Jussi Halla-aho vill se Sannfinländsk invandringspolitik i vågmästarroll

Bild: Leif Weckström

– I Sverige och Danmark har de nationalsinnade partierna påverkat andras politik eller gett en vågmästarroll, säger Jussi Halla-aho som vill bli Sannfinländarnas nya ordförande. Han vill att partiet ska ha samma inverkan här, och då ska invandringspolitiken skärpas, säger han.

När Jussi Halla-aho, i en inspelad video, meddelade att han går med i ordförandekampen fanns det en underton av motvillighet. Spekulationerna om hur mycket han egentligen vill ställa upp tog fart.

I MTV:s rundringning bland Sannfinländarnas kretsstyrelser framgick att de flesta stöder Sampo Terho. Halla-aho har kommenterat rundringningar med att det inte är kretsstyrelser som väljer ordförande, men han är garderad när det gäller resultatet.

– Jag känner egentligen ett inre lugn inför det här, eftersom det inte är fråga om något stort linjeval mellan kandidaterna. Jag vet att många medlemmar vill ha förändring, men när det gäller substansfrågorna finns det ingen avgörande skillnad mellan oss. Det är mera en image- och trovärdighetsfråga. Jag är inte nöjd med hur partiet har letts, och jag kan inte tvinga någon annan att ställa upp så det fanns inget alternativ, säger Halla-aho.

Men är det med entusiasm du ställer upp?

– Nu när jag ställt upp så gör jag det förstås med avsikt att vinna.

Med image och trovärdighet avser han att han själv kopplas starkare till kritiken mot hur partiet drivit invandringsfrågor, till exempel. Halla-aho vill se en ännu njuggare invandringspolitik. Han har inte heller varit nöjd med den personcentrerade ledning som rått under Timo Soini.

Det regeringsprogram som finns är redan förhandlat, men Halla-aho säger att målet ska vara på riksdagsvalet 2019. Fram till dess ska Sannfinländarna skärpa tonen kring frågor Halla-aho upplever att partimedlemmarna blivit besvikna på – förutom invandringen också experimentet med frivillig skolsvenska som ligger under långvarig utredning. Enligt hans mening har partiet i stället slösat tid på frågor som inte är lika centrala, som att motsätta sig samkönade äktenskap.

En annan sak Halla-aho vill utlova, i likhet med Sampo Terho, är att finländarna ska få rösta om EU-medlemskapet på nytt.

– De sannfinländska väljarna stöder tanken på att få rösta om en kontrollerad utgång ur EU. Det som EU-integrationen för med sig är problem som inte kan lösas på annat sätt än med mer integration, som till exempel den gemensamma valutan och rörelsefriheten. EU fungerade på ett annat sätt 1995, men nu finns det för stora löneskillnader inom unionen och det förvränger marknaden, anser Halla-aho.

Samtidigt är det just euron och den fria rörligheten som finländarna håller av allra mest. Enligt den senaste eurobarometern stöder nästan åtta av tio den monetära unionen och nio av tio den fria rörligheten inom unionen.

– Majoriteten har inte alltid rätt. Euron har varit ett politiskt projekt, och Finland hade ursprungligen geopolitiska skäl för att gå in i EU, för att fylla ett vakuum i stället för Nato, säger Halla-aho som anser att Finland borde ha valt Nato när läget var stabilare.

Kritiken mot det han kallar "partieliten" har han vädrat en längre tid.

– Partiet har letts som en litet parti fast det vuxit. Det är alldeles för personcentrerat. Det har lett till att lokala politiker på fältet sitter och väntar på att riktlinjer ska komma uppifrån. Vi har bra partiprogram, men det måste finnas ännu mer definierade linjer som alla kan agera själva utifrån, säger Halla-aho.

Invandringspolitiken har blivit stramare under den här regeringens tid. En större andel får avslag på sina asylansökningar och familjeåterföreningar har blivit svårare. Ett nytt paket med förslag är dessutom på gång, som innefattar bland annat att asylsökandes resedokument kan beslagtas och att personer som rest för att kriga i ett annat land kan bli portade. Vilka skärpningar finns kvar?

– I skärpningen av familjeåterföreningar har man inte fullt ut utnyttjat de möjligheter till skärpning som direktivet ger möjligheter till, säger Halla-aho.

Han kritiserar också hela asylsystemet, och säger att det kommit till i en tid då det fanns behov av att ta hand om människor som flyr i kringliggande länder.

– Man kunde knappast då föreställa sig att det skulle användas för att resa långa vägar genom tio trygga länder och välja ut ett dit man vill flytta, där till exempel de sociala förmånerna är bra, säger Halla-aho.

Ändå finns det miljoner flyktingar som befinner sig i områden nära konflikthärdarna, där resurserna är knappa och hela generationer kan löpa risk att förlora år av skola och jobb. På frågan om det inte skapar nya problem säger Halla-aho att man borde erkänna att lägren kan bli långvariga, och att de kanske måste bli mer samhällslika och självförsörjande. Industri eller frihandelsområden kan då vara en lösning.

Men är det inte betydligt mer komplicerat att bygga upp nya samhällen, i stället för att ta in flyktingarna i samhällen där de kan gå i skola, jobba och sysselsätta sig?

– Men de sysselsätter ju sig inte, svarar Halla-aho, och hänvisar till den dystra statistiken.

Flyktingar från till exempel Irak och Somalia har en sysselsättningsgrad som är kring femtio procentenheter lägre än hela befolkningens ännu efter femton år i landet, enligt statens ekonomiska forskningscentral Vatt.

Det här sysselsätter just nu Arbets- och näringsministeriet som utreder orsaker och nya integrationslösningar. Bland annat utreds hur yrkesutbildning och möjligheterna att lära sig språk medan man gör arbetspraktik kunde hjälpa inflyttade att komma in på arbetsmarknaden. Men Jussi Halla-aho har en annan infallsvinkel.

– Om det inte finns några lyckade exempel på integration på arbetsmarknaden så måste antalet immigranter bli färre.

Migration har alltid funnits hittills, så hur kunde det finnas en tid som skulle bli "år noll" när man anser att migrationen kan frysas?

– Den här tiden, till exempel, är lämplig. Det är inte fråga om att folk inte skulle flytta alls. Men det ska vara en lämplig mängd som kan integreras inom en viss tid.

Vilken mängd som är lämplig definierar han inte, men kopplar det till kostnader, sysselsättning, socialsystem och stödberoende.

– Avigsidan med sociala bidrag är att de leder till en hög skatt på arbete, och vill man få arbetet lättare beskattat kan vi inte ha bidragen på nuvarande nivå. Å andra sidan, om stödberoendet minskar och fler jobbar så är det i den riktning vi ska gå, säger Halla-aho som hänvisar till Tyskland och sysselsättningsnivån där lönerna kan vara lägre.

Det låter som om Sannfinländarna är på väg högerut?

– Nå, om jag inte är höger så är jag åtminstone konservativ.

Siffror från Taloustutkimus internetpanel tyder på att de sannfinländska väljare som lämnat partiet gått i ett par olika riktningar. De som tillhört arbetarna och som inte anser att invandring är det viktigaste har flyttat tillbaka till vänsterpartierna, enligt undersökningen, och den grupp som anser att invandringspolitiken är central tenderar flytta sig till sofflocket eller till små protestpartier utanför riksdagen. Den ekonomiska politik Halla-aho står för – han kritiserar också fackrörelsen för att "inte leva i detta årtusende" – verkar åtminstone inte tävla med vänstern om väljarna.

– Vi kan inte börja tävla med vänstern i vänsterpopulism och börja lova en massa saker. Rent ekologiskt lönar det sig bäst för oss att vara i en nisch som inte redan är fylld. Vi är ett nationalsinnat parti som driver finländares intressen, vi är inte internationalistiska. Personligen tror jag inte det är så väldigt många som gått till vänsterpartierna, däremot nog sådana som är besvikna på att vi inte drivit de frågor vi talat om och inte upplever det finns någon att rösta på.

Hur definierar du nationalsinnat?

– Att vara för ett samhälle som är relativt homogent ur etnisk och kulturell och språklig synvinkel. Multikulturalism fungerar inte, utan föder konflikter och spänningar, säger Halla-aho.

Att det finns en mångfald ändå, av livssyner, åsikter och sätt att leva i stad eller landsbygd anser han att "inte är en orsak att utöka problemen ytterligare".

Men Halla-ahos skriverier i sin blogg har inte enbart handlat om migrationspolitik, utan också om hela grupperingar, inte minst muslimer. År 2012 dömde högsta domstolen honom för brott mot trosfrid och hets mot folkgrupp, en dom han alltjämt riktar kritik mot. Också i andra texter än den han dömdes för gör han svepande beskrivningar av islam. Halla-aho medger att han generaliserar och anser inte att det är fel.

Du generaliserar alltså?

– Att generalisera är inget konstigt, det är en överlevnadsinstinkt som också finns i djurriket, att man först generaliserar. Efter det kan man se till enskilda individer.

PROFIL

Jussi Kristian Halla-aho

Född 1971 i Tammerfors, föräldrarna arbetade som busschaufför och sjukvårdare.

Familjen består av makan Hilla Halla-aho och fyra barn. De är fast bosatta i Helsingfors även om Halla-aho jobbar i Bryssel och Strasbourg.

Halla-aho är filosofie doktor i slaviska språk. Har dessutom en tidigare avlagd yrkesexamen från hotell- och restaurangskola.

Halla-aho ställde först upp som obunden i riksdagsvalet 2007, men kom inte in. Han startade forumet Homma-forum 2008 och blev allt känd för sin kritik mot mångkultur och invandring. I riksdagsvalet 2011 blev han invald som sannfinländsk partimedlem med 15000 röster.

År 2013 blev Halla-aho invald i Europaparlamentet. Han sitter också i Helsingfors stadsfullmäktige. Målet är att kunna delta i vartannat möte, även om han inte gjort det de senaste åren. Halla-aho ställer inte upp i nästa EU-val, utan siktar på riksdagsvalet 2019 samt stadsfullmäktige.

2009 åtalades han för brott mot trosfrid och hets mot folkgrupp för ett blogginlägg. Tingsrätten och hovrätten förkastade rubriceringen hets mot folkgrupp, men i Högsta domstolen dömdes han till 50 dagsböter för båda rubriceringarna 2012.

Pippi skuttar omkring på Finns sommarteater

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända och populära figurer. Sommaren 2019 skuttar hon omkring på Finns sommarteaters (tidigare Glims sommarteater 1973-2005) scen i Esbo till Georg Riedels välkända musik. Senast spelades Pippi på Finns år 2006 och det var alla tiders publiksuccé på sommarteatern med nästan 6000 åskådare! Då spelades huvudrollen av Josefin Silén, som sedan dess utbildat sig till musikalartist i Sverige och i höst spelar Esmeralda i Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri. 29.3.2019 - 07.54