Kampen om de besvikna väljarna

Presidentvalet i USA avgörs av vem som bättre når arbetare som har en allt osäkrare ställning. Hillary Clinton har sitt livs chans att ge en mer optimistisk vision än Donald Trump.

För det demokratiska partiets presidentkandidat Hillary Clinton har e-posten varit på väg att bli en sten hon snubblar över. Under sin tid som utrikesminister korresponderade Clinton över hundra mejl med hemligstämplad information över en privat server. Den federala polisen FBI fann hennes hantering av e-posttrafiken "extremt omdömeslös" men valde att rekommendera att inte väcka åtal mot henne.

Veckan innan demokraternas partikonvent i Philadelphia läckte Wikileaks mejl från partikommittén, som ska avslöja att partiledningen medvetet underminerat motkandidaten Bernie Sanders i primärvalskampanjen. Avslöjandet har tvingat partibasen Debbie Wasserman Schultz att avgå och Clinton att fortsätta dras med ett rykte som opålitlig.

Det påstås att Ryssland, som hellre vill se republikanernas kandidat Donald Trump som USA:s följande president, stuckit sitt finger i läckagesoppan. Om den ryska statsledningen verkligen auktoriserat ett så plumpt sätt att påverka ett presidentval skulle det vara ett nytt lågvattenmärke i Rysslands förvridna sätt att kommunicera sina stormaktspolitiska ambitioner.

Om känslorna var kluvna när Trump utsågs till republikanernas kandidat på konventet i Cleveland får Clinton uppleva detsamma i Philadelphia. Det har hörts buanden så fort Clintons namn nämnts och en del kongressdelegater hade tejpat sina munnar i protest mot att de upplevt sig ha blivit tystade.

Stödet för Clinton bland Sanders anhängare är trots allt massivt, men visst får Clinton fundera på hur hon talar till dem som stött hennes motkandidat. Den 74-åriga Sanders har varit bättre på att nå de unga medan Clinton setts som känslokall och som en representant för en etablerad politisk elit. Hennes folkliga förankring har inte blivit djupare av att hon ofta och gärna hållit föreläsningar för finansvärlden mot arvoden som gått lös på flera hundra tusen dollar.

Ett inslag på demokraternas kongress är de synliga protesterna mot frihandelsavtalet TPP, som omfattar USA, Japan och tio andra länder kring Stilla havet. Avtalet får kritik för att ha förhandlats fram i hemlighet och för att det favoriserar multinationella bolag, medan amerikanska arbetstillfällen utlokaliseras till låglöneländer.

Även Trump talar om uppsagda fabriksarbetare som krossats av orättvisa handelsavtal. Det skulle vara ett verkligt paradigmskifte i amerikansk politik om både republikanernas och demokraternas presidentkandidat ställer sig emot den frihandelsideologi som varit förhärskande i USA ända sedan Ronald Reagans tid som president. Det kunde också betyda att frihandelsavtalet mellan EU och USA begravs.

Kampen om de besvikna väljarna, de som fått se sina realinkomster sjunka och arbetstillfällena bli osäkrare, blir kärnan i kraftmätningen mellan Trump och Clinton. Det är åter en gång medelklassen som avgör valet. Den vita arbetaren, som känner sig hotad i sin position, vill bägge kandidater nå till vilket pris som helst.

Gratis vård och utbildning, och högre minimilön, är en demokratlinje som skiljer sig från republikanernas konstanta idé om mera jobb med mindre skatter. För att bekämpa fattigdom och våld blir Trump och Clinton tvungna att nå också dem som inte hör till den vita medelklassen. Efter fall där polisen skjutit ihjäl mörkhyade och poliser blivit skjutna är det en akut uppgift att göra upp med den underliggande rasism som är kvar i det amerikanska samhället.

Efter Trumps oöverlagda uttalanden om att USA kanske inte behöver rycka ut till de baltiska ländernas hjälp ifall de angrips, har Clinton sitt livs chans att hålla ett stort tal om vad den enda supermaktens roll i världen ska vara. Trumps slogan om att "göra Amerika stort igen" klingar så ihålig att hela världen väntar på en mer substantiell och framåtriktad tanke om vad det är som gör USA starkt.

Mikael Kosk Journalist

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning