Kari Lindström arbetade för friska arbetsplatser

Kari Lindström, här med hunden Gilda sommaren 2011, betonade vikten av god kommunikation i organisationer. Hans artiklar och andra texter används fortsättningsvis som kurslitteratur inom ledarskapsstudier och organisationspsykologi. Bild: Privat

God arbetsgemenskap och friska arbetstagare var en hjärtefråga för psykologiprofessor Kari Lindström under hela hans karriär. Två år efter sin död uppmärksammas han för sitt livsverk av kolleger i USA.

Som första finländare tilldelas psykologen, professor Kari Lindström den amerikanska Work, Stress and Health-konferensens livsgärningspris.

Lindström, som får priset postumt, gjorde en lång karriär på Arbetshälsoinstitutet, där han satte sina krafter på att främja en god arbetsplatskultur. Han talade engagerat om hur en stimulerande gemenskap och stressfria miljöer är viktiga för organisationer som söker goda resultat.

När Lindström disputerade 1981 var det med en avhandling om hur industrikemikalier inverkar på det centrala nervsystemet. Småningom ledde forskningen i de frågorna till att den finska lagstiftningen på området skärptes.

Merparten av sin karriär kom Lindström ändå att arbeta med frågan om friska organisationer. Han var 31 år när han började leda psykologiavdelningen vid Arbetshälsoinstitutet och började snart ägna sig åt frågor om arbetshälsa, psykosociala omständigheter och ledarskap. Samtidigt uppmuntrade han sina kolleger att samarbeta kring kunskap och forskning.

– När arbetstagare lider av stress och utmattning vill man ofta fästa blicken vid den enskilda arbetstagarens personliga svagheter eller bekymmer. Kari fäste i stället stor vikt vid processerna och strukturerna i själva organisationen. Han ville förbättra ledarskapet och processerna på arbetsplatserna och var starkt med när den finska arbetarskyddslagen utvecklades på 1970-talet, säger direktör Kirsi Ahola på Arbetshälsoinstitutet.

Ahola, som kände Lindström, säger att han inte bara fastnade vid teorier, utan levde som han lärde.

– Det var viktigt för Kari att alla hade en möjlighet att påverka sitt eget arbete och att utvecklas, säger hon.

Såg andra

Lindström, som var aktiv både hemma och internationellt, gick i pension 2010. Hösten 2019 dog han efter att under flera år ha levt med en alzheimerdiagnos. När priset tillkännages i dag är det därför hans livskamrat sedan 1970-talet, Gustaf Molander, som tar emot det. I sitt tacktal vid prisceremonin tecknar Molander bilden av en snabbtänkt och stödjande person som flitigt arbetade med olika parallella projekt.

– Kari kunde konsten att blåsa självkänsla i andra, också i mig. Han behövde inte hävda sig själv, utan kunde lyfta andra personer och glädjas åt deras framgångar. En av hans grundtankar var att det återspeglar sig i hela organisationen när var och en drar sitt strå till stacken och alla får lysa i tur och ordning.

Konferensen Work, Stress and Health arrangeras av det amerikanska psykologförbundet American Psychological Association (APA).

Work, Stress and Healths livsgärningspris delas ut för framstående insatser inom arbets- och organisationspsykologi.

Priset har med undantag för 2015 delats ut vartannat år sedan 1999. Kari Lindström är den 20:e pristagaren och den första från Finland.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning