Junckers ambitiösa visioner

Bild: Lehtikuva/Patrick Hertzog

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers årliga tal om tillståndet i unionen inväntades den här gången med en viss förväntan.

Den 62-årige Juncker, som tidigare bland annat har varit premiärminister i Luxemburg, har under hela sin politiska karriär varit med om att forma EU:s utveckling. Nu hade han chansen att sätta slutvinjetten över sin egen EU-karriär genom att lägga fram en agenda som han också kan vara med om att verkställa under de 16 månader som återstår av kommissionens mandatperiod. Skulle han vara den som lägger grunden för ett starkare Europa, eller skulle han gå till historien som den EU-ledare som förlorade Storbritannien?

Redan valet av sammanhållande metafor – nu har Europa vind i seglen – visade Junckers ambitiösa visioner. Han betonade de gemensamma värderingarna som utgör EU:s grundval. Samtidigt lanserade han reformer som ger unionen en ny dynamik, men underströk att EU måste utgå från det som gagnar medborgarna.

Med klar adress till Ungern och Polen, där rättssystemet är på väg att underställas den politiska makten, slog han fast att rättsstatsprincipen måste följas.

I fjol, månaderna efter brexit, och med växande stöd för EU-kritiska och populistiska partier i Frankrike, Österrike och Nederländerna, talade Juncker om en existentiell kris. Men farhågorna besannades inte, och nu är de 27 medlemsländerna enigare än tidigare.

Juncker vill ha mera av den saken, han påminde bland annat om att euron är avsedd att vara hela unionens gemensamma valuta, och framhöll att bara två länder – Danmark och Storbritannien – har fördragsenlig rätt att stå utanför.

Påpekandet att till exempel Sverige egentligen bryter mot reglerna genom att inte använda den gemensamma valutan väcker säkert diskussion i vårt västra grannland.

Juncker betonade att EU bygger på jämställdhet, och att alla medborgare har samma rättigheter. Därför vill han stärka övervakningen av att EU:s arbetsmarknadsregler följs och motarbeta social dumpning.

Effektivering var ett nyckelord. Juncker sade att EU borde agera snabbare genom att i högre grad ta beslut genom kvalificerad majoritet och inte kräva enhällighet.

Han vill ge EU en finans- och ekonomiminister som stöder strukturella reformer i medlemsländerna. Den här rollen kunde axlas av den nuvarande finans- och ekonomikommissionären.

Och för att stärka EU:s stämma i världen borde posterna som kommissionsordförande och ordförande för Europeiska rådet – regeringscheferna – slås samman.

Det skulle enligt Juncker understryka att EU både är en union mellan stater och en medborgarunion.

Men de som inte vill att EU går i federalistisk riktning anser snarare att den nya, mäktiga finansministern och det koncentrerade ledarskapet ökar centralismen på de enskilda ländernas bekostnad.

Ett annat uttryck för Junckers strävan att öka EU:s globala inflytande var beskedet att man vill öppna handelsförhandlingar med Australien och Nya Zeeland. Här går EU åt motsatt håll än Donald Trumps USA som tar avstånd från frihandeln och ökar protektionismen.

Junckers skarpaste formuleringar gällde Turkiet. Han ser inte att det finns förutsättningar för ett turkiskt medlemskap inom överskådlig framtid, och han uppmanade Turkiet att frisläppa både europeiska och andra journalister och sluta kalla EU-ländernas ledare för fascister och nazister.

Jean-Claude Juncker drog upp en ambitiös och inte okontroversiell agenda för EU under den återstående mandatperioden.

Han beskrev också hur det tidvis spretiga beslutssystemet i EU kan konkretisera visionerna till beslut: Fungerande demokrati bygger på kompromisser som överbygger motsättningar och låter alla vinna.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39