Kämäräinen i tårar efter finalmissen: "Jätteledsen"

Sanna Kämäräinen var i tårar efter kvalmissen.Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Sanna Kämäräinen gjorde sina första mästerskapskast sedan VM i Peking 2015 efter ett skadehelvete på över två år. Det blev en känslosam historia med ett olyckligt slut.

Damernas diskuskval med hela tre finländare slutade i noll blåvita finalplatser trots att alla tre finländare i år kastat längre än resultatet som krävdes för en finalplats (56,52).

Silvermedaljören från U20-VM Helena Leveelahti kom rätt nära sin nivå och hon njöt av sin seniormästerskapsdebut för fullt. Inhemska statistikettan Salla Sipponen var besviken men hon medgav att hon ännu inte har den jämnhet som krävs för att tävling efter tävling prestera nära toppnivån.

Sanna Kämäräinen då? Det var tårar, misstrogna kommentarer men också ett löfte om att kampen inte är slut då hon möttes av reportrarna i intervjuzonen.

– Förstås är det bra att jag kommit hit. Inte säger jag det. Jag skulle bara vilja göra bättre ifrån mig. Det här räcker tydligen bara inte, säger Kämäräinen snyftande.

Känslorna är kluvna. Å ena sidan är Kämäräinen missnöjd med 19:e platsen och resultatet 54,76. Å andra sidan är hon glad över att delta i ett mästerskap efter diskbråck och ryggoperationer som höll henne borta från tävlandet i nästan tre år.

– Men jag är fortfarande av den åsikten att det här är bättre än inget resultat alls som det var de två senaste åren. Men inte är det här roligt. Jag borde ju kunna vara bättre.

"Tacksam"

Kämäräinen kände sig redo genast då hon vaknade och stämningen var på topp då hon steg in på Olympiastadion.

– Det var härligt att tävla. Men vi alla vet vad som toppidrott i mästerskap handlar om. Tydligen spelar resultatet stor roll. Inte skulle jag väl annars vara så här? säger Kämäräinen medan tårarna fyller hennes ögon.

Kämäräinen har senast tävlat i mästerskapssammanhang i VM i Peking 2015. EM-sjuan från Zürich 2014 hade räknat med att hon skulle vara nöjd oavsett utgången i kvalet. De stora känslorna överraskade.

– Tydligen är jag inte nöjd. Men 54 meter är bättre än noll meter. Kanske? Nå, visst är det väl så och jag är tacksam för allt det här, säger Kämäräinen.

Kvalresultatet på knappa 55 meter är över två meter sämre än segerresultatet i Kalevaspelen. Mitt i den stora besvikelsen finns också en ännu större hunger på bättre.

– En känsla av viljan att vara bättre väcktes. Det betyder att jag fortsätter träna och så gäller det att träna, träna, träna.

Tokyo 2020 – en sista satsning

Ryggproblemen försvårade Kämäräinens förberedelser inför comebacksäsongen. Hon blickar framåt med hopp i själen.

– Om jag i det här skicket kan börja träningssäsongen tvivlar jag inte ett dugg att jag samma tid nästa år skulle vara i bra form.

32-åriga Kämäräinen slår fast ett sista mål för karriären: OS i Tokyo 2020. Före det, i månadsskiftet september-oktober 2019, ordnas VM i Qatar.

– Jag har beslutat att fortsätta fram till Tokyo. Inte vill jag ju sluta här på det här sättet, säger Kämäräinen och skrattar till medan hon torkar tårarna.

Men hon är realist. Med hennes skadehistoria finns alltid en möjlighet att ryggen ställer till det igen.

– Man vet aldrig hur det går. Jag tänker ge idrotten två år till. Jag förbinder mig till det. Det här kräver helt jäkla mycket – jag mindes inte ens hur mycket.

Sedan summerar hon sina många känslor till en mycket beskrivande mening.

– Jag känner mig jätteledsen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00