Kampen om herrklubbar

Om gillet lyckas överraska oss leder det till en viktig följddiskussion om genus och föreningslivet.

Handelsgillets ordförande Johan Hjelt tog fram ett eldfängt tema i förra söndagens HBL (29.4). Vilken roll ska herrklubbarna ha i dagens Finland?

Finlands föreningsliv inrymmer många olika typer av föreningar, med varierande syften och medlemskår. Föreningar för bara män respektive kvinnor är inte heller ett unikt fenomen. I vilken mån könet kan vara en uteslutande faktor gällande medlemskap är en fråga som kräver allt grundligare svar. Att krampaktigt hänvisa till traditioner kommer inte att övertyga i längden.

En del föreningar har det svårare att hitta legitima förklaringar till de exkluderande reglerna. Till dessa hör sådana som har som sitt syfte att skapa forum för att debattera viktiga frågor som berör näringsliv och samhälle. En av dessa är Handelsgillet, ett annat klart exempel utgörs av Börsklubben. Föreningar av dessa slag finns inte enbart till för att grabbarna ska ha kul sinsemellan. Avsikten med de diskussioner som förs inom dessa kretsar är att påverka våra gemensamma angelägenheter. Då blir frågan om kön en samhällelig fråga.

Johan Hjelts resonemang är rationellt. Handelsgillets målsättning är att befrämja det finländska näringslivet. Att utestänga hälften av alla som är med i samhället är inte listigt med tanke på det målet. De nuvarande reglerna försvårar också samarbetet med företag, högskolor och andra organisationer som har en modernare syn på jämställdhet. Dessutom har gillets förmögenhet byggts upp av personer som inte nödvändigtvis avsåg att donera sina pengar till en förening för endast män.

En detalj i sammanhanget är nämligen att Handelsgillet inte har varit stängt för kvinnor sedan urminnes tider, utan från och med 2003. Detsamma gäller Börsklubben, klubbens stadgar har formellt uteslutit kvinnorna först 1997. Manligt medlemskap motiveras ofta med ärevördiga traditioner, men i ljuset av dessa stadgeändringar låter argumentet haltande. Det vore intressant att veta vilka omständigheter ledde till dessa sena ändringar, men låt oss se framåt i stället.

En ändring av Handelsgillets stadgar kräver ett enhälligt beslut. Det är därmed nästan ett mirakel om samtliga 1 000 medlemmar som har rösträtt visar grönt ljus för kvinnors medlemskap. Den 7 maj ordnas en konsultativ provröstning om detta. Vad som än händer är Handelsgillets initiativ mycket glädjande. Det visar att gillets styrelse kan läsa spelet och följer med sin tid.

Det finns många män som anser att herrklubbarnas tid är förbi. De ser oss kvinnor som jämbördiga partner såväl privat som professionellt. De vill att deras döttrar ska ha tillträde till alla de rum där viktiga diskussioner förs och nätverk skapas. Dessa män är nyckeln till förändringen.

Om gillet lyckas överraska oss leder det till en viktig följddiskussion om genus och föreningslivet. Det måste vi alla vara redo för, både män, kvinnor och de som inte identifierar sig i dessa termer. Vilken roll har föreningar för endast män respektive kvinnor i framtiden?

Läs också: Handelsgillets ordförande: Bättre debatt om vi tar med kvinnorna, Svenska Klubbens ordförande: Låt alla blommor blomma, "Omöjligt att förbjuda kvinnor om du sysslar med business"

Elina Pirjatanniemi professor i folkrätt och föreståndare för Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33