Kardiologens hjärta klappar för vänskap

Bild: Rasmus Kyllönen

Ett bekant namn lyser på telefonens skärm. En person du tänkt på ringer och hjärtat börjar banka. I det här skedet är det onödigt att undra var gränsen mellan vänskap och kärlek går. Den är överträdd och hjärtat har avslöjat dig.

Det dunkar på, hjärtat. Ibland hoppar det över några slag, ibland tickar det på som en ivrig symaskinsnål över långa tygstycken. Hur som helst: det är alltid med på noterna när starka känslor är i svang.

– En förälskelse är ju en alldeles underbar sak för hjärtat, utbrister kardiologen Markku Mäkijärvi när han ska tala om hjärtat, det som alltid hakar på när hormonerna åker karusell i kroppen.

Mäkijärvi är chefsöverläkare i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och har mött hjärtpatienter i trettio år. Han vet alltså vad hjärtat gör och vad det behöver.

– En förälskelse är inte direkt en rytmstörning på ett smärtsamt vis, men visst kan en ny relation vara rätt spännande och då får hjärtat upp varvtalet, men på ett positivt sätt, säger han.

Brustet hjärta

Kardiologen vet för all del också att hjärtat kan brista.

– Ja, ibland hör man om hjärtan som farit illa av att en person drabbats av stora svårigheter i yrkeslivet eller privat. Jag har själv sett det. Den vanligaste och mest berörande situationen är när en nära släkting till någon har dött. Då kan också ett friskt hjärta få symptom och människan reagera med bröstsmärtor och ångestkänslor. Vid dödsfall kan man faktiskt se sådana rytmstörningar på en anhörigs hjärtfilm som normalt klassas som allvarliga och de kan pågå i ett och ett halvt år, säger Mäkijärvi och talar om sorgetiden, om att hjärtsymptomen kan dröja kvar under hela den tiden.

– Till och med när döden varit väntad reagerar folk, för sorgen måste få utlopp. En del får magproblem, andra hudproblem eller psykiska symptom. Vissa får ont i hjärtat.

Om hjärtat är friskt klarar det vanligen av att ta emot trista nyheter.

– Men om hjärtmuskeln är försvagad eller personen har en kranskärlssjukdom kan det skadas allvarligt. Jag har från tillförlitliga källor hört om hur föräldrar fått ta emot besked om att deras barn dött och därefter själva avlidit på fläcken. Människan är en psykofysisk helhet – i den ordningen att psyket kommer först och det har betydelse för vår hälsa, säger Mäkijärvi.

I Japan kallas det tillstånd som hos oss heter brustet hjärta för takotsubo. Brustet hjärta är kopplat till akut stress, trauman och sorg. Det utlösande kan vara en eldsvåda, en misshandel, ett inbrott eller en olycka och symtomen få tankarna att gå till hjärtinfarkt tills läkarna ser att kranskärlen inte är skadade, utan friska.

– Takotsubo är väldigt ovanligt, vi har något tiotal fall per år i Finland, men undersöker man med angiografi och ultraljud kan man se att hjärtats vänstra kammare spänts upp som en ballong. Det är ett allvarligt tillstånd.

Ordet takotsubo betyder bläckfiskfälla och stressyndromet kallas så på grund av formen hjärtat tar: en kruka. Behandlingen är medicinering och vila. Rätt och snabb behandling är viktig, och hjälper hjärtat att återfå sin normala form och pumpförmåga på några veckor.

Behandlingarna allt bättre

Men hjärtat ska vara mer än hem för sorg och bedrövelse. Det finns en hel drös sådant som gör en kardiolog varm om hjärtat.

– Det har skett en jätteutveckling inom hjärtbehandling och det gagnar patienterna. Vi har nya behandlingsmetoder, som att vi nu kan gå in och operera svåra klaffel via blodkärl och bespara patienten stora besvär. Vi har nya och bättre hjärtmediciner och ett helt nytt kolesterolläkemedel, en så kallad PCSK9-enzymhämmare, som hjälper också patienter med ärftligt högt kolesterolvärde – dem vars kolesterolvärde hittills legat över 10 trots medicinering.

Listan växer.

– Apparaterna har utvecklats så att vi kan ta allt bättre magnet- och ultraljudsbilder. I Helsingfors kan vi nu göra 3D-modeller av hjärtats form och struktur inför reparationer av komplicerade medfödda klaffel. 3D-tekniken är alldeles svindlande. Vi får dessutom allt bättre resultat när vi behandlar akuta hjärtinfarkter och dessutom har behandling och vård blivit alltmer kostnadseffektiva. Det finns verkligen mycket att vara glad över när det gäller hjärtat!

Alla hjärtans dag och vändagen – språkvården ger oss nu för tiden rätt att använda båda namnen.

– Vänskap är mycket bra för hjärthälsan. För en vän klappar hjärtat jämnt, pålitligt och med lagom kraft. Vänskap får alla möjliga sjukdomsprocesser att lugna sig, säger Mäkijärvi, som förordar en hjärtevän åt alla eftersom det leder till positiva saker som stabila hjärtrytmer.

– Och hjärtevännen kan lika väl vara ett husdjur som en människa. Det finns forskningsresultat som visar att hjärtpatienter mår bra av att ha goda vänner. Efter en hjärtoperation är människan konvalescent i veckor och månader och en tredjedel av patienterna drabbas av depression. Då är vänner faktiskt mer än guld värda.

Hur gör man då för att hålla hjärtat friskt?

Svaret kan orsaka aningen dåligt samvete, kanske få det att knipa till lite i hjärtat.

– Alla finländare borde veta att hälsosam mat, tillräckligt med motion, rökstopp och tillräckligt med vila håller hjärtat i skick, men här går vi faktiskt lite bakåt. En del kan leva hur som helst utan att hjärtat får fel för att de är skyddade av sin genetik, men så länge vi inte vet hur den ser ut så kan vi inte veta om vi hör till de skyddade eller inte.

Vad skuffar kardiologen då obemärkt åt sidan på sin tallrik för att han helst inte äter det?

– Maten ska vara i balans. Det största problemet är nog att vi äter mer än vi förbrukar. Man kan bli överviktig av nästan vilken mat som helst om man äter för mycket.

Jaha, men folk är rätt stressade och säger att de inte hinner motionera.

Kardiologen kontrar med motfråga och påstående:

– Är vårt liv faktiskt så stressigt att vi inte kan hitta fyra och en halv timme för motion per vecka? Det här handlar om attityd och vilja.

Vårdreformen då? Vilka goda effekter kan den ha för hjärtat?

– Det låter tokigt att säga att det inte alltid är så i dag, men jag hoppas vi ska lyckas sätta patienten i centrum och överbrygga byråkratiska hinder så att patienten alltid får den vård som behövs utan att behöva fundera på vilka enheter det är som står för olika bitar av servicen.

En sak är Mäkijärvi hjärtligt glad över.

– Att attityder och åtgärder börjat ändras så att allt fler organtransplantationer, också av hjärtan, kan göras i Finland.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning