Journalisten som inte köpt mat på sex år: ”Slopa bäst före-datumen på matvaror"

För ungefär ett år sedan ställde journalisten och författaren Andreas Jakobsson in ett paket fil i kylskåpet. Utgångsdatumet hade redan passerat, men den skulle stå där i ytterligare sex månader innan han konsumerade den. Han ville undersöka hur långt efter bäst före-datumet man kan äta mat utan att bli sjuk.

Väldigt länge, visade det sig. När Andreas Jakobsson ett halvår senare öppnade paketet och smakade på filen var lukten något syrligare än vanligt. Men den såg ut och smakade som fil brukar göra.

I snart sex år har han och hans familj knappt haft några matkostnader alls. År 2013 tog hans kompis med honom för att dumpstra att söka efter och använda sådant som andra slängt, i synnerhet mat – bland matbutikernas containrar och soprum. Jakobsson chockades av hur mycket mat en enda butik slängde på en dag. Dessutom var maten i lika bra skick som den man handlade inne i butiken. Han hittade mängder av frukt, grönsaker, mejeriprodukter och kött samt torrvaror såsom chips och choklad.

Grovt uppskattat har Jakobsson och hans familj sedan dess sparat cirka 450 euro i månaden, vilket är den summa som de brukade lägga på mat.

– Vi har fått köpa en frys till och har en massa mat i förrådet. Ibland får man köpa något man inte hittar, såsom olivolja, men det mesta av maten dumpstrar jag, säger Jakobsson, som bor med sin familj i Uppsala.

"Slopa datummärkningen helt"

Men i början tog det emot att leta mat bland butikernas sopor. Han var rädd för att bli magsjuk och var, liksom många av oss, fokuserad på varornas bäst före-datum. Det här var innan han skrev boken Svinnlandet, där han intervjuar experter om varför så otroligt mycket mat slängs bort – hos bonden, butikerna och av oss konsumenter.

När Andreas Jakobsson började dumpstra chockades han av hur mycket mat en enda butik slängde på en dag. Dessutom var maten i lika bra skick som den man handlade inne i butiken. Bild: Lena Granefelt/SPT

Slutsatsen är att bäst före-datumen är mycket godtyckliga. De finns där bara för att garantera att maten smakar och ser ut exakt som när den tillverkades, men den kan inte bli farlig trots att den passerat utgångsdatum.

Nu äter Jakobsson senap och ketchup vars utgångsdatum passerat för flera år sedan, precis som räkor, fisk och hummer som legat i frysen under en lång tid. Under de sex år som han dumpstrat har varken han eller någon annan i familjen fått matförgiftning.

– Om man blir matförgiftad handlar det nästan alltid om att man hanterat varorna fel, till exempel inte tillagar kycklingen ordentligt eller inte tvättar skärbrädan efter att man skurit rått kött, säger han.

Datummärkningen är en stor orsak till att vi slänger så mycket mat. Före sjuttiotalet – då märkningen infördes i Sverige– använde man bondförnuft och avgjorde om varorna var ätbara genom att lukta, titta och smaka på dem.

– För att minska matsvinnet borde man ta bort bäst före-datumen helt och hållet. De fungerar bara som en uppmaning till folk att slänga maten. Däremot kan man ha kvar produktionsdatumet och sista förbrukningsdag på lättfördärvliga produkter såsom kyckling.

Till exempel håller torrvaror såsom ris och pasta mycket längre än sitt utgångsdatum. Men för att sätta ett korrekt utgångsdatum hade producenten varit tvungen att spara och utföra kontinuerliga tester på en förpackning, år efter år, för att kunna bevisa att produkten håller så länge som lovat. Då är det lättare att smälla på ett godtyckligt datum, även om det leder till massvis med onödigt matsvinn.

En tredjedel av maten går förlorad

Jakobsson är också journalist och håller föreläsningar om matsvinn runtom i landet. Han har även synts i SVT-programmet Maträddarna, där han tog med sig tv-teamet ut och dumpstrade. Genom att medverka i programmet och driva bloggen Dumpstringslyx vill han visa folk hur stort matsvinnet är och sätta press på matindustrin.

"Om matsvinnet minskade till hälften av dagens nivåer skulle de flesta av världens, försörjnings-, miljö- och klimatproblem vara lösta", lyder tesen i hans bok Svinnlandet. En tredjedel av maten går förlorad i produktionskedjan, från fabriken till hemmet.

– Matproduktionen är den största miljöpåverkan som mänskligheten har på jorden. Den står för 24 procent av växthusgasutsläppen, för övergödning, utfiskning och gifter som sprids i miljön.

Många varor slängs inte för att de är dåliga, utan för att de inte motsvarar utseendekraven (till exempel böjda gurkor), för att de tagits ur sortimentet eller för att förpackningen gått sönder. Jakobsson hittar till exempel ofta samma typ av lågenergilampa i butikernas containrar. Den ligger där bara för att hålet eller "kroken" i förpackningen gått sönder.

Politiska beslut kan minska svinnet

För att tvinga matindustrin att ta ansvar för det stora matsvinnet behövs nya lagar, säger Jakobsson. Till exempel borde det bli förbjudet att sälja grönsaker och frukt i nät och förpackningar – allt borde säljas i lösvikt. Om en apelsin i påsen är dålig slänger man hela påsen.

– Jag har pratat med butiksägare som säger att de säljer frukt och grönsaker i nät bara för att de då säljer mer.

Fakta

Så här kan du minska matsvinnet

Sätt press på matbutikerna. Fråga din matbutik vad de gör för att minska matsvinnet.

Låt bli att slänga mat. Köp inte för mycket mat på en gång när du handlar. Kom ihåg att matvaror håller väldigt länge om förpackningen är oöppnad.

Köp frukt och grönsaker bara i lösvikt. Dels för att hinna konsumera dem innan de blir dåliga, dels för att sätta press på butikerna så att de slutar sälja produkter i nät och förpackningar.

Använd frysen. Om det är något du inte hinner äta upp innan det blir dåligt så håller det länge i frysen.