Kan staden tvinga elever på test? Vilket barn räknas som exponerad? – överläkare i Helsingfors svarar

– Om vi nu frikostigt börjar testa ännu fler symtomfria kan det nu leda till att föräldrarnas vilja att föra barn med symtom på test minskar eftersom provtagningen är obehaglig, säger Sanna Isosomppi (t.h.), överläkare vid Helsingfors epidemiologiska verksamhet. Bild: Antti Aimo-Koivisto/Markku Ulander/Lehtikuva

Snart går sjuorna, åttorna och niorna tillbaka till skolbänken. I nuläget planerar inte Helsingfors stad att på bred front börja masstesta elever.

När undervisningsminister Jussi Saramo (VF) twittrade att Helsingfors nu testat alla exponerade elever i stadens skolor blev flera vårdnadshavare förvånade. I den biträdande borgmästaren Pia Pakarinens (Saml) grupp på Facebook delade föräldrar med sig av hur det gått till i barnens skolor.

En person som sade sig vara lärare skrev: "själv har jag hört flera personer motsätta sig testning av symtomfria barn. Därför ställer jag mig mycket skeptisk till antagandet att alla tar sina barn på två test".

Sanna Isosomppi, överläkare vid Helsingfors epidemiologiska verksamhet, stämmer det som undervisningsministern skriver?

– I år har vi på bredare front uppmanat symtomfria personer att gå och testa sig. Först gällde det de som exponerats för varianten, och sedan vecka sju (slutet av februari, reds. anm.) har alla som satts i karantän skickats på test.

Speciellt i fjol testades inga symtomfria personer. Då gällde det att tröskeln ska vara låg för att gå på test om man känner symtom. När de muterade virusstammarna dök upp i Finland efter årsskiftet började Helsingfors också skicka symtomfria som exponerats för varianten på test. Och nu är tester aktuella för vem som helst som satts i karantän, oavsett om det är ett skolbarn eller en vuxen.

Symtomfria barn i karantän gör bara ett test. Men om de, efter sitt första test, under karantänen, börjar känna av symtom ska de omedelbart gå och testa sig.

Vem räknas som exponerad i en skola eller ett daghem?

– Man måste alltid titta på det från fall till fall. Många omständigheter påverkar, som: är det ett eller flera fall av smitta, har smittan möjligtvis förts vidare, hur symtomatisk har smittbäraren varit, har hen använt munskydd, hur lång är exponeringstiden? Utifrån det bestämmer vi vem som haft närkontakt och om smittrisken då varit så hög att de sätts i karantän.

Helsingfors kan inte tvinga dagisbarn och elever att testa sig. Hur vet ni att de faktiskt dyker upp på teststationerna?

Det ska erkännas att vi inte kan tvinga någon att ta ett test, men det är en tydlig och stark rekommendation. Vi ser till att de personer vi anser borde testa sig får information om hur de kan göra det och var de kan boka tid.

Vet ni hur många som testats?

– Det kan jag inte med säkerhet säga. Vi har inte gjort någon sammanställning på hur många i karantän som testat sig. Men i vårt system eller i svaret från laboratoriet kan vi se om det kommit ett negativt eller positivt testresultat.

Kan ni följa upp situationen och agera om ni märker att få testat sig?

– Vi går inte in för att kontakta en enskild familj. Men om det i en grupp finns flera fall och hela gruppen är i karantän kan vi skicka ett uppmuntrande meddelande om att det skulle vara bra att testa sig.

Hur många masstestningar har ni gjort i år?

– I årskurserna 4-6 i Kallion ala-asteen koulu har vi testat nästan alla elever och skolans personal. Det är en större testning. Masstestning är en metod vi använder när vi misstänker att vi inte fått reda på alla som smittats. Det måste alltid finnas en orsak till den.

Isosomppi säger att man också kan kalla det förfarande som nu gäller för masstestning, det vill säga att barn eller elever som kan ha exponerats men inte har symtom uppmanas gå på test.

– Om vi nu frikostigt börjar testa ännu fler symtomfria kan det nu leda till att föräldrarnas vilja att föra barn med symtom på test minskar eftersom provtagningen är obehaglig.

Om mindre än en vecka återvänder eleverna i årskurserna 7-9 stegvis till skolan. Hur tror du det går?

