Katainen: "Det är alla vi som äger EU som ska veta vad vi vill"

EU-kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen. Bild: Lehtikuva/Jussi Nukari

Att Finlands näringsliv och löntagare skrivit en gemensam syn på EU:s framtid är unikt i Europa, och "kan marknadsföras i andra länder som gott exempel", säger kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen dagen före Romfördragets 60-årsjubileum.

På lördag morgon ska EU:s regeringschefer samlas på Roms Capitolium och fira att det är 60 år sedan Romfördraget undertecknades på samma plats med en ny deklaration.

"Vi, som representerar de 27 medlemsstaterna..." Så lär lördagens Romdeklaration inledas, då medlemsstaterna för första gången ska ge en gemensam framtidsdeklaration med färre länder än förr. Brexit nämns inte direkt, men siffran 27 i stället för 28 ropar ut en dissonans till det stycke i deklarationen där man talar om en enig, "odelbar" union som framtiden ska byggas på.

I deklarationen nämns att unionens länder kan gå framåt i olika takt – men att dörrarna ska vara öppna för länder som vill gå med i samarbetsprojekt senare.

Finlands regering accepterar det, men väntas framhålla att det är viktigt att unionen inte delas för mycket, att gemensamma regler följs och att handel och inre marknad är en viktig fråga.

Däremot kan Polen sätta sig på tvären – landet är mycket kritiskt till ett EU som går framåt i olika takt.

– Oron i Östeuropa handlar om bilden av att det uppstår en "businessklass" och en "andra klass". Jag förstår oron, men det är inte alls tanken. Det råder en bred enighet om att man ska välkomna länder som vill samarbeta mer också i ett senare skede, säger kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen då han träffar politiska journalister i Helsingfors på fredagen.

Katainen är nöjd med den diskussion om EU:s framtid som uppstått efter att kommissionen gav ut sin vitbok – en skiss med fem olika framtidsscenarier.

Varför det fanns flera förslag förklarar Katainen med att diskussionen skulle uppstå i medlemsländerna.

– Kommissionen ville inte ge bara ett förslag, för det hade troligen skjutits ner direkt utan att vi fått något i stället, säger Katainen.

"Behövs ingen fanclub för EU"

Katainen säger att både regeringschefer och medborgare borde minnas att det är de själva "som äger EU".

– Nu har ägarna blivit så främmande för EU att de talar om EU i tredje person, som om det fanns någon annan än man själv som bär ansvar. Regeringschefer säger att "EU borde se sig i spegeln". Men vem är det? Riksdagar och regeringar tycker att det inte gäller dem. Vi i kommissionen kan för all del titta oss i spegeln, men vi är bara en arbetshandske som gör det som ägarna vill, säger Katainen.

– Det behövs ingen fanclub för EU, det här är bara ett system för länder att nå sådant det inte kan göra ensamma. Då måste ägarna veta vad de vill.

Katainen lyfter fram uttalandet av Finlands alla arbetsmarknadsparter, näringslivet och löntagarfacken, om EU:s framtid. Parterna vill att Finland ska hålla sig i EU:s kärna för handelns, arbetsmarknaden och stabilitetens skull.

– Det är troligen det enda dokumentet i Europa där näringslivet och facket ger ett utlåtande tillsammans. Vi ska marknadsföra det runtom i Europa som exempel på hur man kan göra.

Rättsstat och värderingar

Katainen tror att viljan att diskutera EU:s framtid tar avstamp i flera nyhetsskeenden. Presidentvalet i USA, brexit, Marine Le Pens presidentkandidatur i Frankrike, rättsstatsläget i Polen. Just nu prövas om EU kan påverka rättstatsprincipen i Polen, eller om det blir ett tandlöst försök.

– Den här våren ska kommissionen bedöma läget, och om inget hänt, kan vi föreslå sanktioner. Ungern har uppenbarligen inte tänkt vara med på det. Men kommissionen kan inget göra om medlemsländer inte bryr sig. Det är deras skam. Sen får man se om vi behöver skärpa instrumenten.

Katainen anser att det kan föra något positivt med sig om det väcker diskussion om vad EU ska kunna göra.

– Det är ett bra exempel på en framtidsdiskussion, om vi ska tillåta att rättsstaten försvagas. Kan partier som vunnit i val göra vad de vill, nedmontera fri press, eller äventyra domstolarnas oberoende? Det är en människorättsfråga och inte något elitsnack. Det är demokratins hårdaste kärna.

När det gäller Turkiet förespråkar Katainen en pragmatisk linje, även om det inte sker något i medlemsförhandlingarna. Han motiverar det med att man inte kan signalera att man inte bryr sig – men om Turkiet inför dödsstraff kan det bli en gräns som stoppar också frusna förhandlingar, menar Katainen.

Hans förhoppningar efter veckoslutets toppmöte och festligheter i Rom är att man skulle övergå till själva innehållet.

– Till exempel: Räck upp handen de länder som är intresserade av försvarssamarbetet, räck upp handen de som är intresserade av att bekämpa terrorism, eller klimatpolitik. Sedan kan man se hur det bäst ska skötas. Strukturerna ska följa innehållet.

Som viktiga frågor listar Katainen själv försvar och säkerhet, klimat och ekonomi.

FAKTA

Ödesmättat 60-årskalas

De 27 EU-ledarna – alla minus Storbritannien – samlas på lördagen på Roms Capitolium, platsen där Romfördraget skrevs under 1957.

Med sig har de en deklaration på en och en halv sida. Den ska påminna EU:s medborgare om Europas framsteg efter andra världskriget och innehålla en gemensam syn på EU:s framtid.

Samtidigt konstaterar EU-ledarna att unionen står inför stora utmaningar, som konflikter i EU:s närhet, terrorism, växande migrationstryck, protektionism och växande sociala klyftor.

Framtidsdiskussionen ska fortsätta då det gäller hur EU samarbetar i fortsättningen, sannolikt i en modell som tillåter "flera hastigheter".

I EU-fördraget finns redan möjlighet till något som kallas ett "fördjupat samarbete", där minst nio länder valt att gå vidare med samarbeten som andra velat stå utanför. I fördraget heter det att systemet ska användas "som en sista utväg. . . om de mål som eftersträvas inte kan uppnås inom rimlig tid av hela unionen". De fördjupade samarbetena måste vara öppna för alla och bindande endast för dem som deltar.

Fördjupade samarbeten finns redan nu: EMU och euron, samt Schengenzonen, till exempel.

I september ska kommissionen dra sina slutsatser av diskussionerna om EU:s framtid och komma med sammanfattande förslag, och toppmötet i december 2017 väntas slå fast innehåll och riktning.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning