”Ju fler journalister som tystnar, desto starkare blir nättrollen"

Starkare hot. – I Sverige hittar vi kanske inte halshuggna journalistkroppar vid vägen som i Mexiko, men också subtila, icke-fysiska hot och psykologiska påtryckningar är hot mot vår pressfrihet, och de har blivit starkare, säger Lisa Bjurwald. Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

Hatet och hotet mot journalister är i dag så utbrett att det faktiskt påverkar vår pressfrihet också i Norden. Det säger den svenska journalisten och författaren Lisa Bjurwald.

Om man tillräckligt många gånger blir hotad med mord, våldtäkt eller med groteska ord om att få sitt underliv sönderklippt, vilket hänt Lisa Bjurwald själv, så finns det en risk för att man till slut tystnar.

– Om inte både mediehusen, politikerna och myndigheterna snart börjar ta hoten mot journalister på allvar så är vår pressfrihet hotad, säger Bjurwald.

– Studier visar att journalister undviker att skriva om till exempel rasistiska partier och nynazistiska grupperingar för att de inte klarar av stormen och mängden hatmejl efteråt. Det här är en seger för främlingsfientliga röster, säger hon.

För några år sedan behövde det inte alls vara kontroversiellt att skriva om till exempel feminism och jämställdhet, men de främlingsfientliga partiernas framgångar har gjort att de så kallade nättrollen blivit allt fler och allt starkare.

– Då får de självförtroende och vågar sticka ut hakan mer, vilket gör att hoten blir bredare och kommer från större front, säger Bjurwald.

"Hot berör alla"

I Norden har vi en tendens att bekvämt luta oss tillbaka med förvissning om att vår pressfrihet är den bästa i världen. Det är den visserligen också, men i det pressfrihetsindex som Reportrar utan gränser gör varje år låg Sverige i år på åttonde plats – tre placeringar sämre än året innan. Finland ligger fortfarande etta.

– I Sverige hittar vi kanske inte halshuggna journalistkroppar vid vägen som i Mexiko, men också subtila, icke-fysiska hot och psykologiska påtryckningar är hot mot vår pressfrihet, och de har blivit starkare, säger Bjurwald.

I stället för att tala om hoten med sitt rätta namn – som hot mot demokratin – gör många journalister felet att tänka att "lite skit får man väl ta". Man tänker att hotet bara berör en själv, ens familj eller kanske ens redaktion, men i själva verket berör det hela samhället om journalister börjar undvika att granska kriminella grupper eller rasistiska grupperingar av rädsla för hot.

– Ju fler journalister som tystnar, desto starkare blir nättrollen. Pressfrihet och historiska framgångar är inget värt om vi inte kämpar för att hålla dem vid liv, säger Bjurwald.

Dyster statistik från Brå, Brottsförebyggande rådet i Sverige, visar att 96 procent av anmälningarna om näthat inte granskas. När hatarna märker att polisen inte bryr sig så fortsätter de. I dag är det ofta journalisterna som undviker att skriva om saker av rädsla för hot, i stället för att nättrollen skulle undvika att hota av rädsla för att bli dömda.

– Vi måste vända statistiken och forma rubrikerna till "Person fälld för hot mot svenska journalister". Vi måste anmäla hoten och få exempel på att de straffas, säger Bjurwald.

"Hot mot män tas på allvar"

Framför allt kvinnor är utsatta för näthat. Själv har Bjurwald, liksom många andra kvinnliga journalister, ofta fått höra att hon är dum, ful eller inkompetent. Kombinationen av att vara kvinna och skriva om högerextremistiska grupper gör en extra utsatt, men ofta tas hoten inte på allvar ens på redaktionen.

– Om en kvinnlig reporter utsätts för sexistiska hot så förstår man inte alltid ens att det är ett arbetsplatsproblem, för att inte tala om att se det för vad det verkligen är: ett hot mot demokratin. Men så fort män hotas blir det något annat, då vågar man göra en större sak av det, säger hon.

I ett debattklimat där så kallade filterbubblor gör att åsikter polariseras är det ibland svårt att veta hur man ska bemöta främlingsfientliga åsikter på ett sätt som verkligen har effekt. Bjurwald brukar utgå ifrån tre alternativ; att ignorera, anmäla eller bemöta. Det gäller både journalister och privatpersoner som funderar över hur man ska hantera kommentarer i till exempel sociala medier.

– Om personen uppenbart är ute för att provocera och ställa till bråk så är det bästa du kan göra att ignorera, gå inte in i grisbrottning. Det svåraste är att veta när man ska gå in för att bemöta åsikterna. Jag brukar göra det när personen i fråga har ansträngt sig att uttrycka sig civiliserat och inte är öppet fientlig, aggressiv eller sexistisk. Men jag är noga med att påpeka att rasism och sexism är fel, säger Bjurwald.

Fotnot: Lisa Bjurwald är gäst på det finlandssvenska medieseminariet Mediespråk som ordnas i helgen

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 4.11.2019 - 00.00

Mer läsning