Julsånger är mer än bara sånger

Forskare. Professor Johannes Brusila läser intressanta undertexter i HBL:s julmusikgallup.Bild: Robert Seger

Julsånger är ofta kopplade till personliga minnen av gemenskap, familj, släkt och vänner. De står för väldigt mycket utöver text och melodi, inte minst glädje eller sorg. Därför är det inte överraskande att samma melodi kan förekomma på både favorit- och hatlistan, säger Johannes Brusila, professor i musikvetenskap vid Åbo Akademi.

– HBL:s undersökning skulle kunna vara ett klassiskt kandidatämne för någon musikstuderande, säger professor Johannes Brusila. Man skulle kunna bena ut många klassiska enkätproblem om målgrupp, aktivitet, åldersgrupp och engagemang, men också en del om vad vi förväntar oss av julmusik.

– Svaren är inte alltid så oväntade, men som så ofta är det kommentarerna som gör dem intressanta. Att man till exempel minns en viss artist som tolkar en julsång betyder ju att man av någon orsak lyssnat rätt ofta på den, eller också vid ett minnesvärt tillfälle.

Lugn och frid

Brusila påpekar att forskningen kring De vackraste julsångerna, som samlar hundratusentals kyrkobesökare varje år, visar att de flesta förväntar sig känslor av lugn och frid när de lyssnar på julmusik.

– Julfriden är i allmänhet viktigare än det religiösa budskapet, vi söker harmoni i form av någon slags abstrakt andlighet, säger han.

1800-talskonstruktionen som säger att finsk musik går i moll och svensk i dur har fått många hårda törnar och gäller inte alltid i verkligheten.

– Det är i själva verket mycket blandat. Att vi gillar Giv mig ej glans och Gläns över sjö och strand beror främst på att de är harmoniskt finurliga. Andlighet skapas i sin tur av tempo och klangfärg, säger han.

Blandad smak

Åldersfördelningen bland dem som svarat på enkäten visar bland mycket annat att de yngsta inte bara gillar pop och att de äldsta inte bara gillar psalmer. Intressant är att typiska ringleksmelodier som Räven raskar eller Morsgrisar inte förekommer bland svaren.

– Det kan bero på sammanhanget, att sångerna är aktuella bara när man går i dagis eller skola eller när man råkar ha barn som gör det. Själv är jag lite svag för den typen av sånger, just för att de hör ihop med barnens julfester, säger Brusila.

I övrigt har han inte funderat så mycket på vilka hans egna julfavoriter är.

– Som forskare är jag förstås mera intresserad av vad andra tycker, skrattar han. Men Michael B. Tretows skiva En Galen Jul är ett suveränt exempel på traditionsgyckel som inte bara driver med utan också förstärker traditionen.

Att samma julsång kan vara så älskad och så hatad är helt naturligt eftersom sångerna ofta bär på känslomässiga associationer från förr. De står för så många olika saker.

– En orsak till att man inte gillar en viss sång är förstås ibland att den spelas för ofta och på för många ställen, säger han.

Behovet av nya julsånger är konstant, och en artist som lyckas med att få ut sin sång till en stor publik som gillar den kan skatta sig lycklig.

– Slades Merry Christmas Everybody från 1985 hör till de många moderna klassiker som fortfarande spelar in behagligt mycket pengar åt upphovsmännen. Här i Finland har Sydämeeni joulun tein av Kassu Halonen och Vexi Salmi blivit en av de största moderna klassikerna utan att för den skull vara uppoppad på något sätt, säger han.

– Texten är profan eller religiös beroende på lyssnaren. Det finns de som anser att sången skulle platsa mycket väl i psalmboken.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00