Kampen mot pirater leds från Vasa

Sture Udd tittar ut över sin tryckhall där pressarna ”mammuten” och ”elefanten” rullar på i världsrekordtempo. ”Fem år till kommer efterfrågan att finnas på trycksaker, vad som händer sedan vete katten. Men då talar vi om kvalitetstryck, inte förlegat bajs som tabloiden.”Bild: Karl Lydman

Företag från när och fjärran kontaktar nu UpCode i Vasa. Vd Sture Udd och hans team är världsledande på att koda produkter med ny sensorteknik för att kunna skilja äkta från fejk.– Varor förfalskas, kopieras och smugglas årligen för 3 000 miljarder euro. Med vår kodning kan äktheten kontrolleras, vi har teknik, patent och koncept.

Ett stycke utanför centrum i Vasa ligger Sture Udds livsverk, ett communication center med tryckeriet UPC Print, framtidsföretaget UpCode, bryggeriet Bock´s Corner Brewery och ett innovationscentrum.

Här trycks tidskrifter och broschyrer i rasande fart, här utvecklas digital teknik. Utmaningen är att sammanföra mobilen med pappret. Tack vare kod- och sensordata kan mobilen i framtiden spotta ur sig vad som helst och bli till och med mat.

UpCode är redan nu föregångare i världen på kodning av varor med sensorfunktioner. Sture Udd, 62, sätter sig i sitt direktörsrum och myser när han får frågan om varifrån han tar allt ifrån. I byggnaden invid rullar flera tryckpressar för fullt.

Här trycks veckotidningar som Suomen Kuvalehti och Seura, broschyrer och reklam. Det går undan på världens största kvalitetstryckpress, den dansande mammuten och den litet mindre föregångaren, elefanten. Pressarna klarar av åtta miljoner A4:or i timmen. Närmare hälften av produktionen har gått på export de senaste femton åren.

– Vår mammut är störst i världen när det gäller kvalitetstryck, det är klart att de som trycker stora dagstidningar har större pressar. Men slutet hägrar för dem som håller på med förlegat bajs som tabloider, säger Udd och skrattar.

Företagare och Vasabo har Sture Udd varit hela sitt liv. Efter avklarad jur.kand.-examen i Helsingfors 1978 återvände han hem men trivdes inte som jurist. Som politiskt aktiv längst ute på vänsterkanten hade Udd redan i gymnasiet skaffat en stencilapparat för att få ut tidningar och flygblad. Produktionen måste finansieras så Udd började också arbeta helt kommersiellt.

Den första lilla tryckpressen skaffade han 1973, tio år senare slog han på stort och expanderade.

– Allt gick bra en längre tid, men halva vår omsättning kom från bilateral handel med Sovjet och när landet upphörde att existera gick företaget i konkurs 1991.

Investerade 50 miljoner

Sture Udd gav inte upp utan erbjöd sig att ta på sig det personliga ansvaret för lånen på åtta miljoner mark (ungefär detsamma i euro i dag) mot ett lån på en halv miljon för att kunna starta upp verksamheten på nytt.

– Besluten var extra svåra för den här tiden var bankerna på väg att kollapsa, och många gjorde det. Men jag kunde hålla mitt löfte vilket gjorde bankerna tillmötesgående när jag 1999 investerade jättestort, dubbelt så mycket som omsättningen i en redan svår bransch. Vi renoverade en ny tryckhall och köpte tryckpressarna, 2004 elefanten och 2008 den ännu större mammuten.

– Investeringarna kostade 50 miljoner euro. I dag har företagen 130 anställda, av dem gör en del deltid men elva anställda på bryggeriet tillkommer.

Hemligheten bakom framgången är, enligt Udd, att hans företag inte bara är tryckeri utan också produktutvecklare.

– Vi berättar för kunderna vad de behöver, sådant som de inte själva eller deras byråer och designer inser att de behöver och sedan levererar vi. Se på direktmarknadsföringen i dag, det mesta är fult och förlegat, gjort av gubbar för gubbar. Ändå är det kvinnor och unga som gör köpbesluten i familjen och de vill ha anständiga, idérika trycksaker och dem kan vi leverera miljövänligt.

Skulle inte framtiden vara pappersfri?

– Inte så. Tryckta produkter är ofta mycket miljövänligare än det du tittar på i din dator. Skärmarna kräver ström och jättelika servrar. Ett två minuters möte med datorerna påkopplade gör mera skada på miljön än att producera samma information på tryckt papper. Bara för att man inte ser all energi som datorer slukar betyder det inte att de är miljövänliga. Papper återanvänds upp till sju gånger och flera läser samma produkt.

– Dessutom lagrar hjärnan bra tryckt information. Ska huvudet minnas informationen är det en fördel om du samtidigt som du läser håller i något som du känner och kan placera någonstans.

Största delen av Sture Udds omsättning kommer fortfarande från tryckta produkter.

– Vi utgår ifrån att nya typer av trycksaker kommer att behövas både inom direktreklam och tidskrifter åtminstone fem år till. Vad som händer efter det vete katten ...

Ändå är tryckeriet egentligen dålig business, medger Udd.

– På tryckeriet är vårt eget arbete bara tjugo procent av omsättningen. Resterande 80 procent är råvaror som papper och färg som är fasta utgifter. När vi säljer våra digitala kodlösningar är arbetet hundra procent, det finns inget annat. Och då kan vi leverera samma lösning på nytt åt nya kunder i all oändlighet.

– Trycksaker förutsätter en ny process varje gång med offerter och nya avtal. Allt måste tas om från början. Ändå är tryckeriet fortfarande fundamentet vi står på. Men det andra växer hela tiden. I fjol lanserade UpCode fem nya produkter och vi har flera på gång.

Mobilen en stödhjärna

Sture Udd visar sig ha tålamod då han för tredje gången ombeds förklara det där med UpCode begripligt.

– Människan är en intelligent varelse för att vi har ögon att se med. Jag insåg för drygt tio år sedan att mobilen, som plötsligt var full av olika funktioner, kunde betraktas som en potentiell stödhjärna. Kameran gav oss extra ögon, och det bestämde jag att vi skulle utnyttja.

– Så uppstod UpCode, vår specialitet är bildigenkänning ofta synlig med en kod. Och i den branschen – numera med integrerad sensordata – är vi bland de främsta i världen. Vi har redan nu ett tiotal patent och flera på gång.

Hur är det möjligt att en liten firma i Vasa blir bäst och inte Nokia eller Apple?

– För att kodtekniken som vi utvecklade var offstream, få satsade på den kommersiella sidan. Först nu börjar industrin inse hur viktig vår metod är. Världen är full av fejkade produkter. 70 procent av all parmaskinka som säljs i världen är egentligen inte parmaskinka. Reservdelar, mat, mediciner, tobak, alkohol, kläder, teknik, mobiler, ja vad som helst är ofta piratvaror. Och äkta varor smugglas. Vi talar om olaglig handel som på årsnivå är värd 3 000 miljarder euro. Pengar som är bort också från skatteintäkter.

– Och här kommer UpCode in. Vi är en ledande leverantör som kan koda produkter med sensorfunktioner kostnadseffektivt med konventionell tryckteknik så att standardmobiltelefoner utnyttjas för avläsning. Tekniken är tämligen ny, men i dag kontaktas vi av stora multinationella bolag som vill förstå hur vår sensorkodning ska kunna skilja äkta vara från falsk.

Det låter invecklat. Hur många programmerare behövs för det här?

– Vi är inte fler än femton. Den stora utmaningen är konceptet och EU valde att stöda vår lösning med 450 000 euro under tre år för att utveckla tekniken vidare. Så vi är inte klara än, tvärtom. Vi utvecklar hela tiden digitala lösningar för betalningsrörelse och logistik. Vi har tagit fram digitala utbildnings- och hälsovårdsprogram.

– Vår plattform för transaktioner som möjliggör betalning utan kortavgifter har redan tvåtusen användarplatser i Finland. Vår plattform för digital arbetslistrapportering med hjälp av mobilen har bland andra SRV köpt. Och plattformen för uppföljning av sociala problem används i Seinäjoki stad. Och nya produkter är på gång.

Sture Udd lutar sig fram och börjar räkna upp UpCodes framgångar.

– Vi levererade ett av de första läsprogrammen till Nokias första smarttelefoner och pilotprojekt. När indierna inte fick sitt Adhaarsystem för ID-kort att fungera kom vi också till hjälp. De hade ett koncept med Nokia som körde fast och kontaktade oss. Jag lyssnade på dem och förstod att problemet antagligen kunde lösas smart, flög till Indien och ordnade grejen. I Indien finns miljoner it-experter, men ingen fixade felet på plats.

– Vår teknik hittar du i dag i en lång rad länder som Israel, Italien, USA, Indonesien ... Och de argentinska körkorten, dem har vi tagit fram.

Ett stort vitt hus invid tryckhallen, döpt till The White House, är UpCodes centrum för digitala innovationer. Sture Udd visar runt, bara det bullrande skrattet avbryter då och då hans alltmer fantastiska visioner.

– Den stora möjligheten är att kombinera papper med tryck så att du om 10-15 år har en mobil som är tryckt på pappersmassa. När du byter mobil läggs den i en kastrull som kokas upp och så får du en god och hälsosam soppa – full med fibrer.

– Med hjälp av Gutenbergs gamla teknik kan vi alltså lösa inte bara världssvälten utan även stora delar av världens hälsoproblem. Vi är aktivt ute för att titta på tryckt elektronik.

Brygger öl

Som om det inte skulle räcka med tryckeri och digital verkstad brygger Sture Udd också öl. I ett gammalt hus från 1865 har han inrett en pub med eget bryggeri, restaurang och kongressutrymmen för 500 gäster.

– Med Bock's öl ville jag visa att man också här kan utnyttja den digitala tekniken. Varje flaska har en egen kod. Kunden kan skanna in den och styra vår produktionslinje direkt så att han kan producera öl enligt sin egen smak – utan inblandning av oss. Lösningen kallar vi "digital beer".

Bakom restaurangen bräker en bock och hönor kacklar.

– All mat i restaurangen kommer från vår egen ranch. Nötköttet från utegående Highland och griskött från utegående okultiverade Linderödsgrisar. Allt är därmed grönt WWF-kött. Vi har också egen brödugn. Och för den som vill köpa med sig varor har vi en gårdsbutik.

Puben vill Udd utveckla till en kopia av Walkers Wagon Wheel Bar & Grill i Silicon Valley.

– Det var på den baren som datanördarna träffades efter jobbet och gjorde de stora banbrytande innovationerna som skapade transistor och tryckta kretsar för företagen. Ingen ska tro att dom stora idéerna föds på kongresser och seminarier, de föds väldigt ofta runt krogbordet när folk sitter med en öl framför sig och låter mentala krafter ta över. Därför ska vi skapa en pub där ingenjörer och kulturfolk möts och skapar nytt.

Sture Udd vet hur han ska locka ingenjörerna, han pekar på en stor grop bakom tryckeriet.

– Där bygger vi en Bazaar för att bli främst inom digitalt tänkande. Projektgrupper kommer att jobba med att effektivt ta fram nya lösningar.

Ett idécentrum som enbart byggts av gratismaterial finns redan. Här hyr företag in sig för interna möten.

– Vi kallar det för kyrkan. Och att allt är byggt av udda och gratis råvara är en påminnelse om att framgång inte börjar med pengar – utan med fungerande koncept och idéer. I kyrkan har delegationer från 30 länder suttit för att ta fram nya lösningar, också inhemska ministrar.

Det är inte utan att man känner sig vimmelkantig efter att ha sett tryckeri, innovationscentrum, pub med kongressalar och gropen för den planerade basaren.

Äger du allt det här ensam?

– Jo, förutom att mina barn har en liten andel.

Du måtte vara ofantligt rik?

– Med tio miljoner euro i skuld är jag är fattigare än du. Allt som kommer in investeras i nytt. I vårt ecosystem får närmare tvåtusen personer i Finland sitt uppehälle. Vi tar risker här i Österbotten, till skillnad från ...

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00