Katainen går hårt ut mot länder som inte följer regler: "Penningstopp effektivare än att ta rösträtten"

Kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen har ännu inte bestämt sig om sin framtid efter nuvarande valperiod, men han ska ge besked i vår, eftersom det moderat konservativa EPP inleder jakten på sin spetskandidat i höst. Då är Katainen antingen med – eller så inte.Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

EU:s följande budgetram är i stöpsleven, och debatten har hårdnat när det gäller att införa villkor för EU-stöd. Kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen anser att man kunde överväga ett system där EU-domstolen sätter stopp för pengar om ett land exempelvis inte följer rättstatsprincipen.

Ju längre budgetarbetet framskrider - och ju tydligare hålet på 12 miljarder som Storbritannien lämnar framstår – desto aktivare diskuteras också villkor för att EU-länder ska få ta del av EU-stöden.

Debatten har förts i samband med flyktingfördelningen, då alla länder inte deltagit i den överenskomna fördelningen. Också rättsstatsprincipen har drivit upp frågan på agendan: Kan man låta bli att följa reglerna och få EU-stöd?

Det gäller i nuläget Polen, som är mitt inne i en så kallad rättsstatsprocess, som i slutändan kan leda till att landet fråntas sin röst i EU.

EU-kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen, som besöker Finland i början av veckan, är inne på en liknande linje och säger att man seriöst borde fundera på mekanismer för att dra in pengar från EU-budgeten.

– Det här är något som har väldigt mycket stöd bland medlemsländerna, och själv stöder jag det, men det finns också mycket motstånd. Som jag ser det borde det vara så, att det gäller alla de EU-budgetmedel som delas ut, inte bara de regionala stöden.

Det kunde vara EU-domstolen som beslutar när ett land inte uppfyller gemensamma regler i grundfördragen, funderar Katainen.

– Det vore effektivare än att frånta ett land rösträtten, säger Katainen.

Han pekar inte ut ett enskilt land i dagens läge, utan säger att det är en princip, en mekanism, som ska diskuteras.

EU-budgeten ska dock också godkännas enhälligt, vilket i praktiken kan bli ett hinder, precis som det är i fall man beslutar om att frånta ett land sin röst.

Kommissionen kommer under våren att framföra sitt förslag till ny budgetram för den sjuårsperiod som startar 2021, och då kan frågan vara uppe.

Enligt Katainen är det sannolikt att kommissionen föreslår en fifty-fifty-modell för tiden efter brexit, där hälften av det hål som Storbritannien lämnar skärs ner i budgetramen, och hälften tas in från medlemsländerna. Det skulle bli omkring sex miljarder mer som ska in, om kommissionens förslag ser ut så. Men det ska också godkännas av medlemsländerna och förhandlas med parlamentet.

Nedskärningarna skulle troligtvis, enligt Katainen, riktas i huvudsak mot jordbruksstöd och regionala stöd, eftersom de utgör den allra största delen av EU:s budget.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00