Storbritannien ber om mer tid

Julian Smith från det konservativa partiet vid 10 Downing Street i London i dag. Bild: Lehtikuva/AFP/Niklas Hallén

Storbritanniens parlament röstar för att be EU om att förlänga förhandlingsperioden om utträde ur EU. Premiärminister Theresa May får nu göra ett nytt försök att få igenom sitt utträdesavtal.

Trots att premiärminister Theresa May fått se avtalet med EU bli nedröstat i det egna parlamentet två gånger om så ger hon inte upp – med bara två veckor kvar till det tänkta utträdet den 29 mars.

Första steget blev på torsdagskvällen då parlamentet röstade ja till att be EU om förlängd förhandlingstid. Regeringens förslag är dock formulerat på så vis att man bad ledamöterna att i första hand rösta ja till en "teknisk" förlängning fram till den 30 juni – men bara om man senast nästa onsdag har accepterat Mays utträdesavtal.

Annars, heter det från regeringen, riskerar Storbritannien att få foga sig i vad EU:s övriga stats- och regeringschefer tycker, vilket kan bli en betydligt längre förlängning.

– Jag anser inte att det är rätt sak att göra, sade May på onsdagen.

EU ställer villkor?

Som ett brev på posten meddelar dessutom EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk att just en lång förlängning är vad han tänker arbeta för.

"Under mina konsultationer inför toppmötet kommer jag att vädja till EU:s övriga 27 medlemsländer att vara öppna för en lång förlängning om Storbritannien anser att det är nödvändigt att ompröva sin brexitstrategi och bygga samförstånd kring den", skriver Tusk på Twitter.

Regeringens förslag vann till sist med god marginal, 412 röster mot 202. Tanken från den brittiska regeringen är nu att kvällens röst ska kunna följas av en ny omröstning om utträdesavtalet, senast den 20 mars.

Samtidigt kunde det avtalet ha skjutits ned av parlamentet redan på torsdagskvällen. Ett av de ändringsförslag som förts fram gick nämligen ut på att beordra regeringen att inte lägga fram samma avtal ytterligare en gång.

Labour-ledamoten Chris Bryant valde dock i sista stund att dra tillbaka förslaget.

Därmed stod det också klart att samtliga ändringsförslag fallit under kvällen.

Nej till parlamentsmakt

Ett förslag med Labour-ledamoten Hilary Benn som förstnamn hade stöd över partigränserna och manade till att låta parlamentet ta över brexitprocessen och på egen hand "hitta en väg framåt som kan samla en majoritet".

Om Benn fick igenom sin plan skulle parlamentet från och med onsdag få tid på sig att debattera och rösta om förslag som har stöd från minst 25 ledamöter från fem olika partier.

Förslaget föll dock med minsta marginal, 312 röster mot 314, vilket gav Theresa May och regeringen en suck av lättnad.

Nej till folkomröstning

Först ut i röstlistan på torsdagskvällen var annars ett förslag från Sarah Wollaston – en av de ledamöter som nyligen hoppade av från Konservativa partiet för att ansluta sig till den nya Oberoende gruppen. Det går ut på att be EU om förlängd förhandlingstid för att kunna hålla en andra folkomröstning om brexit.

Förslaget röstades dock ned med klar majoritet, 85 mot 344, sedan oppositionspartiet Labour på förhand meddelat att man inte stöder det – just nu.

– Jag har sagt flera gånger att Labour stödjer en andra folkomröstning. Men i dag handlar det om huruvida vi ska be om förlängd förhandlingstid, sade Labours Keir Starmer i debatten.

Även Labours huvudförslag, om att be EU om mer tid för att hitta en ny brexitlösning, utan att säga något om hur länge, blev besegrat med siffrorna 302 mot 318.

Toppmöte väntar

Spekulationerna är som vanligt otaliga. Många gissar att May kommer att försöka lägga fram utträdesavtalet inför parlamentet ännu en gång i början av nästa vecka.

Blir det då ett tredje nej – efter jätteförlusten i januari (minus 230 röster) och storförlusten i tisdags (minus 149 röster) – får hon åka till EU-toppmötet utan klara besked från London.

Det skulle i sin tur kunna leda till en fjärde omröstning efter toppmötet, då May i så fall kan ställa det mot alternativet att behöva acceptera en långvarig förlängning av förhandlingstiden, i åtminstone ytterligare ett år.

Hälsningar från riksdagen

Politiken möter många utmaningar, inte minst från populistiska och bakåtsträvande rörelser i Finland och i Europa. Jag vill fortsätta som riksdagsledamot och arbeta för en politisk kursändring i värdefrågorna. 15.3.2019 - 15.02