Visst kan man sjunga på teckenspråk – så här ser Modersmålets sång ut

Bild: Niklas Tallqvist

Sång ska inte bara höras, den kan också synas. En av landets minsta språkminoriteter, finlandssvenska teckenspråkiga, firade Svenska dagen med en flashmob på centrumbiblioteket Ode i Helsingfors.

Modersmålets sång fick eftermiddagsbesökarna på centrumbiblioteket Ode att stanna upp och vrida på huvudet Svenska dagen till ära. Tiotals handskbeklädda händer tecknade sången med mjuka rörelser i takt med att körsångare sjöng i en flashmob som ordnades av Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. och humanistiska yrkeshögskolan Humak.

Artikeln fortsätter under videon.

– Det är ganska nytt att man sjunger på teckenspråk, men visst förekommer det – till exempel under större sammankomster. I Sverige förekommer det mer, och nu börjar det komma hit också, säger Åke Uusimäki, vars modersmål är finlandssvenskt teckenspråk.

I Finland finns strax under hundra personer som har samma modersmål som han, men räknar man med den närmaste kretsen som också talar språket är antalet större. Enligt Unesco är det finlandssvenska teckenspråket ett starkt utrotningshotat språk.

Bild: Niklas Tallqvist

– Jag tycker att vi bör kämpa för att blåsa liv i det finlandssvenska teckenspråket. Nu syns det inte mycket, till exempel i skolan är det många som har cochleaimplantat (ett implantat som hjälper döva att höra genom att omvandla ljudet till elektriska impulser som förmedlas till hörselnerven, red. anm.). De döva är också utspridda över landet, men ett språk blir ju levande först då man träffas och använder det, säger Uusimäki.

Det är inte i så många situationer han kan använda språket. Ska han till exempel handla eller gå till läkaren behövs andra sätt att kommunicera, framför allt tolk. På önskelistan finns också bland annat textade tv-nyheter.

– Det råder brist på tolkar till finlandssvenskt teckenspråk, de är ofta svåra att få och med en finsk tolk finns det risk för att något blir fel till exempel under ett läkarbesök. Då får man lov att dubbelkolla.

Henri Lauritsalo, Ursula Almén och Åke Uusimäki kommunicerar på finlandssvenskt teckenspråk, ett av de riktigt små minoritetsspråken i landet och världen och klassat som utrotningshotat. Bild: Niklas Tallqvist

Här finns ändå en ljusning i sikte. I vår avslutas ett tvåårigt projekt för att utbilda tolkar i finlandssvenskt teckenspråk vid yrkeshögskolan Humak. Det är på tiden med tanke på att den senaste utbildningen avslutades år 1993.

Henri Lauritsalo och Ursula Almén har själva finska som modersmål, men deltar i den finlandssvenska teckenspråksutbildningen. Då de är klara är de tolkar till både finskt och finlandssvenskt teckenspråk, som är besläktade men inte lika.

– Jag har alltid varit intresserad av svenska, så då den här möjligheten dök upp tog jag den. Teckenspråk kom jag in på genom en granne som är lärare och hade bjudit hem sina elever i dövskolan. Jag kände att hjälp, jag förstår inte, men jag ville förstå. Så jag tog en kurs på medborgarinstitutet och på den vägen är det, säger Lauritsalo.

Hurdan är en bra teckenspråkstolk?

– Det är bra med en god allmänbildning förstås. Om jag till exempel ska till läkaren med Åke och han har ont i ryggen kan jag förbereda mig på det. Eller handlar det om en föreläsning kan jag få materialet på förhand. Det handlar ganska mycket om att förutse situationer, säger Almén.

Läs också: Det finlandssvenska teckenspråket utrotningshotat

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 4.11.2019 - 00.00

Mer läsning