Jubileum: Grundarnas visioner bär ÅA in i framtiden

När Åbo Akademi grundades för hundra år sedan fanns en stor oro för det svenska språket och den svenska kulturens framtid. Denna oro lade grunden för ett svenskspråkigt universitet.Rektor Mikko Hupa ser också ljust på framtiden och lyfter fram behovet av internationellt samarbete och kvalitet.– Den dynamik som alltid har präglat Åbo Akademi genom kombinationen av teknisk utbildning med humaniora och statskunskap, bär långt in i framtiden, säger han.

När det finlandssvenska universitetet, Åbo Akademi, grundades skedde det i ett klimat som för Finlands svenskspråkiga befolkning i dag kan kännas bekant. Det nationella uppvaknandet under 1800-talet hade allt mer kommit att handla om en strid mellan landets två huvudspråk, finskan och svenskan. I takt med att språkstriden eskalerade under seklets andra hälft upplevde de svenskspråkiga sin ställning som allt mer försvagad. Det skapade ett behov av att stärka det egna språkets position och bygga en språkkulturell gemenskap.

Till försvar för den nyfunna finlandssvenska identiteten grundades då överallt i svenskbygden bland annat ett stort antal ungdoms- och hembygdsföreningar. Men även organisationer som axlade ett större nationellt ansvar för den svenska frågan såg dagens ljus. Till dem hör till exempel Brage, Svenska kulturfonden och Svenska folkskolans vänner.

Frågan om huruvida det behövdes ett helt svenskspråkigt universitet – och hur det i så fall ska se ut – blev under 1900-talets första årtionde ett av tidens stora samtalsämnen bland landets tongivande svenska elit. I centrum för diskussionen fanns ett antal aktiva i Åbo.

Drömmen om ett nytt Åbo Akademi har sitt ursprung i den förödande branden i Åbo år 1827 som ledde till att den gamla akademin – grundad 1640 av Per Brahe – flyttades till Helsingfors.

Flytten tog hårt på Åboborna och minnet av akademin vårdades ömt under de följande årtiondena. En symbolisk milstolpe för drömmen att återuppliva Åbo som universitetsstad blev avtäckningen av Per Brahe-statyn år 1888, en händelse som gav inspiration till att arrangera akademiska föreläsningar.

Ett stort steg framåt togs år 1908 då en kommitté tillsattes med uppdrag att dryfta hur Åbo åter kunde göras till en stad med permanent akademisk utbildning och forskning. Utgångsläget då var inte minst den växande industrins och handelns behov av utbildad arbetskraft och innovationer.

De akademiska sommarkurserna i Åbo som arrangerades från 1913 blev ett startskott för grundandet av det nya Åbo Akademi. På bilden en ritkurs år 1919. Bild: Svante Dahlströms fotosamling, Åbo Akademis bibliotek bildsaml

En av de stora tvistefrågorna blev om man skulle ha en mindre specialiserad högskola eller ett universitet med bredd. Inspiration fick man från skapandet av universitet i Stockholm och Göteborg.

När man år 1913 började ordna akademiska sommarkurser sattes stenen i rullning på allvar. När dessutom signalerna från Alexandersuniversitetet (nuvarande Helsingfors universitet) var positiva var det bara pengarna som saknades.

Åren 1916–17 lyckades man på en förbluffande kort tid samla ihop ett startkapital på knappt 3,5 miljoner mark – en ansenlig summa pengar på sin tid. Donatorerna var till stor del rika fabrikörer och köpmän i Åbo. Flera donationer flöt dessutom in under de närmast följande åren.

Det universitet som hösten 1918 startade sin verksamhet är på många sätt likt det ÅA vi känner i dag. De humanistiska ämnena är fortfarande av central betydelse, såsom grundarna tänkte det. Likaså utgör de tekniska och naturvetenskapliga ämnena, samt samhällsvetenskaperna och handelsämnena en bärande stomme, precis som i de grundande fädernas visioner.

Globalisering och forskning

Ett tätare internationellt samarbete och en betoning på kvalitet i forskning och utbildning är Åbo Akademis honnörsord på vägen in i det andra århundradet.

– Det var imponerande att ett antal privatpersoner för hundra år sedan lyckades grunda ett universitet som började växa och som lever vidare, säger Mikko Hupa som är rektor för Åbo Akademi.

– Under sitt första sekel har Åbo Akademi mer än väl förverkligat det syfte och de mål som sattes för det då det grundades.

Det Trappska huset och Per Brahes staty, strax efter statyns avtäckning 1888. Huset blev det nya Åbo Akademis huvudbyggnad och är det ännu i denna dag. Invigningen av statyn inspirerade för sin del Åboborna att arbeta för att göra sin stad till universitetsstad på nytt. Bild: Jacob Johan Reinberg. Åbo Akademis bibliotek bildsamlingarna./S

Debatten om hur Åbo Akademi skulle utformas var livlig då det begav sig. Och slutresultatet var lyckat. Om det vittnar det faktum att den struktur som Åbo Akademi hade i början rätt långt består fortfarande, säger Hupa.

– Vi kombinerar fortsättningsvis idén om ett bildningsuniversitet med ett mer nyttobetonat tänk, vilket även var grundarnas avsikt från början.

Hupa säger att det finns en dynamik vid Åbo Akademi som kommer sig av att man önskat ha ett brett utbud av ämnen samtidigt som man betonat betydelsen av internationellt konkurrenskraftig forskning.

– Det var något speciellt på den tiden att man grundade ett universitet som kombinerar teknisk utbildning med humaniora och statskunskap. Det är en kombination som fortfarande präglar Åbo Akademi och som var lika fruktbar då som den är nu.

– Dessa dynamiska kombinationer kommer sig av att det bland grundarna fanns industrimän och handelsmän som såg nyttan av såväl humanistisk bildning som nyttobetonad utbildning och forskning. Och som garant för det svenska språkets plats i landet spelar Åbo Akademi i dag om möjligt en ännu större roll än för hundra år sedan, säger Hupa.

Inför de följande hundra åren ser rektorn att det finns två saker som kräver speciella satsningar.

– Det ena är samarbete, det andra är kvalitet. Vi måste samarbeta brett, speciellt internationellt och då är det viktigt att vi kan visa på en god kvalitet i det vi gör. Det gäller både forskning och utbildning, säger Hupa.

Professorn i fysik, Karl F. Lindman undervisar i det Trappska huset någon gång på 1920-talet. Donatorerna såg det som viktigt för stadens näringsliv att de matematiska och naturvetenskapliga ämnena fanns med bland Åbo Akademis ämnesutbud. Bild: Åbo Akademis bibliotek bildsamlingarna./SPT

Bild: Åbo akademis bildbank

Fakta

Jubileumsårets program

18 januari klockan 16.30. Lights on ÅAU. Gratis utomhusfest för allmänheten i Åbo. En show med ljud, ljus, projection mapping, 3D-effekter och cirkusperformance utanför Åbo Akademis huvudbyggnad vid Domkyrkotorget. Fest på Kåren med musik från tre olika scener. Huvudartist är humorgruppen KAJ. För festen på Kåren köper man biljett på förhand.

24 januari. Posten ger ut ett Åbo Akademi-frimärke.

13 februari. Utgivning av jubileumshistorik. Vernissage för ”Budskap från det förflutna”, Åbo Akademis biblioteks jubileumsutställning av samlingar och arkiv.

17 mars. Konsert i Trefaldighetskyrkan i Vasa. På programmet bland annat uruppförande av Åbo Akademis jubileumskantat med studentkörerna Florakören, Brahe Djäknar och Pedavoces. Akademiska orkestern medverkar.

21 april. Öppet hus på campus i Åbo.

25 maj. Doktorspromotion i Åbo.

Under sommaren gratis campusguidningar i Åbo på svenska, finska och engelska.

17 juli. Åbo Akademi deltar i Finlandsarenan i Björneborg med paneldiskussionen "Vaalidemokratiaa ja enemmistöpäätöksiä – Mitkä ovat demokratian tulevaisuuden näkymät Suomessa?”.

25 oktober. Framtidsseminarium i Åbo med rubriken "Imagine! Science, knowledge and wisdom in the University of the Future".

14 december Jubileumsfesten ”Mot framtiden” i Vasa.

1 februari–6 januari 2019. Utställningen ”En kantat för doktorerna – Musik vid akademiska högtidligheter” i Sibeliusmuseet i Åbo.

Fakulteterna, ämnena och olika grupper ordnar mindre och större evenemang under året.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33