Efter kontroverserna – litteraturprisvinnaren Handke möter pressen

Böcker skrivna av 2018 respektive 2019 års pristagare av Nobelpriset i litteratur, Olga Tokarczuk och Peter Handke, i Börssalen i Gamla Stan i Stockholm. Arkivbild. Bild: Anders Wiklund/TT

Efter beskedet att 2019 års Nobelpris tilldelas den österrikiske författaren Peter Handke följde en månad av het debatt. Under den tiden har han gett få intervjuer. Nu ställer han sig inför den samlade världspressen i Börshuset i Stockholm. Följ TT:s direktrapportering här!

En månad av het debatt följde på beskedet att 2019 års Nobelpris tilldelas den österrikiske författaren Peter Handke. Under den tiden har han gett få intervjuer. Men nu ställer han sig ändå inför det samlade journalistuppbådet.

Debatten har främst handlat om Handkes ställningstaganden under Jugoslavien-krigen och mindre om hans litteratur, även om flera författare och kritiker också har gett uttryck för en glädje över att hans försök att beskriva världen nu lyfts fram av Akademien.

Hätsk debatt

Hans författarskap sträcker sig över ett femtiotal år, med en bred produktion av både böcker, manus och dramatik. Men med tanke på hätskheten i debatten om Jugoslavien-krigen, och Handkes ovilja att förklara sina ståndpunkter i några intervjuer, kan man antagligen vänta sig främst politiska frågor i Börshuset.

Efter tillkännagivandet av de två pristagarna är det, åtminstone i Sverige, Peter Handke som har fått det stora mediala utrymmet. Presskonferensen i Börshuset är dock uppdelad, först ut är den som så här långt fått stå i skuggan: Olga Tokarczuk, 2018 års Nobelprispristagare.

Medryckande prosa

Den polska författaren skriver romaner och noveller på en både bred och medryckande prosa, ofta med avstamp i den polska historien. I sitt storverk, den tusensidiga "Jakobsböckerna eller den väldiga färden över sju gränser, fem språk och tre stora religioner, de små ej att förglömma", som den fullständiga titeln lyder, skildrar hon det polska 1700-talet.

Genom att utgå från en historisk person, Jakob Frank, karismatisk men också despotisk och kontroversiell judisk ledare, skildrar hon ett Polen där olika kulturer och världsreligioner möter och korsbefruktar varandra. Hos Tokarczuk är kulturen stadd i ständig förändring, något som givit även hennes författarskap en politisk dimension, framför allt i Polen som i dag styrs av det högernationalistiska partiet Lag och rättvisa.

Född: Född 1962 i Sulechow. Föräldrarna var lärare, fadern även skolbibliotekarie. Gick i en skola med alternativ pedagogik inspirerad av dansken Nicoali Grundvigt.

Bor: I Wroclaw (tidigare Breslau), Polen.

Familj: Gift med Grzegorz Zygadlo.

Är utbildad psykolog och engagerad i Polens gröna parti.

Bakgrund: Debuterade 1989 med diktsamlingen "Miastawa w lustrach", men övergick sedan till att enbart skriva prosa. Sju av hennes böcker finns översatta till svenska, däribland "Daghus, natthus", "Gammeltida och andra tider", "Styr din plog över de dödas ben" samt "Jakobsböckerna". Efter den har hon skrivit noveller samt en barnbok. Nästan alla titlar på svenska är översatta av Jan Henrik Swahn.

Är ambassadör för det polska språket, utnämnd av Polens språkråd. Har två gånger fått Nikepriset, Polens finaste litteraturpris, och även det internationella Man Bookerpriset för romanen "Löparna".

Källor: Le Monde, Dagens Nyheter med flera.

Född: 1942. Växte upp i Österrike, i en familj med slovenskt ursprung, och med en far som han upptäckte egentligen var en styvpappa.

Bor: I Chaville, Frankrike.

Karriär: Handke har skrivit romaner, pjäser och manus, till filmen "Himmel över Berlin". Hans pjäs "Publikskymfning" (1966) grundlade hans litterära berömmelse. Men den litterära debuten kom 1969 med "Dörrknackaren", som rör sig kring att språket är den enda verklighet litteraturen kan spegla.

Med böcker som "Målvaktens skräck vid straffspark" (1971), "Den vänsterhänta kvinnan" (1978) och "Vägen till Sainte-Victoire" (1982) nådde han en bred läsekrets. En av hans mer kända böcker är "Långsam hemkomst" (1979), som handlar om geologen Sorger. Den senaste av hans böcker på svenska är romanen ”Don Juan” (2006). Handke har också gett ut fem volymer med dag- och notisböcker och översatt en lång rad författare.

Flera av hans verk är översatta av Margaretha Holmqvist.

2014 tilldelades han Ibsen-priset.

Kontroverserna: Peter Handke har skrivit ett flertal essäer om inbördeskriget i det forna Jugoslavien, bland andra: "En drömmares avsked från det nionde landet", "En vinterresa till floderna Donau, Sava, Morava och Drina, eller rättvisa för Serbien" och "Frågor under tårar. Uppteckningar från två resor genom ett Jugoslavien i krig, mars och april 1999". Texterna har väckt hård kritik och är kärnan i kontroversen kring Handke. Vissa menar att han där vill ersätta fakta med en alternativ sanning om skulden i kriget, genom att ta ställning för serberna. Andra menar att han ville balansera ett ensidigt utmålande av serberna som "barbarer" och "slaktare".

Angående sin essä "Född i ett frågetecken" säger Katarina Rohringer Vešović, litteraturvetare verksam i Wien, att den polariserade debatten endast kan förstås "om man tar hänsyn till utvecklingen i västvärlden efter järnridåns fall. Det är därför var och en som talar om Handke också säger något om sig själv, om sin egen bild av världen.”

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning