Justitieministeriet: Språkklimatet i Finland har blivit sämre

Hela 44 procent av de finlandssvenskar som har intervjuats uppger att de har blivit trakasserade eller diskriminerade på grund av sitt språk, visar Justitieministeriets utredning som presenterades av bland andra språkrättsrådet Corinna Tammenmaa. Bild: SPT/Mikael Sjövall

Det brister i attitydklimatet gentemot olika språkminoriteter i Finland. Nu föreslår Justitieministeriet en kartläggning och uppföljning av den hatretorik som florerar på språkliga grunder. Regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen presenterades på Ständerhuset på tisdagen.

Allt fler svenskspråkiga är rädda för att tala sitt modersmål på offentliga platser. Det visar regeringens rapport som presenterades på tisdagen utan justitieminister Antti Häkkänens medverkan. Ministerns frånvaro var häpnadsväckande med tanke på att det handlar om Justitieministeriets rapport som avges till riksdagen.

– Det ligger ingen politisk dramatik bakom ministerns beslut. Det var hans strama tidtabell som trasslade till det för honom, säger språkrättsråd Corinna Tammenmaa på Justitieministeriet diplomatiskt.

Hela 44 procent av de finlandssvenskar som har intervjuats, uppger att de har blivit trakasserade eller diskriminerade på grund av sitt språk.

– Våra utredningar visar att det är speciellt unga under 30 år som drabbas av trakasserier, säger Corinna Tammenmaa.

En motsvarande rapport presenterades av regeringen för fyra år sedan. Enligt Tammenmaa har inga nya lagar tillkommit under åren 2013-17 som skulle ha försvagat eller försämrat rätten att få service på sitt eget modersmål finska, svenska eller samiska i kontakten med kommunala eller statliga myndigheter. Trots det brister det ofta i den språkliga service som erbjuds i kommunerna. Missnöjet med den språkliga servicen korrelerar med den egna språkminoritetens procentuella andel i respektive kommun.

"Det är en evig kamp mellan att kräva, orka tjata, alltid börja på svenska men utan att göra en andra parten upprörd för då vet man inte hur ärendet går vidare", lyder ett av enkätsvaren som citeras i rapporten.

– Det är viktigt att medvetandegöra tjänstemän i social- och hälsovårdsbranschen om lagens bestämmelser eftersom det existerar en utbredd okunskap om de språkliga rättigheterna, säger överinspektör Vava Lunabba på Justitieministeriet.

Regeringens rapport tar fasta på en lång rad konkreta rekommendationer som syftar till att förbättra språkklimatet. Rapporten tar bland annat upp vikten av språkkunnig personal, kartläggning och uppföljning av hatretorik liksom en koncentration av kommunala tjänster i regioner där språkminoritetens andel är liten. De konkreta sanktionerna lyser däremot med sin frånvaro, vilket väckte frågan om rekommendationerna tenderar att förbli fromma förhoppningar.

– Vad händer efter det här? När ska det göras något åt problemen och hur? Vi måste bygga in de här förslagen i beslutsstrukturerna, påminner Folktingets sekreterare Markus Österlund.

Till de kontroversiella förslagen hör möjligheten att registrera sig som tvåspråkig, vilket väckte mothugg i publiken.

– Ifall man nödvändigtvis vill genomdriva en sådan reform så vore det bättre att i så fall uppge sina hemspråk, säger Matti Räsänen på Institutet för de inhemska språken.

Förslaget om tvåspråkig registrering väckte också frågan om det undergräver tvåspråkiga finländares rätt att få service på svenska.

Men rapporten tog inte enbart fasta på bekymmersamma och dystra tongångar. Till exempel situationen för de samiska språken och de finska och svenska teckenspråken har förbättrats något sedan den senaste rapporten gjordes 2013.

Utgångsläget för romani och karelskan är däremot om möjligt ännu mer kritisk än tidigare. Av drygt 10 000 romer är det endast 23 personer som längre talar romani i Finland medan drygt 150 personer talar karelska som modersmål.

Precisering 20.12 klockan 15.10: Svenskt och finlandssvenskt teckenspråk är inte samma sak. Teckenspråken är besläktade, men skiljer sig åt mellan länderna.

Fastighetsfonder ger den privata placeraren möjlighet att dra nytta av fastighetsmarknadens stabila avkastning

Mer läsning