Kärvare i avtalsrörelsen

Bild: Lehtikuva/Martti Kainulainen

Tonfallen hårdnar på arbetsmarknaden. Pappersförbundet höjer beredskapen och FFC säger nej till nollösningar.

Läget skärptes då Pappersförbundet avvisade Skogsindustrins bud om ett ettårigt avtal utan löneförhöjningar.

För facket, som i redan i våras sade att ett nytt avtal utan löneförhöjningar inte är möjligt, var budet närmast en förolämpning.

När FFC:s styrelse möttes på måndagen sade ordföranden Jarkko Eloranta att det verkar som om arbetsgivarna försöker driva igenom nollösningar i alla branscher.

Är det förhandlingstaktik där man höjer spänningen när det avgörande skedet närmar sig? Eller antyder det skarpare tonläget att meningsskiljaktigheterna är större än det hittills har verkat?

Då tillväxtprognoserna justeras uppåt och företagens resultatutveckling förbättras är det svårt att motivera varför arbetstagarna fortfarande ska nöja sig med löneförhöjningar nära noll. Men samtidigt har också facken talat för en lönelinje som inte skadar konkurrenskraften.

Läget är inte låst. Förhandlingarna har inte avbrutits, och bestämmelserna om arbetsfred gäller fortfarande.

För pappersbranschen kan man antagligen vänta sig en ny förhandlingskontakt innan president Sauli Niinistö den 18 oktober inviger Metsä Groups miljardinvestering, bioproduktfabriken i Äänekoski.

Förutom att stärka tillväxten, köpkraften och företagens konkurrenskraft gäller avtalsrörelsen också arbetsgivarsidans trovärdighet.

Finlands näringsliv EK har förbjudit sig självt att göra arbetsmarknadsavtal, de ska göras på förbundsnivå, och helst på arbetsplatserna.

Nu borde resultatet bli bättre än senast då avtalen slöts på förbundsnivå. Det var strax före finanskraschen, och resulterade i en kostnadsnivå som många anser vara en viktig orsak till den ekonomiska nedgången.

Blickarna riktas nu mot teknologisektorn, vars avtal går ut den här månaden. Teknologiindustrin och Teknologiförbundet, tidigare Metall, har många gånger tidigare varit först med att sluta avtal.

Om teknologin är först nu också blir det ett riktmärke för löneutvecklingen inom så gott som hela den privata sektorn. Men för att det här ska lyckas måste nog arbetsgivarna bjuda mer än noll när förhandlarna börjar mangla löner.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning