Kärnkraft och kärnvapen går hand i hand

Även om världens kärnvapenarsenal har minskat kraftigt sedan 1980-talet, från totalt cirka 70 000 laddningar till dagens cirka 15 000, är kärnvapen fortfarande aktuella.

Henrik Immonen försvarar (HBL Debatt 16.8) kärnkraften, men glömmer helt varför kärnkraften i första hand utvecklades. Spridningen av kärnkraft har skett via kärnvapnen. Vid sidan om elproduktionen skulle kärnkraftverken fungera som plutoniumfabriker. Om inte detta samband existerade behövde vi inte leva med hotet om ett kärnvapenkrig hängande över oss, och vår energiproduktion skulle vara både billigare och tryggare.

Tycker man att länder som Sydafrika, Iran, Jordanien med flera skall få tillgång till kärnkraft godkänner man samtidigt spridningen av kärnvapen. En kärnkraftskatastrof är ett skräckscenario. Ett fullskaligt kärnvapenkrig skulle utplåna mänskligheten. Även ett "begränsat" kärnvapenkrig skulle få ödesdigra följder. "Värmen från explosionerna kan leda till kraftiga bränder, röken skulle hindra solljuset och klimatet skulle kylas ned. En så kallad atomvinter skulle få stora konsekvenser för världens mattillgång", säger Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.

Doktor Robert Farley beskriver i The National Interest de fem sannolikaste platserna där ett tredje världskrig kunde utbryta. En av platserna är Persiska viken där bland annat Saudiarabien utpekas som en riskfaktor. Andra är Kina, Nordkorea, Syrien och Ukraina.

President Donald Trump har sagt nej till klimatavtalet i Paris, han idkar handelskrig mot Kina och han har sagt upp INF-avtalet, enligt vilket alla markbaserade ballistiska och kryssningsrobotar med räckvidder mellan 500 och 5 500 kilometer ska avskaffas, och som har varit en av hörnstenarna för europeisk säkerhet sedan kalla kriget.

Atombomberna i Hiroshima och Nagasaki utplånade omedelbart 100 000 människor. De "mindre" kärnvapnen, så kallade taktiska kärnvapen, som Trump nu beordrat Pentagon att utveckla har samma sprängkraft som dessa bomber.

Över 2 000 provsprängningar med atomladdningar har utförts sedan 1945. Av dem skedde cirka 1 500 under jord. Konsekvenserna för hälsa och miljö tiger man i det stora hela om.

Senator Jeton Anjain från Marshall-öarna skrev i sitt vittnesbörd 1989 i Washington om USA:s provsprängning 1954 på Rongelap-atollen i Stilla havet: "Inom några timmar var atollen täckt av en fin, vit pulveraktig substans. Ingen visste att det var radioaktivt nedfall. Barnen lekte i 'snön'. De åt av den."

I maj påpekade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres att den betongkupol som temporärt byggdes för att förvara provsprängningsavfall på Marshallöarna i Stilla havet, uppvisar sprickor och risken för läckage är signifikant. Vid en tropisk storm kan kupolen brytas sönder.

Även om världens kärnvapenarsenal har minskat kraftigt sedan 1980-talet, från totalt cirka 70 000 laddningar till dagens cirka 15 000, är kärnvapen fortfarande aktuella. Inget kärnvapenland vill avstå från dem. Tvärtom, alla nio kärnvapenstater utvecklar och moderniserar sina kärnvapen.

USA skall spendera 400 miljarder dollar fram till 2026 för att underhålla och modernisera sina kärnvapen. Indien och Pakistan utökar mängden kärnvapen och utvecklar deras effektivitet. Också Kina har för avsikt att modernisera sin arsenal av kärnvapen.

För några veckor sedan testade ryska Rosatom ett nytt isotopdrivet raketbränsle i Archangelsk vilket ledde till fem personers död. Radioaktivitetsnivån steg temporärt till 20 gånger högre än normalt (det ryska kärnvapen- och kärnkraftsföretaget är detsamma som planerar att bygga ett kärnkraftverk i Pyhäjoki!). Ryssland stängde för en månad området för civila fartyg. Varför?

Ryska läkare fick inte veta att de tre nakna patienter, som inslagna i plast fördes till sjukhuset, hade varit med om denna olycka. Fem anställda på sjukhuset berättar för The Moscow Times att deras kollegor har varit tvungna att ingå ett sekretessavtal med den ryska säkerhetsbyrån FSB. Senare har 60 personer från sjukhuset skickats till Moskva för undersökning. Enligt en läkare kom säkerhetsmyndigheterna till sjukhuset och förstörde allt material relaterat till olyckan. Som om ingenting hade hänt, säger en av läkarna. Det finns fortfarande väldigt lite information om olyckan och mer lär inte heller vara att vänta.

Summerar man kostnaderna i liv, lidande och radiakbesmittad miljö – och det gäller hela biosfären – är det häpnadsveckande att det än i dag finns personer som försvarar och till och med förordar en fortsatt expansion av kärnkrafts- och kärnvapenindustrin.

Lea Launokari, Pirkko Lindberg, Kvinnor för fred

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning