Kambodjas heliga berg förvandlas till skyskrapor

Fladdermuskolonin i berget Phnom La’ang är fundamentet för bergens inre ekosystem. Deras drivor av guano kryllar av liv. Många arter finns ingen annanstans på jorden. Byggfrenesin i landet hotar nu de här unika miljöerna. Bild: Jonas Gratzer

Kambodja moderniseras i rasande takt. Men utvecklingen drivs av korruption och kinesisk makt, och hotar både lokalinvånare och världsunik ekologi.

Kambodjas huvudstad Phnom Penh skjuter i höjden. Moderna höghus konkurrerar ut kolonial arkitektur. Antalet bostadsrätter beräknas fyrdubblas inom de närmsta två åren. Intill byggarbetsplatserna står luftkonditionerade uppvisningslokaler. En försäljningsassistent trycker på en knapp och en modell av ett stort lägenhetskomplex lyser upp som en julgran.

– I vår första försäljningsrunda sålde vi nästan samtliga tillgängliga enheter, säger kvinnan.

Bild: Ksf Media

Det krävs däremot inte att man skrapar speciellt hårt för att ytan ska spricka. Bostäderna produceras nämligen för kortsiktig spekulation och många hus riskerar att stå tomma. Konsekvenserna för samhället och miljön är däremot långvariga.

Kina är förebilden

Bygghetsen är inte unik, utan har drabbat hela Asien. Indien ska växa med ett Chicago per år, Jakarta planerar för tillfället fjorton nya skyskrapor över tvåhundra meter och i Filippinerna heter regeringens signaturkampanj "Bygg! Bygg! Bygg". Förebild är Kina och dess rasande utveckling. Endast 2015 använde Kina mer betong än USA gjorde under hela 1900-talet. Men nu har regeringen dragit i bromsen, och den överhettade marknaden svalnar. För att inte maskineriet ska kollapsa satsar kommunistpartiet istället på export. De ska investera 700 miljarder euro i infrastruktur i regionen. I Kambodja byggs nu flygplatser, motorvägar och kraftverk, men även skrytiga lyxbyggen.

På grund av en ström av kinesiskt kapital har en byggboom startat i Phnom Pen. Bild: Jonas Gratzer

På ön Diamond Island i Mekongfloden nära centrala Phnom Pen byggs ett nytt Kambodja upp, som endast är tillgängligt för de allra rikaste kambodjanerna och utländska investerare. Bild: Jonas Gratzer

Kambodja är attraktivt

Privata aktörer driver utvecklingen vidare. Många är oroliga över moderlandets ekonomiska hälsa och blickar utomlands. Andra är oroliga över president Xi Jinpings kampanj mot korruption. Stora illegala rikedomar skapades under Kinas ekonomiska boom. Kambodja är en attraktiv destination. Dels handlar landet med amerikanska dollar. Dels har det ökänt slappa finansregler. Förra året rankades Kambodja sexa från botten av länder med risk för pengatvätt. Christopher Balding, lektor i företagsekonomi på HSBC Business School i Shenzhen, är en av många som menar att det är just det som kinesiska investeringar i Kambodja handlar om.

Fakta

Kambodja

Kambodja

15,8 miljoner invånare.

21 miljarder USD i bnp.

900 procentig ökning av andelslägenheter 2015-2018.

0 miljoner ton cementproduktion 2006, 3,3 miljoner ton cementproduktion 2018.

1,9 miljoner ton cementimport 2006, 3,8 miljoner ton cementimport 2018.

7,1 miljoner ton cementkonsumtion 2018.

– Pengar flödar inte från Kina utan anledning. Det är väldigt troligt att det rör sig om tvätt av olagliga pengar, säger han.

Exploaterar naturresurser

Peking säger att de bekämpar problemet. Men Kina är också mån om sin status i Kambodja. Infrastruktursatsningarna handlar till stor del också om geopolitiskt inflytande. I Kambodja är de dominanta. Men landet styrs av en korrupt, diktatorisk elit som ständigt måste smörjas. Deras främsta inkomstkälla är exploatering av naturresurser. Byggbranschen har introducerat en ny sådan: cement. År 2006 tillverkade Kambodja inte ett enda gram. I år tillverkas drygt tre miljoner ton. Resultatet är ett hot mot landets kalkstensberg, vilka är hem för en unik biologisk mångfald som just börjat dokumenteras.

Klippryggen Phnom Kampong Trach avtecknar sig likt en slumrande drake mot risfälten. Bild: Jonas Gratzer

– Olagliga finanser och exploatering är bindmedlet som binder samman Kambodjas elit. Det kommer inte att sluta förrän naturresurserna tar slut eller folket vänder sig mot dem, säger Sarah Milne, forskare i resurser och utveckling på Australian National University.

Fladdermusuppvisning

Då den sista mopeden puttrat i väg från Thai Boon Roongs cementfabrik i den sydvästra provinsen Kampot bjuder kullen Phnom La'ang på skådespel. Svarta prickar skjuter ut ur en grottmynning, tvinnas till en tjock spiral, vilken sedan virvlar ned över landskapet, böljande som norrsken. I en timme fortsätter de att komma. Fladdermuskolonin är en av regionens bjässar, och fundamentet för bergens inre ekosystem. Deras drivor av guano kryllar av liv, vilka i sin tur blir föda åt rovdjur. Många arter finns ingen annanstans på jorden. Till skillnad från andra kalkstensberg i regionen är dessa nämligen så isolerade att livsformer fått klamra sig fast och utvecklas åt helt egna håll. Tropiska plantor har börjat bete sig som ökenväxter. En julstjärna har till exempel utvecklat kaktusliknande drag. Botanisten Jaap Jan Vermeulen på Nederländernas nationella herbarium är med och leder inledande studier här. Han har bedömt artrikedomen genom att räkna skalen från sniglar – en bra indikatorgrupp för kalkstensberg. Bara på Phnom La'ang fann han nio helt unika arter, vilket är mer än någon annanstans i Sydostasien.

– Det illustrerar vilka artfabriker dessa kullar är, säger han.

Planer på skyskrapor

Nu verkar bergets öde vara att omvandlas till Asiens högsta hus. Thai Boon Roong, företaget som äger rättigheterna till kullen och cementbruket vid dess fot, har fått klartecken att bygga ett drygt 500 meter högt tvillingtorn i huvudstaden. Många tvivlar på att projektet kommet att bli av – ännu har till exempel ingen stadsplanering presenterats för att lösa de utmaningar skyskraporna skulle innebära för Phnom Penh – men efter att statsägda kinesiska företag blivit inblandade verkar det inte längre helt otroligt.

En arbetare på en pråm med sand lägger till vid floden Tonle Bassac efter att ha pumpat sand från floden. Bild: Jonas Gratzer

Sanden från floden Tonle Bassac raffineras på "sandfabriker”. Bild: Jonas Gratzer

– Det ökade kinesiska stödet bakom Twin Trade Centre säger mig att det finns starka politiska anledningar till varför det här projektet kommer att förverkligas, även om det inte går ihop ekonomiskt, säger Miguel Chanco, Sydostasienansvarig på marknadsanalysgruppen Economist Intelligence Unit.

Protester tystas

Protester leder vanligtvis inte långt. Kambodjas främste miljöaktivist mördades 2012. Regeringens främste kritiker mördades 2016. Inför parlamentsvalet i juli har det största oppositionspartiet förbjudits. Över 400 000 människor har vräkts för att ge plats åt ekonomiska intressen som till exempel nya fastigheter. 78-åriga Nget Khun protesterade i över ett decennium mot sin vräkning intill den före detta sjön Boeung Kak i centrala Phnom Penh, och slogs vid ett flertal tillfällen medvetslös av polis.

Vid kanten av floden Tonle Bassac står Sok Cham och tittar ned på det som för en månad sedan var familjens kök och badrum, innan jorden kollapsade och föll ner i floden på grund av den sandbrytning som sker intill familjens hus. Bild: Jonas Gratzer

Pipelines med sand går från floden genom fastlandet till sandfabrikerna. Bild: Jonas Gratzer

– Det är samma nu som under Pol Pots styre, säger hon då vi träffar henne i december. Hon ändrar sig däremot snart.

– Nej, det är värre nu. Då gjordes i varje fall ingen skillnad mellan fattiga och rika. Om makthavarna vill ha något nu kastar de bara ut dig, utan någon som helst omtanke.

Skog skövlas

Kambodjas skogar har till stor del redan avverkats. Men trots de dåliga oddsen finns det personer som kämpar mot cementruschen.

– Varför spränga bergen då vi i stället kan bevara dem, njuta av dem, och tjäna pengar på dem om och om igen, frågar Ken Sam An, direktör för en förening för miljöbevarande och ekoturism. Bild: Jonas Gratzer

En av dem är Ken Sam An, direktör för en förening för miljöbevarande och ekoturism intill Phnom Kampong Trach, en klipprygg som lokalbefolkningen kallar för "draken". I hundratals år har de levt i en relation med berget och dess grottor. Det är där de samlar fladdermusspillning, guano, för att gödsla sina åkrar. Där bor deras andar. Och i tider av krig är det där de har tagit skydd från bombernas krevader. Vi klättrar ner i det mörka inre genom en hålighet som kallas drakens nacke. Sam An namnger varje stalaktit och märklig bergsformation vi passerar. "Elefantens tunga", "svampguden", "den vita diamantelefanten". I en cirkelformad öppning – drakens lever – faller dagsljuset ner på en liten helgedom där en munk sitter och mässar. Förhoppningen är att miljön och historierna kan locka turister, och att deras entusiasm och pengar kan bidra till att bevara klipporna. För Sam An är lösningen självklar.

– Varför spränga bergen då vi i stället kan bevara dem, njuta av dem, och tjäna pengar på dem om och om igen?

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning