KD föreslår en halv miljard till fler vårdare

KD:s partiledare Sari Essayah anser att största delen av de pengar som viks för övergången till välfärdsområdena borde gå uttryckligen till att anställa vårdpersonal. Bild: Emmi Korhonen/Lehtikuva

Kristdemokraterna vill i sin skuggbudget styra om i vårdreformen, som ska träda i kraft om ett drygt år. En time-out, och en omfördelning av pengarna så att en halv miljard går till vårdpersonal, står i centrum.

– För att det inte är färdigt, förklarar Sari Essayah, KD:s partiledare.

– Nu öser man pengar till en förvaltning som ännu inte finns, men det som behövs är mer vårdpersonal.

Det mest centrala förslaget i oppositionspartiet KD:s skuggbudget är att skjuta upp en summa på omkring 900 miljoner, som vikts för förberedelser i de kommande välfärdsområdena. Social- och hälsovården ska flyttas över i början av 2023.

På frågan om det enbart är en teknikalitet att skjuta upp summan till senare, säger Essayah att KD föreslår förändringar i hur pengarna används. Eftersom regeringen förbereder en vårdgaranti, som KD i sig omfattar, och dessutom en personaldimensionering inom äldrevården, anser KD att en halv miljard ska styras till mer personal.

– Det är det mest akuta. Annars kan inte reformen förverkligas.

Tanken är att finansieringen skjuts upp för att så pass mycket är halvfärdigt, säger Essayah.

Men samtidigt innebär förberedelserna stora investeringar i datateknik. På den punkten anser KD att det behövs en time-out.

– Den största risken ligger i hanteringen av datasystemen. Problemet är inte att det inte finns människor som kan göra det, utan om det finns leverantörer som kan leverera, säger riksdagsledamot Antero Laukkanen (KD) som anser att det kan bli "minst ett års fördröjning" i Västra Nylands område.

Beredningschefen i Västra Nyland, Sanna Svahn, sade tidigare till HBL att tidtabellen inte möjliggjort upphandling, och att man därför måste planera att bygga informationsteknik själv. Svahn argumenterade dock för att det behövs pengar i förväg för att kunna investera.

KD hänvisar till alltför stora osäkerhetsmoment i vad det kommer att kosta.

– I Mellersta Finland rämnar just nu ett investeringsprojekt, säger Essayah och avser Aster-projektet, en ICT-investering vars pris steg så mycket att Jyväskylä stod på bromsen.

Hon anser att risken med brådska är att det görs investeringar som kanske inte är de bästa möjliga, och efterlyser ett mer centralt ledarskap kring informationstekniken.

Antero Laukkanen anser att tidtabellen inte håller.

– Det är först nu vi börjar se vad områdena föreslår att de behöver. Hela finansieringen är höljd i dunkel då det gäller vad vi får till slut.

– Om jag säger det rakt ut, vilket man inte borde göra, så borde regeringen själv inse att man måste ta en time-out. Det går inte att förverkliga med den här tidtabellen.

Talar för högre vårdarlöner

Hur de 500 miljonerna för mer vårdpersonal ska användas preciserar KD inte exakt, men omsorgsminister Krista Kiuru har satt i gång en utredning om hur man kan åtgärda personalbristen bland annat via ledarskap, utbildning och invandring.

Peter Östman (KD) säger att partiet med sitt utspel vill väcka frågan och hoppas övriga partier deltar i debatten om hur mycket resurser som behövs.

Regeringen har aktat sig för att gå in på lönenivån inom vården eftersom de förhandlas av arbetsmarknadsparterna. Det påpekar också KD, men Päivi Räsänen (KD) säger att lönenivån är en central fråga. Också mängden snuttjobb inom vården avskräcker, tillägger Östman.

Om man i lönediskussionen är rädd för att det ska uppstå samma situation som 2007, där sjukvårdarnas höjda löner ledde till allmän lönetävling, säger Peter Östman att det är upp till arbetsmarknadsparterna att visa förståelse i stället.

– Nu får facket agera enligt värderingarna, det vill säga visa solidaritet med de svaga, och det är vårdpersonalen. Man borde tillåta högre förhöjningar för dem. Annars tror jag inte längre på den här solidariteten det pratas om.

KD föreslår en skuggbudget där 2,3 miljarder fördelas annorlunda än i regeringens förslag.

Underskottet skulle vara en miljard mindre än regeringens, men då ingår förslaget att flytta på finansieringen för omläggningen av vården, en summa regeringen tidigare tidigarelagt.

Intäkter som föreslås är bland annat ett återkommande förslag om sockerskatt, och att lägga ned klimatfonden och flytta tillbaka kapital och avkastning till staten. KD föreslår också att halvera skatteavdraget för fackföreningsavgifter och att reformera bostadsbidraget så att det sparar 300 miljoner.

Utgifter som föreslås är höjt barnbidrag, mindre skatt på bränslen, högre anslag till polis och räddning, till äldrevård och terminalvård.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning