Juri von Bonsdorff: Trump talade osanning eller ljög

Bild: Lehtikuva/Nicholas Kamm

Det var mycket som förblev osagt i den efterlängtade utfrågningen av FBI chefen James Comey i den amerikanska kongressen på måndagen.

Visserligen bekräftade James Comey för första gången att den federala polisen har startat en officiell undersökning som har för avsikt att utreda huruvida dåvarande presidentkandidaten Donald Trump eller hans medarbetare samarbetade med Ryssland för att skada Hillary Clintons presidentkampanj. Men han vägrade att vid detta skede uttala sig överhuvudtaget om vad man eventuellt funnit, om någonting alls, eller hur länge utredningen förväntas ta.

Det mer betydelsefulla budskapet kom i och med dementin av Donald Trumps beskyllning om att Barack Obama låtit avlyssna honom. Varken Comey eller chefen spionorganet NSA, Mike Rogers, sade sig ha sett eller vara medvetna om bevis som skulle stöda Trumps anklagelse.

Rogers avfärdade också påståendet som presenterats på Fox News, och därefter rekapitulerats av Vita husets talesman på en officiell presskonferens, att Storbritanniens underrättelsetjänst skulle ha gjort det smutsiga jobbet för USA:s och Obamas räkning. Det skulle enligt Rogers ha varit olagligt för NSA att be britterna göra det.

Trump står nu med andra ord ensam med sin twitterattack mot Obama. Den enda utvägen han har vore att själv sitta inne med bevisen. Det är rimligt att anta att han skulle ha presenterat dem redan om så var fallet. Om han inte har bevis är det orimligt att tro att de skulle dyka upp från annat håll. Alla centrala amerikanska underrättelseorgan har dementerat påståendet. Alla kongressutskott likaså. Endast en logisk tolkning återstår; Trump talade osanning eller ljög.

Det är inte bekräftat, men flera rapporter har gjort gällande att Trump skulle ha fått impulsen till sitt ökända twittermeddelande om Obama efter att han läst ett referat på den högerradikala websajten Breitbart News. Det referatet hänvisade till en konservativ radioprofil som diskuterat frågan i sitt program.

Om man antar att Trump ofrivilligt och utan ont uppsåt talade osanning, kan man med fog ifrågasätta klokheten i att på så lösa boliner beskylla en amerikansk president för ett allvarligt brott. De andra alternativet är att Trump med vett och vilja och med ett specifikt mål i siktet spred en lögn. Bägge handlingsmönstren eroderar en presidents förtroende på ett sällsynt allvarligt sätt. En president som redan har ett trovärdighetsproblem.

Efter presidentinstallationen insisterade Trump att han hade fler åskådare än Obamas installation fast all bevisföring och tv-bilder talade sitt tydliga språk. Efter valet påstod Trump också att mellan tre och fem miljoner olagliga röster skulle ha avgetts på valdagen. Inga bevis har presenterats. På en presskonferens för en dryg månad sedan påstod han att han fick fler elektorer än någon annan i ett presidentval sedan Ronald Reagan, vilket inte var ens närapå sant. När han konfronterades med osanningen viftade han bort det med konstaterandet att någon gav honom informationen.

Och nu till det falska påståendet om Obama.

Visst, Trump har en hel del anhängare som alltid kommer att ta hans parti och anse att etablissemanget och eliten gaddat ihop sig mot honom. Men det finns en gräns för hur mycket trovärdighet man kan förlora utan att det påverkar förmågan att driva den egna lagstiftningsagendan. Trumps hälsovårdslag är ett gemensamt mål för honom och republikanerna och ett samarbete är därför troligt, men hur går det med presidentens infrastrukturpaket som budgethökarna bland republikanerna inte alls är speciellt intresserade av.?

Fortsätter Trump på den nu utstakade vägen löper han risk att förr eller senare springa in i en vägg av politiska, moraliska eller till och med juridiska konsekvenser.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00