– De är i den åldern att de klarar av att följa hygienreglerna, instruktionen att bära munskydd och de vet att man inte dyker upp om man har symtom. På många sätt är skolan på en mera kontrollerad miljö jämfört med de kontakter de har på fritiden. Skolorna går in för en hybridmodell vilket innebär att det är glesare då inte alla grupper är där samtidigt.

Om två veckor börjar HUS coronabuss rulla, och en av destinationerna blir skolorna. Hur kommer ni att använda den i Helsingfors?

– Vid behov kan vi använda den för olika ändamål. Vi överväger för tillfället vilka dessa destinationer kommer att vara.

Ny kommunikation till föräldrar

Innan påsk ändrade Helsingfors stad sin coronakommunikation med föräldrarna. Vad har ändrats?

– Förra veckan började vi skicka ut det preliminära meddelandet till specifika grupper. I det står det att en person varit smittbärare, att fallet utreds och att den epidemiologiska verksamheten kontaktar de som haft närkontakt och blivit exponerade. Men också andra borde, om de känner av symtom, gå på test.

Tidigare var det så att alla vårdnadshavare i en skola eller ett daghem fick ett preliminärt meddelande om att en eller flera har smittats av corona. Från och med nu skickas det alltså enbart till föräldrarna till barnen i den specifika grupp det gäller. Det är rektorn eller daghemsföreståndaren som skickar ut meddelandet.

Varför började ni göra så här?

– Vi har kommit överens om att rikta informationen till mera noggrant avgränsade grupper.

Men de övriga vårdnadshavarna vill kanske fortfarande ha den här informationen?

– Varje vecka publicerar fostrans- och utbildningssektorn information på sin webbplats om de skolor eller daghem där smittsamma personer befunnit sig. Det innebär inte nödvändigtvis att de skulle ha fört smittan vidare. För de övriga föräldrarna gäller det allmänna råd som vi gett längs med vägen, det vill säga att testa sig om man har symtom.

Den som har symtom och inte testar sig omedelbart kan ställa till det för smittspårningen.

– Det innebär att vi inte kan komma i gång med smittspårningen i tid. Ibland är det till exempel så att symtomen varit så pass lindriga att det kunnat dröja flera dagar innan man haft möjlighet att inse att det vore bra att gå på test. Vi vet att en person kan vara smittsam två dagar innan symtomen dyker upp. Och i det skedet kan det ha gått en vecka sedan exponeringen. Ibland ser det ut som att fördröjningen beror på oss då den inträffat redan innan vi kunnat påverka det.

De flesta föräldrar beter sig ändå föredömligt.

– Tack för det. Jag förstår att ett test kan vara obehagligt. Jag förstår också att det kan vara svårt att se om barnet har symtom eller inte, speciellt om symtomen är lindriga.

Sanna Isosomppi konstaterar att smittspårningen i Helsingfors varit överbelastad och att det lett till förseningar. Ibland har det räckt flera dagar att reda ut hur många som exponerats i en klass eller i en daghemsgrupp.

– Nu har läget helt klart blivit bättre. Vi har många nya som jobbar med smittspårningen. Samtidigt har vi börjat använda en webblankett för exponerade eller deras vårdnadshavare. Det fungerar bra. Vi har kunnat nå exponerade i skol- och daghemsmiljöer betydligt snabbare nu.

Slutligen, konstaterar hon, är det betydligt mer sällan som källan till smittan finns i skolan eller småbarnspedagogiken än att den finns i familjekretsen eller bland de utomstående kontakterna.

På måndag nästa vecka (12.4) går eleverna i årskurserna 7-9 stegvis tillbaka till närundervisningen.

Det betyder att alla årskurser inte är på plats samtidigt, utan att de alternerar.

Tanken är att niorna får närundervisning först för att se till att de anmäler sig till den gemensamma ansökan.

Det är extra viktigt i år eftersom den förlängda läroplikten träder i kraft i höst.

En ungdom har från och med då plikt att lära sig fram tills hen fyller 18.

I praktiken betyder det att unga måste söka in till en yrkesskola eller ett gymnasium nu i vår.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bred efterfrågan på stugor gynnar den som vill sälja

Mer läsning