Kaljulaid kräver folkrättsliga spelregler för digitala aktörer

Estlands president Kersti Kaljulaid förespråkar ett internationellt folkrättsligt avtal som beaktar den digitala ekonomin. Bild: Linnea de la Chapelle/SPT

Estlands president Kersti Kaljulaid förespråkar ett internationellt folkrättsligt avtal som beaktar den digitala ekonomin. Kaljulaid presenterade sin vision i samband med ett affärsforum om artificiell intelligens på tisdagen.

Det var ett kaxigt statsöverhuvud som äntrade podiet på Hanaholmen på tisdagen. Estlands president Kersti Kaljulaid lovprisade sitt lands satsning på digitala lösningar, men lät också sarkasmerna flöda.

– Medan ni i Finland samlar på papper så samlar vi data i Estland, säger Kaljulaid.

Trots den odiplomatiska slängen efterlyser hon ett tätare digitalt samarbete som förutsätter att datanördarna lämnar sina inrutade sandlådor och främjar investeringar i gränsöverskridande artificiell intelligens. Det i sin tur kräver juridiska reformer.

– I Estland har vi förnyat lagstiftningen så att den smidigare beaktar robotiken, algoritmerna och de straffrättsliga aspekterna av olika digitala lösningar, säger Kaljulaid.

Selfies med Sophia

Enligt Kaljulaid är det många som förhåller sig till robotar på samma sätt som vi förhåller oss till udda filmstjärnor. Vi tar selfies med roboten Sophia, men betraktar robotar som kuriositeter som ännu inte tagit klivet in i nuet.

En av hemligheterna bakom Estlands digitala framgång var enligt Kaljulaid landets jungfruliga mark som välkomnade innovation och var befriad från en historisk och teknisk barlast som hämmade utvecklingen på övrigt håll.

– Av samma anledning verkar det som om Afrikanska unionen är mer intresserad av att upprätta ett system för digital identitet än EU, säger Kaljulaid.

Den estniska korsbefruktningen mellan den offentliga och den privata sektorn har också haft en betydelse i det digitala segertåget.

– Så gott som alla estniska toppolitiker har ett förflutet i näringslivet. Därför förstår vi företagens behov då det gäller den digitala arkitekturen, säger hon.

Skjutglad president

Kaljulaid tror att robotiserade bilar blir verklighet tidigare än vi tror, trots att konsumenternas förväntningar fortfarande är behäftade med rädslor.

– Estniska journalister är övertygade om att jag är en robot eftersom jag har för vana att skjuta tillbaka med kritiska motfrågor, säger hon.

Presidenten lever upp till sitt löfte. Då SPT träffar henne för en exklusiv intervju väljer Kaljulaid att himla med ögonen och anmäla avvikande åsikt innan frågorna är färdigt formulerade.

Borde inte it-sektorn stå för en större del av er bnp med tanke på hur mycket ni satsar på digitala lösningar?

– It-sektorn står i dag för sex procent av Estlands bnp. Det är ganska mycket. Vi är en föregångare då det gäller e-medborgarskap. Varje statlig investering i e-lösningar betalar sig fyrfalt. Vi sparar varje dag en pappershög som motsvarar Eiffeltornets höjd. Det är en god början.

Presidentens tal kretsade bland annat kring utländska cyberattacker. Var det ryska cyberattacker Ni hade i åtanke?

– Nej, jag åsyftade inte Ryssland. En cyberattack kan dirigeras från många olika platser och ett flertal länder. Eftersom de digitala hotbilderna är gränslösa så måste vi också se över de folkrättsliga spelreglerna för att ställa aktörer till svars när cyberattacker förorsakar ekonomiska förluster.

Hurdana spelregler behövs?

– Estland har redan sin lagstiftning i skick, men vi behöver ett internationellt avtal som beaktar den digitala ekonomin bättre. Det här är en fråga som Estland kommer att driva aktivt i FN ifall Estland blir medlem i säkerhetsrådet.

Den sociala ojämlikheten i Estland är ett återkommande tema för presidenten. Vad borde göras för att åtgärda löneklyftorna?

– Jag vill värna om större social jämlikhet. Men det betyder inte att jag vill komma åt löneskillnaderna. Vi levde i nästan 50 år i ett sovjetiskt samhälle där alla hade nästan samma lön för olika arbete. Det är inte rättvist. Genom att satsa på utbildning kan vi främja social mobilitet och komma åt den sociala ojämlikheten samtidigt som vi tryggar en grundläggande service åt alla medborgare.

Presidenten vill alltså inte riva upp den estniska plattskatten?

– Nej, den fungerar väl som den är i dag. Vi vinner ingenting på att införa skattepålagor på 40-50 procent för höginkomsttagare i vårt samhälle. Den estniska plattskatten är en framgång i internationellt hänseende.

Er företrädare president Toomas Ilves påtalade ryska aggressioner så gott som dagligen på Twitter. Ni har en mjukare framtoning i den frågan. Varför?

– Det där stämmer inte. Jag påtalar regelbundet Rysslands ockupation av Krimhalvön och kriget i östra Ukraina som hotar säkerhetsarkitekturen i hela Europa. Men det är inte det ryska folkets fel att Putin-administrationen bryter mot folkrätten. Man måste kunna skilja mellan den ryska regimen och det ryska folket.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46