Kan du tala globanska?

I framtiden blir det möjligt att förstå alla språk i världen i realtid utan att faktiskt kunna dem. Vi kommer också att använda oss mer av bilder och "globanska" när vi kommunicerar.

Teknik och språk har alltid hört tätt ihop, liksom makt och språk.

När det tryckta ordet började spridas på 1400-talet ökade standardiseringen av till exempel stavnings- och skiljeteckensregler. När radio och tv slog igenom på 1900-talet skedde detsamma för dialekter och vardagsuttryck. I dag är det internet som tekniskt driver på språkliga innovationer.

Tack vare globaliseringen och digitaliseringen rivs nu språkbarriärer snabbare än någonsin samtidigt som bilder och ikoner allt mer präglar vår kommunikation, skriver Michelle Czajkowski Aakerberg och Casper Skovgaard Petersen i en artikel om språk och kommunikation på 2000-talet i magasinet Scenario. Magasinet ges ut av Institutet för framtidsforskning i Köpenhamn, en privat tankesmedja i form av en ideell förening.

I artikeln slår Czajkowski Aakerberg och Skovgaard Petersen fast att digitaliseringen har ökat trycket på verbal snabbhet, vilket bland annat lett till vedertagna förkortningar, fler bilder samt ett större överseende med språkligt slarv.

Men även om teknologin existerar för att producera, publicera och sprida nyheter blixtsnabbt förstår alla läsare/lyssnare/tittare inte svenska eller kantonesiska eller afrikaans. Det enda som fortfarande begränsar oss i dagens digitaliserade värld är alltså språket.

Ingen fara, säger futuristerna. I framtiden kommer vi att ha tillgång till en simultantolkning av både skrivet och talat språk, och flera it-företag testar redan mjukvara som översätter text och prat i realtid. "Optimister leker nu med idén att vi inte kommer att behöva lära oss utländska språk i framtiden" heter det i artikeln. Likaså förutspås en ökning av automatiseringar som bygger på artificiell intelligens och nyhetsartiklar skrivna av robotar.

Fast allt klarar roboten inte av. "Det är fortsättningsvis svårt att automatisera uppgifter som kräver en djup lingvistisk och kulturell insikt" påpekar danska futuristen Klaus Æ. Mogensen i Scenarioartikeln.

Forskare talar också om "globish" (global English), en internationell variant av engelska som snabbt håller på att bli det första riktiga världsspråket.

Tron på ett gemensamt världsomfattande språk är ingalunda ny. År 1879 lanserade den tyska katolska prästen Johann Martin Schleyer det påhittade språket volapük och knappt tjugo år senare introducerade den polska ögonläkaren L.L Zamenhof esperanto. Men ingenting kan jämföras med engelskans dominans i dag.

Språk hänger ihop med politiska och ekonomiska maktstrukturer, för att inte tala om musik- och underhållningsbranschen. Engelskans succé är förknippad med supermakterna USA och Storbritannien (även om det redan spekuleras om hur brexit eventuellt påverkar engelskans ställning i Europa) men är inte förbehållen eliten. 1,75 miljarder av jordens invånare talar en användbar engelska och siffran tros öka eftersom engelskan är ett obligatoriskt skolämne i stora delar av världen.

Men globaliseringen har ett pris. Enligt Unesco är 3000 av dagens nästan 7000 existerande språk i fara att dö ut under detta århundrade. Även dialekter tynar bort på många ställen; ytterligare en global trend.

Engelskan, eller "globanskan", får ändå se sig slagen av ett ännu mer utbrett språk: ett bildspråk i form av emojier. Uppskattningsvis 6 miljarder emojier skickas per smarttelefon varje dag. När det skrivna och talade språket förenklas och urvattnas ses de små gula ansiktena som ett sätt att berika språket med fler nyanser, en nonverbal mening och en möjlighet att uttrycka känslor.

😉

Susanna Ilmoni Chefredaktör för HBL

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning