Kan skulder ändå delas mellan euroländer i framtiden? Katainen: "Det här är mina egna funderingar"

Ny fas. Kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen bedömer att EU är i en ny fas, med större existensberättigande bland medborgarna, efter brexit och USA:s presidentval. – Det har skett en motreaktion. Bild: Heikki Saukkomaa

Sedan eurokrisen har Finland haft ett enda svar till allt som liknar delat ansvar för euroländers statsskulder: "Nej". Det gäller till exempel gemensamma statsobligationer, euroobligationer. Jyrki Katainen anser att det finns en tredje väg.

Tiden är mogen för att börja diskutera ett begränsat delat ansvar inom euroområdet, säger kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen som träffade journalister i Helsingfors på fredagen.

Han säger att det inte går "att föra samma gamla krig" som under brinnande eurokris.

– Under krisen ville en del länder ha gemensamma masskuldbrev för att fördela existerande skulder. Finland har sagt nej, av alldeles utmärkta skäl, men nu gäller inte gamla dogmer, säger Katainen.

Han vill öppna diskussionen om ett begränsat delat ansvar, som dock inte skulle gälla gamla skulder. Diskussionen om begränsade euroobligationer är ett led i framtidsdebatten om euroområdet och EMU, som medlemsländernas finansministrar behandlar.

Katainens motivering är att vi numera vet att statsobligationer inte är någon säker tillgång. Men trots det har det uppstått lägen där enskilda länder och deras banker knyts ihop av att bankerna äger stora mängder av det egna landets statsobligationer, som klassas som säkra tillgångar i bankens balansräkning. Kommissionen har redan tidigare pekat på detta och önskat begränsa hur mycket banker kan sitta på hemlandets skuldbrev.

– Hittills har medlemsländer kunnat ta lån och bankerna har köpt mycket av skuldbreven. Det har lett till att ländernas skulder kan öka snabbt och att bankerna är fulla av dem. Det blir en ond cirkel, och vi såg i Grekland att det inte är riskfritt.

Exempel på hur det skulle fungera

– Om vi fattar ett beslut om att statsobligationer inte längre klassas som riskfri tillgång, så köps de inte i samma grad som nu. Disciplinen på marknaden skulle förbättras och tvinga länderna att sköta sin ekonomi, eftersom priset på nya lån skulle variera effektivare än i dag. Det skulle säkert ur nordiskt synvinkel ses som en god utveckling, säger Katainen.

Däremot skulle det behövas någon annan form av säker tillgång för bankerna i stället, säger han.

– Allt kan inte placeras i risker, så då behöver vi skapa ett nytt slags säker tillgång. En sådan skulle vara en begränsad euroobligationskorg, som bankerna kan köpa en viss andel ur.

I korgen skulle man inte kasta alla nu befintliga skuldebrev utan kommande kombinationer av många länders obligationer, där varje stat är garant för sin andel.

– Det skulle öka det gemensamma ansvaret men på ett begränsat sätt. Det är ett exempel, men jag vet inte om det får luft under vingarna, säger Katainen och understryker att det ännu inte är ett förslag från kommissionen utan hans funderingar kring utvecklingen de kommande åren.

– Om vi vill begränsa bankernas knytning till statsskulder, vilket vore bra för stabiliteten, så skulle den här formen av delat ansvar kunna komma i en helt ny dager. En dogmatisk linje är inte nödvändigtvis det klokaste, anser Katainen.

Tror på gemensamma försvarssatsningar

Katainen kommenterade också försvarsfonden, och planen på mer samarbete kring anskaffningar. Försvarsminister Jussi Niinistö (Blå) har tidigare framfört sina dubier kring hur det lyckas, eftersom tidigare försök att samordna anskaffningar inte varit så framgångsrika.

– Det kan ändå lyckas i framtiden. Ett konkret problem hittills har varit olika länders budgetcykler. Om man velat skaffa till exempel minröjare eller satelliter så har budgeteringen varit för ett visst år i Finland, ett annat år i Sverige och ett tredje i Tyskland. Tanken med fonden är att kunna överbrygga finansieringen i sådana fall, säger Katainen.

Kommissionen har beräknat att över åttio procent av all försvarsupphandling sker på nationell nivå, och hävdar att upp till en tredjedel av utgifterna kunde sparas in via gemensamma upphandlingar, koordinering och stordriftsfördelar.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning