ordentligt.

De estniska miljömyndigheterna gav grönt ljus för Kekkiläs ansökan om att utvidga torvbrytningen, men på grund av kommunens beslut fick Kekkilä skrinlägga sina planer. Kekkilä beslöt därför att ta frågan till domstol för att häva kommunens beslut. Nu har rättsfallet avancerat till högsta domstolen i Tartu, som offentliggör sitt domslut den 9 oktober.

– Vi har inte något emot Kekkilä som bolag. Vi vill bara att de uppdagade problemen med grundvattnet blir lösta, säger Lääne-Nigulas kommundirektör Mikk Lõhmus diplomatiskt.

Lääne-Nigulas kommundirektör har försökt förhandla med Kekkiläs ledning för att nå en lösning i tvisten kring det missfärgade grundvattnet i Salajõe, Nyby och Ingby. Bild: Mikael Sjövall/SPT

Enligt uppgifter från lokaltidningen Lääne Elu har kommunens ledning signalerat att man är beredd att behandla Kekkiläs ansökan på nytt, förutsatt att bolaget bekostar borrningen av nya brunnar i de berörda byarna. Under tiden har kommunen beställt undersökningar och vattenprover av ett utomstående konsultbolag och bett landets grundvattenkommission, Põhjaveekomisjon utreda situationen.

Avrinningen från myrmarkerna bildar underjordiska vattenströmmar som tar med sig fasta partiklar och humus, men det har inget med vår produktion att göra, säger produktionschef Raoul Johanson på Kekkiläs fabrik i Nyby. Bild: Mikael Sjövall/SPT

Fabriken i Nyby sysselsätter över 40 personer. Efterfrågan på Kekkiläs produkter är stor i till exempel Centralamerika och Afrika. Bild: Mikael Sjövall/SPT

– Så länge som kommissionen inte har publicerat sin utredning och gett sina rekommendationer förblir frågan olöst, oavsett vad högsta domstolens beslut blir nästa vecka, säger produktionschef Raoul Johanson på Kekkiläs fabrik i Nyby.

Kekkilä förnekar sin skuld

Trots att Kekkilä signalerar en vilja att finansiera nya brunnar i området medger bolaget inte att problemen med grundvattnet skulle ha något med torvbrytningen att göra.

– Vi renar våra utsläpp minutiöst och följer miljölovets bestämmelser. Enligt våra beräkningar härstammar endast tre procent av alla fasta partiklar i den underjordiska floden Salajõe från våra bassänger medan återstoden kommer från jord- och skogsbruket och den naturliga avrinningen från myrmarken, säger Johanson.

Vi har inte något emot Kekkilä som bolag. Vi vill bara att de uppdagade problemen med grundvattnet blir lösta, säger Mikk Lõhmus, kommundirektör i Lääne-Nigula.

Kekkiläs argument övertygar inte byborna i Salajõe.

– Situationen har försämrats rejält de senaste 15 åren. Vattenkvaliteten är förfärlig. Vattnet i min brunn ser stundvis ut som rena rama gröten. Det är helt uppenbart att det är Kekkilä som har förorsakat de här problemen, säger Vahur Hargats och visar de filtreringssystem han har installerat i sitt hus.

Byborna i Salajõe har varit tvungna att installera gedigna filtreringssystem för att kunna använda sitt brunnsvatten. Bild: Mikael Sjövall/SPT

Brunnsvattnet till höger har filtrerats, men är fortfarande missfärgat. Vattnet till vänster är köpt i den lokala affären. Bild: Mikael Sjövall/SPT

Kekkilä vill inte ställa upp som måltavla för bybornas arga respons.

– Det här området har inget normalt grundvatten. Avrinningen från myrmarkerna bildar underjordiska vattenströmmar som tar med sig fasta partiklar och humus, men det har inget med vår torvproduktion att göra, säger Raoul Johanson.

Intern uppgörelse i görningen

Kekkiläs fabrik i Nyby

Kekkilä har bedrivit torvproduktion i Nyby i nordvästra Estland sedan 1997. Den totala produktionen är cirka 600 000 kubikmeter per år.

Kekkiläs fabrik sysselsätter över 40 personer, inklusive regionens underleverantörer.

Kekkiläs torv används främst som underlag för grönytor och växthus. Cirka 90 procent av all produktion exporteras.

Omkring 20 fullastade långtradare lämnar fabriken med Kekkiläs produkter varje dag.

Enligt Kekkilä skulle situationen kunna lösas genom att borra en djupbrunn som skulle förse alla byns invånare med rent dricksvatten.

– Vi har erbjudit oss att stå för kostnaderna för en sådan brunn. Kommunen skickade en förfrågan om det till alla bybor, men ingen ville ansluta sig till ett sådant system, trots att det hade varit gratis för dem, berättar Johanson.

En av orsakerna till bybornas skepsis var alla olösta frågor kring brunnens äganderätt och den infrastruktur som hade krävts i anslutning till brunnen. Trots en pågående rättsprocess verkar Lääne-Nigula kommun nu vara beredd att göra eftergifter.

– Vi har ett gott samarbete med Kekkilä, trots det här utgångsläget. Bolaget är en viktig arbetsgivare i kommunen, säger Lääne-Nigulas kommundirektör Mikk Lõhmus.

Estlandssvensken Ernst Brandt i Ingby tror att Kekkilä och Lääne-Nigula kommun har nått en överenskommelse i det fördolda, trots en pågående rättstvist. Bild: Mikael Sjövall/SPT

Enligt estlandssvensken Ernst Brandt, som är bosatt i Ingby, kan det betyda bara en sak.

– Kommunen och Kekkilä försöker uppnå en inbördes uppgörelse. Om inte Kekkilä får sin vilja igenom så kan de säkert muta sig fram till en lösning, säger Brandt.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning