Kamp mellan det goda vi och de onda främlingarna

Joachim von Weissenberg. Bild: Joachim von Weissenberg

En fundamentalistisk världssyn innebär ett inskränkande av ens verklighetsuppfattning till vissa schablonmässiga förklaringsmodeller på de allt mer invecklade orsakssambanden, skriver psykoanalytikern Joachim von Weissenberg.

Den 25 nordiska psykoanalytiska kongressen gick av stapeln i början av augusti i Stockholm. I kongressen möttes psykoanalytiker från Finland, Sverige, Danmark och Norge. Rubriken för årets kongress var Fundament och Fundamentalism. Jag behandlar mera i denna artikel fundamentalism då den är väldigt aktuellt i dagens värld då både terrorism och populistisk nationalism har fundamentalistiska rötter.

Under kongressen i Stockholm föreläste professorn och psykoanalytikern Sverre Varvin från Norge om The Fundamentalist Mindset. Det fundamentalistiska tankesättet eller mentaliteten är en typ av tänkande färgat av dualistisk kosmologi där kampen förs mellan det goda vi och de onda främlingarna. Nationalpopulisterna målar upp islam eller främlingarna som något ont och farligt och sprider både islamofobi och xenofobi (rädsla för det främmande, främlingar).

Nationalistisk populism som en typ av fundamentalism är på framfart på många håll i västvärlden: sannfinländare, sverigedemokrater, Donald Trump i USA, Front Nationale med Le Pen i Frankrike et cetera. Man kan se att det finns flera orsaker till detta, bland annat ökad otrygghet genom terrordåd, flyktingströmmar och politiska motsättningar. En annan orsak kan vi hitta i de allt mera komplicerade orsakssambanden som vi tvingas leva med. Global ekonomi, EU, brexit, EMU och Ryssland är bara några exempel på väldigt invecklade strukturer och fenomen som gemene man har svårt att riktig förstå.

Vid kriser sprids oro och ovetskap snabbt i dagens mediekultur vilket lätt åstadkommer ängslighet, en känsla av hjälplöshet och insikt i hur komplicerade och interrelaterade saker och ting är. Å andra sidan åstadkommer medierna en vanföreställning att saker är närmare och kunde hända även mig, fast sannolikheterna oftast är ytterst små för att till exempel råka ut för en terrorattack.

I psykologisk forskning har man kommit till slutsatsen att då saker och ting blir mera komplicerade har det en tendens att väcka ångest. Denna ångest får människor att söka efter förenklade förklaringar för de har en lugnande effekt. Den svenska psykoanalytikern Gunnar Berggren konstaterade under kongressen att vi alla föds som "fundamentalister", därför är det ett reaktionssätt som lätt väcks till liv.

Sannfinländarna utnyttjar människans trygghetsbehov genom att måla upp och överdriva olika hotbilder. Den senaste tidens antiislamiska uttalanden är en del av denna retorik där man försöker skrämma upp folk och presentera sig själv och sina lösningar som det mest trygghetsingivande – man återställer ordningen med totala och rasistiska lösningar (Sebastian Tynkkynen: Hur få muslimer bort från Finland). En fundamentalistisk världssyn innebär ett inskränkande av ens verklighetsuppfattning till vissa schablonmässiga förklaringsmodeller på de allt mer invecklade orsakssambanden.

Som en motpol idealiserar man den egna kulturen och etniska renheten. Detta görs bland annat genom benämningar man ger, till exempel sannfinländare och sverigedemokrater. Där den sanna – som i sannfinländare – är äkta, verklig, ren och värdefull och den icke-sanna – med andra ord den som inte tillhör den finsk-ugriska etniska stammen, född i Finland och talar finska utan brytning – är mindre verklig, tillhörande, ursprunglig, värdefull och ren. I den nationalpopulistiska retoriken försöker man skapa en nostalgisk myt om ett rent och harmoniskt samhälle där alla får sina behov tillfredsställda och där det råder harmoni och ordning medborgarna emellan – ett slutet "Perussuomi" i Finland, i arabvärlden ett kalifat, ett folkhem enligt sverigedemokraterna eller ett tredje rike enligt nazisterna.

Sverre Varvin citerar den framlidne franske professorn Abdelwahab Meddeb, en arabisk intellektuell, som säger att islamisk fundamentalism är ett resultat av en allmän försämring av den intellektuella nivån inom islam. Den populistiska ursprungsharmonin används inom den arabiska traditionen i politiska syften genom att betona gruppsammanhållningen Umma. Den psykologisk-politiska aspekten är alltså globalt sett samma hos dessa populistiskt-fundamentalistiska rörelser där det finns en stark betoning på nostalgi med etnicitet, renhet, trygghet, aggression och offer som ingredienser.

Nostalgin som en psykologisk-politisk mekanism är dock effektiv, men farlig. Det är lätt att med hjälp av nostalgi väcka djupa affekter inom människan och man har inom psykoanalysen kunnat urskilja på normal nostalgi och patologisk nostalgi. Den patologiska nostalgin inger en upphöjd självkänsla hos medlemmarna: till exempel vanliga, sanna finländare är bättre än främlingar eller finlandssvenskar. Den patologiska nostalgin har blicken på det förgångna och inte i framtiden, men genom att idealisera det förgångna har man svårt att se realiteten av att det inte längre finns en återvändo till ett slutet Finland eller folkhem i sverigedemokratisk mening.

Den tyske psykoanalytikern Werner Bohleber har poängterat att islamfientligheten är ett utryck för antimodernismen: en myt om ett idealt förflutet, en utopisk dröm om ett perfekt samhälle, ett försvar mot ett hot som kommer utifrån samt en dödskult. Populisterna är överlag antimodernister och motsätter sig kulturell och etnisk mångfald. Psykoanalysen står entydigt för mångfald och dess studieobjekt är det främmande och okända (omedvetna).

Fastän den psykoanalytiska kongressens fokus var på den psykologiska aspekten på fundamentalism konstaterades det att fundamentalism är ett tvärvetenskapligt fenomen med många olika orsaker. Arbetslöshet och samhällelig utsiktslöshet ökar grogrunden för fundamentalismen som alltid är förknippad till någon rörelse.

Vi behöver en repertoar av olika medel för att kämpa gentemot främlingsfientlighet och fundamentalism. De vardagliga tanke- och talesätten vi har om främlingar är av mycket stor betydelse i hur våra attityder formas och därför är det viktigt med nolltolerans mot rasism. De invandrare som Finland tar emot skall behandlas med respekt och kärlek så att vi alla kan må bra i ett enat Finland.

Joachim von Weissenberg

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning