Katalonien säger ja till Europa

Bild: Wilfred Hildonen

Att frånta valda företrädare deras politiska rättigheter hör inte ihop med modern europeisk demokrati.

Katalonien har alltid varit en engagerad och pålitlig partner i arbetet med EU-projektet och har aktivt bidragit till att definiera mångfaldens Europa, såväl dagens som morgondagens. Katalonien har, till skillnad från brexit-förespråkarna, aldrig gett upp sin känsla av att vara europeiskt eller sin övertygelse om att vara en del av EU. Vi säger ja till Europa.

Det katalanska samhället har visat sitt engagemang för det gemensamma EU-projektet genom att aktivt delta – med ett valdeltagande 13 procentenheter högre än genomsnittet i valet till Europaparlamentet, det enda direktvalda EU-organet som representerar över 500 miljoner medborgare. Som demokrater måste vi kräva att alla som legitimt har vunnit en plats i Europaparlamentet får företräda sina medborgare och arbeta för att försvara sin vision om ett inkluderande, socialt och bättre Europa för de kommande fem åren.

När Europaparlamentet samlas för första gången den 2 juli kommer Europa att kunna bevittna ansträngningarna från vissa att av rent politiska skäl frånta valda företrädare och deras väljare deras politiska och demokratiska rättigheter. Detta är inte nytt. Förra månaden stängde Spaniens parlament och senat av fem valda företrädare, alla tidigare medlemmar av den katalanska regeringen och för närvarande föremål för rättegång, från sina funktioner som parlamentsledamöter. Trots att de lagligt hade ställt upp i valet och valts, svurits in i parlamentet och ännu väntade på domarna mot dem i rättegången, nekades de sina politiska rättigheter.

Förra veckan nekades den tidigare katalanske presidenten Carles Puigdemont, liksom den tidigare ministern Toni Comín, tillträde till Europaparlamentet. Samtidigt kunde andra nyvalda Europaparlamentariker från Spanien inte bara komma in i byggnaden utan även få sina officiella passerkort. För att undvika en fortsättning av denna pinsamma oreda beordrade nuvarande ordförandeskapet i Europaparlamentet, lett av Antonio Tajani, att alla pågående och kommande ackrediteringar till nyvalda spanska Europaparlamentariker skulle upphöra.

En tredje nyvald EU-parlamentsledamot som kan förhindras att ta sin plats är Oriol Junqueras, så kallad Spitzenkandidat (toppkandidat, red:s anm.) för European Free Alliance, som hittills har tillbringat 19 månader i förebyggande frihetsberövande. FN:s arbetsgrupp för godtyckliga kvarhållanden krävde nyligen att Junqueras omedelbart skulle friges, liksom två andra katalaner som också är föremål för rättegång i Madrid. Enligt FN-gruppen är de frihetsberövade för sina politiska idéer.

Att frånta valda företrädare deras politiska rättigheter hör inte ihop med modern europeisk demokrati. Europaparlamentets legitimitet kan komma att prövas om rättigheterna för dem som valts av medborgarna inte är helt skyddade, om de inte är närvarande den 2 juli i Strasbourg som legitima och demokratiskt valda företrädare.

Katalanska Europaparlamentariker har traditionellt varit aktiva aktörer i EU-projektet. De har varit närvarande i viktiga europeiska debatter, och har alltid stått vid deras sida som försvarar de grundläggande fri- och rättigheterna. Carles Puigdemont, Oriol Junqueras och Toni Comín, tidigare medlemmar av den katalanska regeringen, vilka för närvarande befinner sig i exil eller i häkte, har blivit valda av 1 720 500 medborgare i Spanien och Katalonien för att representera dem i Europaparlamentet. Om dessa tre katalanska parlamentsledamöter inte får delta i den kommande mandatperioden kommer Europa inte bara att ha förlorat tre aktiva och pro-europeiska medlemmar i dess tjänst, men kommer också att ha förlorat en chans att visa för världen att detta verkligen är ett område för frihet, demokrati och grundläggande rättigheter.

Alfred Bosch utrikesminister, Katalonien Fotnot Katalonien har inte officiellt en utrikesminister eftersom Katalonien inte är en erkänd stat utan en autonom region i Spanien. I Finland tituleras Alfred Bosch utrikesråd.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning